Ta seden dit man kommer

Annonser

Jag har fått lära mig att ta hänsyn till landets seder och bruk, när jag flyttar eller reser omkring.
När jag flyttade till byn fick jag lära mig att här hejar alla på varandra. Om man inte gör det anses man vara ohövlig.

Åker jag till Stockholm, hemska tanke, vet jag att stå till höger i rulltrappan. Om någon har bråttom ska man inte stå ivägen, och det har de i Stockholm.

I Frankrike hälsar man alltid i affärer och när man möter någon. Man pussar på kinden tre gånger om man träffar en bekant. Det skulle vi aldrig göra i byn.

När västerlänningar reser till ett muslimskt land, täcker vi håret. Allt för att ta hänsyn till landets seder.

I en katolsk kyrka täcker vi också håret, för att visa hänsyn.

När andra kommer till Sverige, tar de hänsyn till vårt lands seder och bruk. Vi vill att alla ska vara jämlika. Därför anser jag att alla ska frångå sitt lands seder när vi är i ett annat land. I Sverige tar vi i hand när vi möts, annars anses man vara ohövlig.

Kan man inte ta till sig ett lands seder vid möten med landets innevånare, ska man inte åka dit.
Jag skulle aldrig resa till ett land som har seden att täcka sitt hår och sin kropp. Där jag som kvinna ses som lägre stående människa.

Kalla vindar över slätten

Annonser

wpid-img_20121114_150527_1.jpg

Tur jag fått en mössa i julklapp förra året. Den satt fint på huvudet idag. Det bästa är att blåsten torkat upp vägarna och hundarna inte blev smutsiga. För det har varit mycket torka tassar i år. Nu mörknar det ute och vi har kurat in oss i värmen.

Två dagar kvar på detta året och sedan börjar ett nytt. Lite kallare ska det tydligen bli , bara det inte blir så bland människorna också. Skulle gärna se att alla tog mer hänsyn till varandra. Såg en artikel där en liten tös grät på julafton, för att hon fått en Iphone5 istället för en Iphone6. Skrämmande hur det blivit. En rejäl utskällning hade varit på plats. Lär barnen att de ska vara glada att föräldrarna har råd att ge julklappar.

Barn dör i krig och sjukdomar, av svält och naturkatastrofer. I Sverige sitter en unge och bölar för att hon fått fel sorts mobil. Om jag hade varit förälder till den ungen, så hade jag gått tillbaka till affären med mobilen och satt in pengarna till Rädda barnen istället. De bölar inte för att de får en blå filt istället för en röd.

Arma värld vad ska det bli av dig?

Ta mig om du kan

Annonser

Jag tillhör en av dem som anser att det var ren idioti att avskaffa värnplikten. Precis då kvinnor även fick chansen att göra den blev den inte obligatorisk. Istället skulle den blivit det för alla kön. Tror militären hade tjänat på att ha en varierad människoskara. Idag är det de som vi förr kallade stridspittar som söker sig till en militärutbildning och kanske de som ser det som ett sätt att få en bra utbildning.

Om vi fick fler att gå en militär utbildning skulle säkert en bra utveckling ske från ett machodominerande yrke till ett mer humant sådant. Dessutom skulle många få ett visst andrum i sitt sökande efter det de vill syssla med senare. Många killar bli mer vuxna och kvinnor våga mer i livet. Det är en konst att lära sig leva med människor man inte valt själv. Vi skulle kanske få en mer tolerant befolkning.

En annan sida är att vi skulle kunna försvara vårt land mot eventuella hot. Idag finns det ju fler områden man kan göra militärtjänst på. Signalspaning efter ubåtar, flyg, och att lära sig förhandla med människor från andra länder. För att inte tala om internet och vad det betyder för militären idag.

Arbetslösheten skulle gå ned för vissa åldersgrupper och många skulle ha någon slags utbildning eller veta vilken de ville gå när militärtjänsten var över.

Jag vill att Sverige inför allmän värnplikt och det i en modernare tappning. De som inte har arbete skulle absolut kallas in, såvida den inte hade något handikapp som gör det omöjligt. En del med funktionshinder skulle kunna göra militärtjänst inom data eller liknande, då de inte är dumma i huvudet för att de inte kan springa eller gå. Alla skulle kallas in, men sedan borde gallringen ta hänsyn till om man studerar,har arbete man inte vill eller kan avstå från mm.

För visst är vårt land värt att försvara?

 

Stress och stress

Annonser

Vi människor säger ofta att nu är det stressigt och man inte mår bra av det. Men stress verkar vara väldigt olika för alla. Det som upplevs som stress av en del verkar inte alls vara stress för andra. Jag själv har arbetat inom ett yrke där det ofta varit tidspress. Det kostar mycket pengar att låta lastbilar stå still. Kunder vill ha sina saker så snabbt och billigt som det bara går. Då det varit färjor som bokats där bilar måste vara med för att hinna till sin destination i tid, har jag fått göra alla papper klara under tidspress. Tullhandlingar ska vara klara och korrekta.

Jag har arbetat övertid så chefer har fått säga att jag måste ta ut den. Vid vissa tillfällen har jag varit tvungen att ta ledigt en dag i veckan under en period. Men varje gång det varit dags för semester eller ledighet, har stressen varit oerhörd. De första dagarna på varje semester, har jag haft spänningshuvudvärk så jag inte alls kunnat njuta av ledigheten. Det är sällan jag kunnat släppa jobbet i huvudet på mina lediga dagar.

Då jag tyvärr varit tvungen att besöka både vårdcentraler och sjukhus vid flera tillfällen, funderar jag på hur de som arbetar där definierar stress. För det är ju ofta så att man får en tid då man ska få träffa läkare eller sjuksköterska. Ofta åker man direkt från sitt eget jobb, vilket innebär ett stressmoment. Man vet att det väntar en massa jobb när man återvänder. Väl på plats anmäler man sin ankomst och sätter sig i väntrummet. Där blir man sittande långt efter den tid som var avtalad. Jag har suttit och väntat på att få ta prover. Kommit precis då de öppnat och varit helt ensam på stolarna och lyssnat på hur personalen skrattat och pratat om ditt och datt. De har gått förbi mig och hejat, men inte bett mig stiga in. Nehej, där har man diskuterat vilka nya gardiner man ska köpa, vad man ska laga till middag eller något tv-program. Tillslut har jag rest på mig och tittat in för att verkligen visa att jag är där. Då har det ändå dröjt ett tag innan någon sagt att jag kunde komma in.

När jag besökt någon som varit inlagd och kanske behövt fråga om något, så har jag stått utanför och ingen har tagit någon notis om mig. Personalen har pratat och skrattat länge tills jag helt resolut stigit in och avbrutit dem. De har tittat på mig som något katten har släpat in och svarat surt på mina frågor.

Serviceyrken har olika stressmoment och du måste alltid göra allt för kunden. Men på sjukhus verkar man inte vara någon kund. Läraryrket har jag också provat på i några år. Där är stressen att hela tiden vara bland många människor. Man kan inte koppla av ens när det är rast. Nästa lektion ska förberedas och man sitter med kaffekoppen och är beredd på att resa sig vilken sekund som helst.

Stress är så mycket och olika inom alla yrken. Men jag tycker att hänsyn är det viktigaste av allt. Vad man än arbetar med så är någon annan beroende av hur man agerar.

Det enda fyrverkeri jag vill se

Annonser

Är det så roligt när det smäller? Jag ställer gärna upp med x antal påsar och smäller i öronen på de som vill ha smällar. Tycker inte att det är en demokratisk rättighet att orsaka andras lidande på grund av att man skjuter raketer. Däremot är det en rättighet att få kunna fira in nyåret utan detta oväsen. Därför borde det anvisas platser där de som vill smälla får göra det. Jag är inte road av att plocka raketer  och annat skräp i min trädgård i morgon, därför att mina grannar inte kan ta hänsyn.

För er som inte vare sig säljer fyrverkerier eller skjuter av sådana, önskar jag ett mycket GOTT NYTT ÅR!

Leker med foton

Annonser

Kände inte för att ta med kameran idag då det var så grått och trist ute. Allt är ju bara brunt och grått i färgerna när solen inte är framme. Men det var fina promenader i alla fall. Hundarna mådde prima och inga våta pälsar eller leriga tassar idag. Fanns några små saker som blev som en vagel i ögat. Sonen till en granne på en tvärgata har tydligen äntligen fått körkort och kör en mintgrön volvo som en idiot. Han var hemma idag och vi gick en bit bort. När han skulle köra iväg efter sin parkering på gräsmattan gjorde han ett däckskrik, så Kuma blev rädd. Tur att han inte slet sig ur halsbandet för så rädd blev han. Jag anser att myndighetsåldern ska höjas till tjugo och även körkortsåldern. Dagens ungdomar är inte mogna att varken rösta eller köra bil.

Den andra vageln kom senare då vi gick efter landsvägen och en kvinna kom med en boxer efter oss. Hon körde på i sin takt och var nästan i hasorna på oss. Jag gick som en galning och vek av på uppfarten till en gård. Så egoistiskt gjort av människan. Hon gick med en hund och jag med två, varav den ena är livrädd för människor och den andra övernervös för andra hundar som kommer för nära. Jag hade aldrig gjort en så dum grej. Varför kan man inte ta hänsyn och kanske tänka att det finns en anledning att man kanske går ut på landet med sina hundar? Att det kanske är trixit att gå med två och hur i helskotta hade hon tänkt göra när hon hann ikapp oss och vi hade bilar som kom körande förbi hela tiden? Den vageln var jobbig att få bort, men det gick tillslut och resten av promenaden blev riktigt trevlig.

Nu har jag lekt lite med ett fotoredigeringsprogram och fick till detta foto som visar en helt annan dag på landet.

Funderingar

Annonser

Alltför ofta kommer det bilar genom byn i hög fart. Det är trettio kilometer som gäller vissa tidpunkter, vilket är normalt då det rör sig många barn och äldre på vägen då. Men en del verkar ha fruktansvärt bråttom och struntar i skyltarna. Ibland har polisen fartkontroll och då stoppas flera fartsyndare. Jag tycker det är lite tråkigt då jag själv njuter av att åka genom små byar och städer. Då vill jag se mig omkring och åka sakta för att hinna uppfatta allt. Ibland upptäcker jag en rolig affär där vi stannar och går in.

Har man väldigt bråttom någonstans så finns ju alternativet att köra de stora europavägarna och slippa sakta ned farten i någon by. Det finns alltså alternativ och då tycker jag att man ska välja det som passar just för den stunden. Vi som bor i byarna uppskattar bilister som saktar ned och tar hänsyn till gående och cyklister. Vi kanske lever lite mer laidback än de som bor i städerna. Dessa skyltar med fartgränser sitter uppe av en anledning och de bör respekteras.

Ingen hänsyn

Annonser

Jag läser och ser på nyheterna om det som händer i Husby, Stockholmsförorten och undrar lite vilka som satt igång det hela. Att det skulle vara en reaktion på ett polisingripande för någon vecka sedan tror åtminstone inte jag ett dyft på. Detta är igångsatt av andra krafter som sett att det är lätt att trigga igång något. Jag tror inte 12-13-åringar törs starta detta. Det jag inte begriper är att dessa unga människor får springa ute om kvällarna och tända eld på grannarnas bilar. De bör stinka brandrök lång väg när de väl kommer hem. Som förälder bör man ta sitt ansvar och se till att ens barn inte är en av dem som sysslar med sådant.

Brist på tillsyn är det största problemet och där måste alla vuxna i området ta på sig ansvaret. Vi hade liknande förstörelse i Rosengård, Malmö för något år sedan och där skyllde man också på att det var polisens fel. Men om inte de vuxna har respekt för polis och myndigheter, hur ska barnen få det då? Jag tycker synd om alla dem som nu är oroliga och inte törs sova om nätterna, då de är rädda för att någon ska tända eld på ens bostad. Man kan inte skylla på politikerna när sådant händer för det sker vare sig alliansen eller socialdemokraterna styr.

Det allra största problemet är att man föst ihop olika nationaliteter i samma område och tror att de ska leva i fred, när de är i krig mot varandra i sina hemländer. Minsta lilla så tänder det. Visst ska man få bo var man vill, men jag tror inte det är bra att alla samlas i ett område. Då blir det dom och vi som gäller och de flesta poliser är dom för de boende. Detta är ju inget svenskt fenomen utan något som sker överallt i världen. Det är inte lätt att komma till ett nytt land med en annan kultur. Ska man glömma sin gamla och anamma den nya eller ska man hålla kvar det man alltid haft? Har man erfarenhet från sitt hemland att poliser är korrupta och inte att lita på, lever den tron kvar var man än flyttar.

De som kommer hit misstror oss och vi misstror dem. Många länder har försökt lösa dessa problem, men jag vet inget som lyckats.