Vaccinationsdags

Annonser

Det är inte bara vi tvåbenta som behöver vaccineras, utan våra pälsbarn behöver också sina årliga vaccinationer. Fast JR fick ett sms idag att våra covidpass går ut den 15:e december, alltså dags för påfyllning med andra ord. Så i morgon är det vår tur. Men idag var det Kumas tur och JR bokade en tid idag hos vår veterinär som har sin klinik vid Super-U. Behändigt och bra för vi behöver inte köra någon lång sträcka och skulle kunna gå om vi ville det. JR passade på att låta Kumas klor bli klippta när vi ändå var där.

JR parkerade Mackan vid Mon Brico och gick bort med Kuma. Han var så artig och lade ett visitkort precis innanför dörren hos veterinären. Lille gubben blir alltid så nervös när han kommer dit och han är nog inte den enda som blir det. Men allt gick bra och efter att ha spottat och fräst en del blev han beundrad av personalen. De lyssnade på hjärtat och undersökte honom innan han fick sina vacciner. Känns så skönt att de är så noggranna.

Jag och Turbo höll ställningarna i Mackan under tiden herrarna var hos veterinären. Eftersom de höll på med att göra rent efter huvudgatan in till byn hade vi en del att titta på. De håller verkligen rent vid vägkanterna och trottoarerna. Nu när det har varit en del blåsiga dagar har det hamnat en del skräp där det inte ska göra det.

Snömolnen hänger över bergen och ja, det ligger snö på topparna. Men solen lyser över vår by så idag har vi haft +14 ute vilket har varit riktigt skönt. Jag hade svårt att slita blicken från bergen och när vi kom hem gick jag till vår baksida och fotade.

Ser ni topparna där borta? Massor av vitt på dem. Såhär kan jag gärna se snö, på ordentligt avstånd. Skulle tro att det är långt bakom Roquebrunn dessa toppar sticker upp. Jag har sett på meteo.fr. att det snöat ordentligt i bergen runt omkring oss och läser att liftar öppnat både i Pyrenéerna och alperna. Länge sedan jag kastade mig ut för några backar och idag får jag väl inte på mig en pjäxa på min vänstra fot. Jag saknar det inte och inte heller kylan.

Efter jag fotat detta tog jag in lakanen som snurrat runt i tvättmaskinen och hängde upp dem vid avfuktaren i dressingroom. Med detta ansåg vi att vi gjort vårat för idag och hundarna var nöjda. Fåglarna fick mer frön och en ny talgboll innan vi stängde dörren för idag. Såg blåmesar idag vilket vi inte brukar se om sommaren.

I morgon är det dags för vaccinering av oss människor och hundarna får vakta huset.

På skutt idag

Annonser

Jag vaknade vid tiosnåret och av en ingivelse greppade jag JR:s mobil för att kolla hans mail. Ja, vi hade fått svar från damen i verkstaden och var välkomna idag. Efter lunch var det ok och jag väckte hela familjen för nu måste vi sätta igång. JR tog teslan till bagaren och köpte bröd. Jag kokade ägg och förberedde frukosten. Höll på att bädda sängen när JR kom tillbaka. Vi åt en god frukost och tog det lugnare vilket är så skönt. JR borstade Kuma inför vår tur i Mackan. Jag plockade i ordning allt till min fina handväska. Turbo skuttade runt då hon upptäckte att vi skulle ut och åka och jag höll Kuma i ett stadigt grepp för han ville tvärvända in igen. Men så var vi ombord och på väg.

Verkade ju bli en fin tur då vädret var på bästa humör. Inte mycket trafik och vi kunde snabbt svänga ut på huvudvägen vid vår by.

Älskar vår fina allé som leder in mot byn. Fast här kör vi ut och bort till en annan by som är populär hos många svenska husköpare. Efter allén svängde vi till höger mot Lignan sur Orb och vidare mot ringleden som går runt Beziers.

Vi kör genom små byar på vägen mot vårat mål och eftersom det är mitt i lunchen är det inte mycket folk eller bilar ute. Det mesta är stängt denna tid. Men vi ska inte handla något så det gör ingenting.

Snart lämnar vi slätten och ska upp i bergen. Vi tog den större vägen eftersom det regnat och vi inte visste hur det skulle vara på den mindre. Men denna tar ca 2 minuter längre än den mindre, så en halvtimme tar det oss att komma fram till den by som vårat mål är.

Detta är byn före vårat mål Pussalicon och där ska man ha en karoketävling. Här börjar vi köra uppåt i bergen. Men vägen är fortsatt väldigt fin och bred. Klockan närmar sig 14.00 då vi har en tid hos Sandrine. Nu går det uppåt en del och vi har varit här ett par gånger så vi är beredda på lock i öronen.

Centralmassivet syns i bakgrunden och St Chinian börjar strax efter denna lilla by. Själva byn ligger i en dalgång och här är ett monument över de som stupat och krigat i Första Världskriget. Många byar har söner som stupat under bägge världskrigen och man hedrar dem med processioner varje år.

JR parkerade oss på torget och hade endast en kort bit att gå till verkstaden som skulle hjälpa oss med registreringen av Mackan till en fransk Baguette. JR hade alla papper på både sticka och utprintade för säkerhets skull. Sedan var han borta i en och en halv timme. Han berättade att han klev in på verkstaden och där satt ett gäng glada gubbar vid ett gammalt köksbord. Med radion på för fullt och en flaska bacardi skrålade de och sjöng för full hals. Glada gubbar med andra ord. Golvet i verkstaden bestod av stampat jordgolv och JR misstänkte att det var ett gammalt stall. Madame S kom efter en kvart och gubbarna flög upp och hälsade glatt på sin chef. En gubbe kom in på kontoret som såg ut som hämtat ur Allå Allå Hemliga armén, i handen hade han en trebent pall och en filt som JR skulle sitta på. Det var papper överallt och Madame S hade en kasse med usb-stickor märkta med bokstäver som kunder lämnat. Jag kan tänka mig att JR blev nervös, men madamen kunde sin sak och det visade sig vara mycket snårigare än vad vi läst oss till. Han kom med ett papper som vi kan få ut preliminära registreringsskyltar på och nu kan vi snart köra omkring utan rädsla för böter. Usb-stickan hade han med sig tillbaka, för madame var så glad över att få papper.

Jag och hundarna roade oss med att titta på det som hände på torget. Ett tivoli började starta och en del folk rörde sig där. För första gången sedan vi flyttat hit såg jag damer med svarta lakan och hucklen. Många människor såg slitna ut och illa medfarna. Plötsligt var det som att någon släckte solen och det kändes som kväll fast klockan endast var runt 15.00 på eftermiddagen. Det var som att molnen fastnade över byn. Det kändes väldigt instängt och jag är glad att vi inte ens funderade på att flytta hit. Men som sagt det är populärt hos många svenskar.

När JR äntligen kom med pappret vi så väl behövde körde vi ner från bergen och hemåt. Vi var klara och så glada att ha fått denna hjälp som snälla Monsieur S och K tipsat oss om. JR fick en upplevelse och jag massor av insikter att vi köpt hus i rätt by.

Här hemma var det sol och betydligt varmare. Men det är bra att få vidgade vyer och inse att man hamnat rätt.

En dagstur blev det idag

Annonser

Efter en kall natt -2 sade min mobil så gjorde vi oss klara för en inköpstur. Fanns en del saker som behövdes köpas och tittas på. Vi vill ju köpa ett mer täckande staket till fimpan då vi ska ha pool och inte vill ha insyn. Sedan var det lite annat också.

JR sade att han putsat fönstren då jag plåtar när vi kör, men jag vet inte om det var så bra putsat. Hejdå, bergen för ett tag!

Vi är väldigt duktiga på att köra när det är lunchdags och lite trafik så resan in till Beziers flöt på bra. Här stannade vi för att köpa ett draperi till JR:s toalett. Jag har klagat ett bra tag på att vi bör ha något som skymmer gaspannan. Ett grått draperi fick han tag i och det blir fint tycker jag. Så första inköpet var lyckat.

Ett stopp vid en till affär för att se vad de har i staketväg blev det. Inte så mycket folk här kunde jag konstatera. JR var ju den som fick gå och se vad som fanns. Sedan körde vi ner till vårat favoritapotek nere i Portiragnes. Det öppnar först efter klockan halv tre så nu var vi i fas där. Artrostabletter till Kuma, och sedan lite annat småttan och gottan till oss. Lite roligt var det att JR bemödat sig att lära sig franskan för att handla och expediten svarade på engelska hela tiden. Jag stod och småfnittrade i bakgrunden. Vi bara älskar personalen där.

Här står alla semesterdrömmar och väntar till sommaren på Canal de Midi. Hoppas verkligen att de kommer att tuffa på kanalen. Hade gärna haft en båt här. Såg skyltar att ett planteringsprojekt pågår då flera av de gamla platanerna dött. Det är så vacker när grönskan slår ut och solen silar genom trädens grenar.

Efter att ha noggrant gått igenom en katalog från Brico Depå körde vi dit för att titta på det staket de hade där. Lite besvikna blev vi men så kom vi på lösningen efter en whisky i hemmets lugna vrå. Det är ändå bra att se allt i verkligheten för nu vet vi precis hur vi ska ha det.

Dags att ge sig av hemåt då det kurrade i magen och hundarna tyckte att vi kört nog.

Denna bil uppskattade inte att vi höll hastighetsbegränsningen och tutade på bra innan den körde om oss.

Men vi struntade i den och njöt av färden hem. Ett kort stopp vid Super-U och sedan backade JR in Mackan vid grinden till hundarnas glädje. Vi har det bra här nere i vinfälten och det är väldigt fint däruppe bland bergen, men vi tittar gärna på avstånd.

Det närmar sig årets slut

Annonser

Så vackert väder vi haft idag men ack så kyligt. Jag sätter ut talgbollar till småfåglarna och så får de överblivet bröd från morgonen. Den restaurangen har blivit populär och jag måste vifta bort de svarta fåglarna med jämna mellanrum då de skrämmer bort både duvor och småfåglar.

Det är snö på topparna i centralmassivet och jag lästa att snöslungorna kör för fullt där borta.

Molnen har seglat runt oss i två dagar nu men här har vi inte ens haft frost på nätterna.

Här en bild mot grannbyn och bergen som tronar upp bakom. Snö på toppen.

Dessa bilder är bakom vår by och JR var så snäll och tog dem åt mig. Här en ridklubb.

Vinfälten ligger som grå vågor och väntar på våren.

Där bakom Murviel börjar bergen och snön ligger på topparna.

Vintern är nära men ändå så långt borta. Vilket vi är glada över.

Vackert så det nästan gör ont i en. Det är aldrig långt mellan byarna här och alla ser så fina ut. Men till skillnad från svenska byar så är dessa väldigt levande och sprudlar av liv. För övrigt har vi kastat ut ännu en boll från vår trädgård. Ut på gatan och problemet är inte vårat längre.

Snart är vi där 2021 och Sveriges regering verkar spotta folket i ansiktet med det de sysslar med nu. Ut och handla men du och jag ska inte göra det.

Nåväl man får bara hoppas att karma slår in här.

Dagstur

Annonser

Vi steg upp och släppte ut hundarna, gav dem lite mat och gjorde oss klara. En snabb dusch och Mr J körde Mackan i grindläge.

Sådär nu är det bara att öppna grinden och så kan hundarna kliva in.

Men Kuma vill verkligen se att det är Mr J som öppnar grinden och inte någon okänd människa.

On the road again och inte så mycket trafik.

Hit skulle vi och det tar ca 10 minuter så vår färd var inte så lång nu. Till Beziers och här var det lite mer trafik. Men det flöt på bra.

Efter några svängar stod vi på vår vanliga parkeringsplats. Men det var inte dit vi skulle.

Utan till andra sidan där vår veterinär håller till. Dags för kloklippning på hundarna. Men Kuma som var först ut tyckte inte att det var dags och fräste som en ilsken drake. Turbo var på bättre humör och nöjde sig med att lyfta läpparna lite så alla skulle förstå att om de klippte fel skulle någon ångra sig. Fast de är väldigt skickliga här så det blev ingen blodsutgjutelse.

För att slippa vänta på att de öppnade efter lunchstängningen körde vi till Jardin och handlade tuggben till hundarna. De har storpack som är till hyfsat pris. Mr J ville inte ha en blinkande gran i trädgården så vi skippade det. En lykta har jag ju fått och så ljusslingan.

Dags för lite matintag och vi körde upp till palmerna och ställde oss för att äta vår medhavda matsäck. Ordning och reda på blodsockret och vi kan fortsätta dagens bestyr.

Shopping är ju inte min grej så Mr J hastade iväg in till affären med den gula skylten. Jag höll ställningarna i husbilen. Efter ett tag och när jag läst alla dagstidningarna i mobilen kom han ut med en välfylld vagn.

När motorn startats bestämde vi oss för att Go west och tog sikte mot Pyrenéerna.

Fast det var hit vi skulle och köpa myggnät. Jag skojar inte för de har extrapris på dem nu. Sedan måste ju Mr J få ett nytt projekt nu när skrivbordet i biblioteket är klart. Bilder på det kommer i morgon. Vi har myggnät på två fönster men de är inte optimala då det inte går att stänga fönstren då de är på. Därför har vi köpt ett sådant som kan sitta mellan jalusien och fönstret, vilket gör att det alltid kan hänga där. Om det fungerar vill säga. Återkommer till det vid ett senare tillfälle.En limpicka  fick MrJ köpa  och nu var det dags att lämna gubbadagis.

Mot de andra bergen alltså Centralmassivet. Fast där bor vi ju inte utan det skyddar oss mot oväder. Jag skulle shoppa på Super-U. Ni läser helt rätt. Eftersom jag behövde nytt shampo, balsam och kroppslotion måste jag in dit. Men eftersom det var sådana saker skulle det gå bra.

Träden i allén till byn har tappat nästan alla bladen. I slutet av denna och andra gatan till höger, ungefär 200 meter och vi är hemma. Tycker vi har rätt fin inkörsväg hem.

 

Torsdag = soptunnedag

Annonser

De är verkligen duktiga på att tömma soptunnorna här. När vi flyttade hit blev vi konfunderade över att de var så små jämfört med de svenska vi hade. Ett år innan vi flyttade fick vi stora dasar till soptunnor med massor av fack. Inte fick vi plats med särskilt mycket i dem och tömningen var varannan resp var tredje vecka. Här tömmer de vår gröna två gånger varje vecka och det är den allmänna där man får kasta allt nästan. Vår gula tömmer de en gång i veckan och där ska det vara plast (tror jag) men det är Mr J som sköter den avdelningen så jag är inte så säker. Vet bara vilka dagar tunnorna ska rullas ut. Vi har inga problem med att de blir överfulla här.

 

Mina julrosor blommar fint fortfarande och det verkar inte avta ett dugg. Fint tycker jag. Nu är det dags för Mr J att rulla iväg den gröna tunnan så hundarna är med ute.

Fast så värst intresserade av tunnan är de ju inte. Grannen kör flismaskin idag och eftersom Turbo höglöper är det deras hund som är mer intressant. Lite jobbigt just nu för båda hundarna är så pipiga. Nu är Kuma så gammal att han inte är så väldigt intresserad men Turbo är så påstridig ibland.

Det var värre när Unkas levde för han var mycket intresserad trots att han var tio år. Där var det nära ett par gånger under åren som var. Våra hannar är/var kastrerade båda två så några valpar riskerar vi inte att få.

Men Kuma brukar vilja gå in efter ett tag och då får han sova ifred.

Vädret är som sig bör idag och vi är glada för att det fina vädret håller i sig. Det regnade tidigt i morse så vi somnade om och när vi steg upp sken solen. Precis så ska det vara tycker jag.

Jag brukar ju skriva om bergen och hur molnen hänger över dem. Det är där borta de är. De skymtar mellan hustaken och nog ser det lite molnigt ut. Det är Minervois som börjar där och där ligger den fina byn Roquebrunn med floden Orb som flyter genom den.

När vi svänger vänster och ut på den stora vägen längst där borta och kör mot Beziers, så kan vi se Pyrenéerna vid klart väder. Underbart att ha sådana underbara vyer när man ska köra och handla.

Soptunnerullningen är väl det mest spännande som händer här idag. Men det räcker bra tycker vi. Nu ska jag bläddra i reklambladet från Super-U för de har extrapris på single malt whisky denna vecka fram till black friday. Ett par nya sorter ska det nog bli.

Ett par droppar

Annonser

Idag har det regnat, men bara lite förstås. Molnen seglar över himlen och håller sig vid bergssidorna. Vi här nere vid vinfälten får inte många droppar. Men fick se en bild från Pezenas att det är översvämning på gatorna. Stackars de som drabbas. Det måste ju ha vräkt ner därborta.

Idag syns inte bergen alls utan det är endast de mörka molnen som skymtar där borta. Hundarna har varit ute efter att det slutade regna och nu håller det uppe sedan flera timmar. Luften är fuktig och det är +23 så lite kvalmigt är det. Men det blåser lite så utomhus är det faktiskt rätt skönt ändå.

Turbo ligger och spanar ut nästan hela tiden. Hon skulle nog gärna gå ut trots vädret. Men idag får det bli en inomhusdag för henne också. Plötsligt kommer det kanske en regnskur och vi vill inte ha ytterdörren öppen då det blåser från söder.

Igår bokade Mr J en flygbiljett till H och det var tur för det fanns inte många platser kvar på flyg ner i december. Det går inga flyg till Montpellier utan vi får hämta H i Marseille. En bit att köra men det får gå. Ska bli roligt att ha honom här i jul. Vår första jul i huset och i Frankrike. Men jag tror vi skippar julmaten då ingen av oss är speciellt förtjust i den ändå. Fast en Janssons frestelse ska jag nog göra ändå. H får ta med sig ett par burkar ansjovis i bagaget. Det blir bra.

Där kom solen så snart kan nog Turbo få gå ut i alla fall.

Mistral

Annonser

Det blåser rejält ute idag och nyss fick jag höra på radion att det är mistralen från bergen. Därför är det kyligt i vinden. Den kommer från nordväst. Då har vi fått uppleva det också.

Jag hade rena rama brottningsmatchen med täckena när jag skulle skaka dem. Tur att det inte är så många husbilar på ställplatsen just nu. Jag måste sett helt galen ut när jag krampaktigt höll täcket och samtidigt försökte skaka det.

Det syns en liten fransk flagga mellan grenarna som någon hissat. Vi närmar oss nästa helgdag, som infaller på onsdag. Då firar man andra världskrigets slut här i Frankrike. Det blir parader och tal av presidenten. Det är naturligtvis en röd dag i almanackan.

Måste berätta om ett fenomen vi såg på himlen igår kväll. Det var lite moln och ovanför dem cirklade fem stora ljuspunkter. De rörde sig i cirklar och sedan bytte de riktning. Om det varit strålkastare borde man sett ljuspelare från marken, men det syntes inga. Mr J skulle fota dem och när han kom ut igen var de borta och det var stjärnklart. Inte ett enda moln på himlen. Det finns säkert en förklaring på detta, men vi har ingen.

Fler överraskningar i Frankrike

Annonser

Den tionde dagen och dags för avresa från Narbonne plage. Vi hade diskuterat hit och dit om hur vi skulle göra med resan och beslutade att köra vidare. Precis när vi rastat hundarna och bäddat kom brödbilen så vi kunde köpa bröd för denna dag. Jag behövde få tag i wifi så vi körde in mot Narbonne och hittade en McDonalds. Efter att ha kopplat in på de sajter jag behövde kolla och kolla lite annat, körde vi mot Perpignan som ligger mer västerut. Hemma hade vi tittat på ett område vi gärna ville titta närmare på och en ort som heter Puivert.

Tydligen var det en av alla vinvägar och vi såg vinstockar överallt. Det var väldigt vackert och vi körde inåt landet vid kanten av Pyrenéerna. Landskapet var böljande tills det plötsligt blev mycket berg och vägen smalnade av ordentligt. En mötande bil körde så nära att den slog i Mackans backspegel. Det var lite otäckt, men vi stannade och kunde konstatera att ingenting gått sönder. Det var en väldigt vacker väg med floden Aude på ena sidan och höga berg på den andra. Lite väl äventyrligt tyckte vi.

Jag vill inte åka tillbaka samma väg och vi kom överens om att försöka hitta en annan väg därifrån. Vi kom fram till Quillan som låg i en dal och vi pustade ut. Solen sken och det var mycket folk ute på gatorna. Vi var nog ganska högt upp i bergen konstaterade vi och det visade sig att vi skulle ännu högre upp. Vägen slingrade sig serpentinartat uppåt och uppåt, tills vi var ända uppe bland molnen och då fick vi stänga av ac:n. Det småduggade och kändes lite kallt. Lite svagt nedåt och en lång raksträcka och så var vi framme i Puivert.

Eftersom mannen kollat upp byn på google earth så hittade han till den ställplats som skulle finnas där. Tyvärr visade det sig att det var en campingplats vid en lite sjö. Det duggregnade och vi skyndade oss att rasta hundarna och få i oss en bit mat. Vi hade tänkt stanna något dygn där för att utforska byn mm, men insåg att det var helt fel område för oss och därför satte vi in nya koordinater i Lennart. Vi körde mot Carcassonne istället för att åka tillbaka. Vi ville tillbaka mot kusten och solen. På vägen såg vi skyltar som sade att den 12:e juli skulle cykelloppet Tour de France köra på bergsvägarna. Det stod husbilar på flera ställen utmed vägen. Vi körde nedåt hela tiden och himlen började bli blå och solen kom fram. Vårat humör höjdes betydligt då även vägen blev rakare. Vi rundade Carcassonne och körde ned till kusten och Grassiere plage, dit vi anlände vid sjutiden. Det blåste kraftig mistral så vi var glada att hitta en plats mellan andra husbilar så vi stod i lä. Trettio mil blev det idag och på kvällen blev det rätt kraftig blåst. Vi stod perfekt bakom en stor Concorde och sov jättebra. Bergsvägar och bergsbyar är ingenting för oss har vi bestämt. Nu ska vi hålla oss på lägre platser.