Lite hit och dit

Annonser

Vi hade fått tips om att en ny Jardin öppnat i en by en bit bort. Kunde vara roligt att åka dit och titta tyckte vi. Därför bordade vi Mackan och styrde ut från gateway framför huset.

Vädret såg ju lovande ut och något åt det hållet skulle vi åka. Nu höll vi på att åka åt fel håll för JR tänkte svänga åt fel håll. Men där var jag snabb och korrigerade. Det var fler bilar på vägen idag då skolorna startar och de sista semesterfirarna börjat arbeta.

Här har vi hamnat på rätt väg och nu är vi riktigt ute på landet bland fälten och vinrankorna. Vi skulle inte ända fram till bergen men ett stycke mot dem.

Bebyggelse finns faktiskt och det är inte särskilt långt mellan byarna. Denna väg körde vi när vi skulle till en ”riktig” bergsby och titta på ett hus. Ett byhus som hade en lite trädgård, men endast utsikt från ett fönster. Bil utanför var inte att tänka på då det låg inne i en gränd, men man hade lätt kunnat skaka hand med grannen från fönstret å andra våningen. Inte direkt stampat jordgolv i vardagsrummet men stengolv med all den charm som följer med det. Samt väggar av sten där jag svårligen kunde se att man skulle kunna sätta upp en enda tavla.

Det som fick oss att slutligen säga Nej tack, var trappan upp till andra och tredje våningen. Det var en spiraltrappa av sten med ett räcke som svajade betänkligt på flera ställen då det inte satt riktigt fast. Inget för hundarna eller mig. Sedan låg byn uppe på en platå i bergen och vägen dit var så att säga serpentinaktig.

Ok, en bisak. Jag skulle ju berätta om dagens tur. Långt före bergsbyn stannade vi vid denna nya Jardin och tyvärr hittade vi varken tuggben eller någon växt som vi ville köpa.

Men allt var ju inte förgäves för vägen dit var inte bara vinfält utan även alléer och någon by.

Vi styrde ut mot ringleden runt Beziers och till vår vanliga Jardin, som just idag hade inventering och alltså stängt. Ja men det var ju trevligt för dem då och nu började magen kurra lite och vi skulle ju köpa tuggben. Bredvid vår veterinär finns en djuraffär och dit körde vi för att köpa tuggbenen. De hade vår sort och nu var vi nöjda. Ingen storhandling precis men ändå.

Vi svängde in på en restaurang som ligger på väg hem. En där de har takeaway vilket vi föredrar. Vi har inte varit här sedan augusti förra året då vi körde H till flygplatsen i Marseille. Vi blev mätta och nu var vi pigga på lite mer shopping.

Vi kunde ju inte komma hem med endast tuggpinnar så en sväng in till vår Jardin i byn blev det. Ett av våra gräs tog ju slut och det ser så oerhört tomt ut, men nu är det inte riktigt säsong att köpa växter. Men denna såg fin ut och fick följa med hem. JR har redan planterat den och lite tomt blev det ju här så nu fnular vi på att köpa något att ställa här. Sedan såg vi något annat som vi tänkt att köpa länge.

Det får bli dagens cliffhanger.

Resan till Marseille

Annonser

Igår var det så dags för H att återvända till Sverige och sin vardag. Packningen gjorde vi kvällen innan och det var bara tvagning som skulle göras. Vi brukar alltid ha en kanna kaffe och multivitaminjuice med oss. Naturligtvis fyllda baguetter med skinka,kyckling och tonfisk. Bara att välja vad man vill ha.

Jag var i baksätet på ditresan och kunde ta det lugnt efter att ha programmerat Gps-Lennart så Mr J skulle klara av att hitta rätt. Men det är ju lätt då betalvägen är utan några kringelikrokar.

Efter ett tag blir det mycket pinjeträd och bergen reser sig i bakgrunden. Från min plats är det skönt att bara se ut över naturen och den förändring som sker ju längre mot Provence vi kommer.

Men är det inte samma berg? Plötsligt växte en elstolpe upp och jag undrar hur jag kunde missa den på första fotot?

Jag frågade Turbo men hon hade ingen aning och brydde sig inte särskilt heller. Efter en stund lade hon sig ner på soffan och sov vidare. Våra hundar är väldigt duktiga på att åka bil. Så lugna och snälla.

Här susar vi förbi ytterområdena till Nimes och det är inte så mycket natur utan mer industrier och affärer. Ett och annat gym fanns det också.

När man kör till Marsielle passerar man både lilla och stora Rhone. Detta är lilla och är antagligen en avstickare från den stora. Eller tvärtom, vad vet jag som bara susar förbi.

Ännu en stad vi passerar och detta är Arles och jag blir förvånad över att det är så mycket kludd på väggar och broar här. Kluddet kallas visst graffiti, men jag tycker inte att det är särskilt fint utan mer förfulande. Men det finns säkert finare delar i den staden också.

Färden går vidare och här är det väldigt höstlikt, eller vad säger jag det är ju december och vinter. Men solen lyser och himlen är blå.

En annan bergart ger en annan färg på bergen.

Jag tycker om berg på håll. Men såg att många bilar hade skidor på taket och där ska det nog åkas under nyårshelgen. Många fransmän åker nog till alperna för att se snö och susa nedför pisterna.

Där hade de ställt en jättepenis på toppen av berget, eller är det något annat? Ser rätt lustigt ut i alla fall.

Bra utsikt från det huset. Men det vete tusan om jag skulle vilja bo där. Tänk om berget rasar ?!

Så kör vi vidare och förbi nästa stad som jag inte kommer ihåg vad den heter. Men vägen är rak och föraren nykter så det ska nog gå bra ändå. Men vad nu då vi är framme vid flygplatsen!! Bommarna är öppna så vi kan parkera endast några hundra meter från terminalen. Kostar gratis och det är alltid bra att parkera på sådana ställen. Mr J drar i handbromsen och eskorterar H bort till terminal 2. Med resfeber vill H gå in i utrikeshallen och då kommer Mr J tillbaka för att rasta hundarna. Dags för oss att vända hemåt. Den resan kommer i ett inlägg i morgon.

 

 

Rundtur idag

Annonser

Efter en dag med jobb, bestämde vi oss för att åka till ChezAmi och Saint -Nazaire -les -Ladares. Vi hade tur för MK var hemma. Det blev en trevlig pratstund och vi fick en del goda råd. Offerten på vår grind är klar och till hösten får vi den monterad.

Efter pratstunden körde vi till Roquebrunn och där var det mycke turister.

En hel del badade i floden Orb.

Co-drivern är ju yrkeschaufför så han håller koll på Mr J när vi åker genom byarna.

Men vi är ju slättlandsmännislor så det var skönt att lämna Minervois berg bakom oss.

Roligt att besöka men jag vill inte bo där.

Ikväll blir det grillning igen. Vi köpte grillspett med oss hem. Det blir nog gott.

Tillbakablickar

Annonser

Blir lite filosofisk såhär på söndagen och försöker minnas ett år tillbaka och vad vi gjorde då. Mr J var nybliven pensionär och jag stod i startgropen att bli det. Ett nytt liv skulle ta sin början för oss och nu skulle det hända en hel del.

Vi hade kontaktat fastighetsmäklaren och bokat in för värdering av vårat hus. Föga anade vi då vilket jobb det skulle bli med visningar och packning av allt vårat bohag. Jag städade som en galning den sommaren och hade fruktansvärt ont i ryggen.

Nu när jag blickar tillbaka på förra sommaren och hösten, känns det som att vi bestigit ett berg och sedan gått ner på andra sidan. Sommaren som skulle bli den varmaste på mannaminne i Sverige. Vi svettades och längtade bort till ett annat liv. Det liv vi nu har närmat oss nu.

Gräsmattan såg bedrövlig ut och hundarna orkade inte göra många knop. Vi satt ute på bänken i trädgården och flämtade långa stunder. Nu skulle vi över berget och ibland kändes det oöverstigligt. Men vi tänkte inte backa tillbaka en tum.

Resan hit ner till södra Frankrike blev jobbig och vi tog helt bestämt fel väg, men sedan har vi landat rätt bra. Nu har vi stått här i snart 2 månader och landat i tillvaron. Det vi kommit fram till är att vi aldrig skulle vilja bo nära havet någonstans. Det blåser alldeles för mycket. Inget vi egentligen bangar för men här yr det sand också. Så vi har nog hittat den ideala byn för oss och hundarna.

Dagarna rullar på och snart är vår vistelse här slut. Högst två månader till i husbilen och sedan har vi ett hus att bo i. En trädgård som kommer behöva mycket omvårdnad, men det ska bara bli roligt att få ordning på den.

Idag har vi 19 kvm golv som ska göras rent och glädjande nog har Turbos fällning avtagit. Vi får ett lättare liv ett tag framöver. Mer normalsmutsigt och det kan vi leva med.

Fortsättning minnen 1

Annonser

Munchen var en trevlig upplevelse för oss och vi träffade på två killar som också skulle ned till Italien. De kom från Stockholm och körde en grön Porsche 911, vilket imponerade stort på oss. Det var två killar som höll på med snabbflygning med radiostyrda flygplan och skulle ned för att köpa en ny motor på fabriken. Vi bestämde oss för att slå följe eftersom vi inte hade en enda aning om vart i Italien vi skulle åka. Så efter en vecka packades tälten in i bilarna och vi styrde nedåt. Brennerpasset var en stor upplevelse så där stannade vi för en paus och tog lite kort. Sedan körde vi på efter Porschen och hamnade utanför Florens när mörkret var som tätast. Vi såg en bilolycka och då kändes det som att vi borde stanna för natten. Men den camping vi kom till var fullbokad och det enda de kunde erbjuda oss var ett källarutrymme att sova i. Men det lockade inte så vi körde en bit till och såg en fruktodling. Vi är ju vana med allemansrätten och tänkte inte att det kunde vara förbjudet att campa där.

Det var kolsvart ute och vi körde ned bland träden. Vi hade en presenning runt tältet på takräcket och det fick bli tak. Tunnan med alla tältpinnar fick staga upp det och det blev ett bra skydd. Natten var ljum så ingen borde ju frysa. Jag lade mig i baksätet på Amasonen och killarna i gräset under skyddet. Den natten regnade det och jag hade nog dragit vinstlotten. Dimman låg tät när vi vaknade på morgonen och då den lättade såg vi höga berg runt omkring oss och däruppe, nästan vid molnen låg ett kloster. Det var så vackert, men vi skyndade oss därifrån, då vi var rädda att bonden kanske skulle dyka upp. Vid en bensinmack stannade vi och åt frukost, samt tvättade av oss. Därefter körde vi mot Gardasjön och av någon anledning hamnade vi på den sida där det är överbyggt. Så man åkte i tunnlar som var öppna mot sjön av pelare.

Fortsättning följer……