Vi gick morgonpromenad i mörkret och allt var som vanligt.
När jag steg ur duschen några timmar senare kom Unkas och tittade uppfordrande på mig. Han hade suttit i burspråket och tittat ut.
Jag gick fram till fönstret och ser hur snön virvlar förbi.
Jag gjorde som han ville och öppnade dörren till trädgården. Hundarna sprang ut och blev så glada. Ett tunt snötäcke har lagt sig och så fick vi vinter på trettondagsafton.
Jag hade kameran med mig och det blev ett par fina bilder och några helt kassa.
Dags att sätta upp det sista julpyntet och jag började med granriset. Hundarna fick en stund i trädgården då det inte regnar ute.
Men någon julkänsla har jag inte då det är +11 grader ute.
Glädjande är att pumpen till bubblet fungerar igen och nu blir våra ryggar glada, även plånboken blev glad då det inte gräver något hål i den. Vi trodde att vi måste beställa en ny från USA, och det kan ju vem som helst föreställa sig vad det kostar.
Kuma ute på den första promenaden sedan han fick ont i tassen. Sista dagen på tablettkuren och svullnaden har gått ner. Vi går sakta och nosar på allt. Perfekt premiär.
Jag fick mig en dagstur på sju kilometer, då SuvEllen var trött idag. Glömde ladda batteriet.
Men solen lyser och det är härligt ute så jag klagar inte. 😀
Under vår resa i Frankrike blev vi väldigt glada över de fina rondeller och refuger vi såg. Det är nämligen så att en jury ger poäng till byarna och ju fler blommor och prydnader de har ju fler poäng får de. Vid infarterna till varje by och stad finns en skylt med blommor och tre eller fyra är verkligen det finaste man kan ha. Vi såg helt otroliga planteringar och rondeller. Vilken fantasi de använt och man blev så glad över att se hur fint de hade gjort alltihop. Ingen förstörelse eller klotter i någon av de städer eller byar vi passerade. Undrar om något sådant skulle få vara orört i Sverige? Jag betvivlar det. Här kommer några bilder på rondeller vi åkte genom. När man kommer in i vår by finns inte en enda blomma. Så förbaskat tråkigt.
Regnet det bara öser ned och man blir så våt om både skor och strumpor. Men midsommar är det i alla fall. Sitta ute är inte att tänka på, men i uterummet är det torrt och varmt. Där ska vi inta både sill och snaps. Tyvärr, blir det ingen tur till minneslunden för mig och pappa i detta väder. Om det är uppehåll i morgon ska jag gå dit med honom och lägga en ros.
Jag hann plantera mina lavendelplantor innan det började strila. De doftar så gott och jag hoppas de ska trivas i min blåa kruka. Man ska ju vattna ordentligt efter att man planterat en växt och det sköter naturen om åt mig. Det blir nog lite av minnenas afton för oss i uterummet. Om man är nittio år blir det gärna så att minnen dyker upp och de är både glada och sorgliga. Strax ska jorgubbarna rensas och de var ovanligt dyra i år 29 kr för en liter. Men det blir inte midsommar utan dessa gubbar. Grädden ska vispas och prinskorvar stekas. Lite småpyssel innan jag hämtar pappa.
Från oss alla till er alla önskar jag en Glad Midsommar, även om vädret inte är det bästa.
För många är midsommar en större helg än alla andra vi firar. Jag har tyckt det tidigare, tills jag upplevde baksidan med denna helg. Det ska ju vara en glädjens helg och man firar att nu är sommaren verkligen här. Den helg jag tänker på är då jag levde med en man som visade sin verkliga sida. Om man inte klarar av att hantera alkohol så kan denna helg bli ytterst förödande. Det kunde inte han och sedan blev min rival just alkoholen. Det var början på slutet i det förhållandet.
Efter den helgen har midsommar inte varit lika rolig. Jag slutade att fira den i stora sällskap och valde med omsorg vilka jag skulle tillbringa den med. Det har varit lugnt och behagligt, med god mat och trevligt prat. Mannen och jag har bjudit hem våra föräldrar och det har borgat för trevnad. Eftersom vi haft minst två hundar sedan vi träffades har vi ansett att de inte ska utsättas för människor med för mycket alkohol i blodet. Det är ju deras helg också.
För tolv år sedan skulle vi som vanligt fira midsommar med god mat hemma hos oss. Min mamma insjuknade så fort hon kom hit och tillslut blev det ambulans till sjukhuset. På midsommardagen satt min pappa och jag vid hennes säng och tog adjö. Hon hade en bräcklig hälsa och klarade inte den operation som gjordes. En blodpropp tog hennes liv och sedan dess är midsommarhelgen lite bitterljuv för mig.
Minnen kommer och saknaden känns mer än andra tider på året. Men vi ska äta gott och ha en fin stund med svärmor och pappa i morgon. Varje år tänker jag att det kan vara sista gången vi firar denna helg. Därför ska vi vara glada och bara må bra.
Idag möter jag idel glada leenden i byn. Allt på grund av att temperaturen stigit ute och att solen lyser från en klarblå himmel. Tänk, vad vädret kan påverka vårat sinnestillstånd. Plötsligt känns inte någonting svårt att utföra. Jag har gjort saker som tidigare kändes väldigt tråkiga. Nu är de avklarade och jag kan ägna mig åt roligare sysslor. Tror inte jag är ensam om detta.
Det kändes konstigt att läsa om de som blev insnöade i norra Sverige. Fjällräddningen hittade dem, så det gick bra. Är det juni eller?
Fredagen ska tillbringas en del i trädgården och en del på promenad med hundarna. Något som jag längtat efter. Pappa ska få sin dusch och nya lakan i sin säng. Kom på att jag är hos honom alla dagar i veckan utom torsdagarna. Fast då lokaltidningen kommer sista torsdagen i månaden, tittar jag in och lämnar den hos honom. Tror han uppskattar att jag gör det.
Vi hade tänkt åka en sväng med husbilen, men farmor propsar på att åka hem idag. Bäst att stanna hemma och vara till hands om det skulle behövas. Jag ska ta mig an den andra syrenbusken, som behöver klippas rejält. Hundarna tycker alltid att det är roligt när någon av oss är ute i trädgården. De ligger i skuggan och iakttar oss när vi håller på med något. Kan bli en öl ute på bänken efteråt.
Med andra ord ska vi ta vara på det fina vädret och bara vara. Hemma kan också vara väldigt bra om man inte stressar runt för att få saker gjorda hela tiden. Man ska vila också.
Glada hundar rusade ut på gräsmattan direkt vi öppnade dörren.
Nu har de ätit och vi ska koppla in alla datorer mm.
En öl 🍻 till det kommer att smaka gott 😋 .
I morgon är det åter vardag och jobb . Trots kyligt väder har det varit roligt 😁 att komma bort ett tag .
Jag ska vara optimistisk, jag ska vara optimistisk, nää där sprack det igen. Idag försöker jag tänka positiva tankar men det fungerar bara korta stunder. Vad är det som skapar så negativa vibbar då? Det eviga regnandet och leran. Vi lever just nu i en stor gyttjepöl ute. Man måste skyla sig på huvud och kropp för regnet, men efter ett tag är man våt inuti istället. Inte tillräckligt kallt för luvor och täta jackor.
Jag har ändå spridit lite glädje till pappsen. En skön dusch och ryggen och fötterna insmorda med lotion. Nya rena lakan i sängen och rengjorda glasögon. Köpte ett par wienerbröd med fyllning och han var riktigt glad när jag åkte hem. Hundarna är också glada efter långrundor på alla de ställen de älskar att gå. Kuma log i duggregnet när vi traskade i leran på landet.
Det är endast jag som dippar emellanåt. Men strunt i det för nu startar åtminstone min helg. Har startat min andra data som säger underhåll pågår. Jaha, ungefär som do not disturb. Jag igång bägge så det spelar ingen roll. Bra den sköter sig själv så slipper jag. Tyckte första att Lenovo var en knepig sak men nu älskar jag den. Eftersom jag har en ThinkVantage och en nyare värsting är jag preparerad. Har inte vant mig riktigt vid nya windows 8, men det kommer väl det också. Se där, här flödar det ju av positiv energi. Kvällen börjar bra.
Sista natten och sista frukosten i husbil en på ett tag. Det är en fuktig luft som slår mot oss då vi går ut. Tuppen gal i fjärran och var den som väckte oss i morse. Vi har tagit det lugnt eftersom ingen brådska behövs. Huset står där det står och väntar på oss. Nyss föll ett lätt duggregn och nu trivs väl myggen. Det gäller att ha myggnäten neddragna.
Lite lättare att åka hem då vädret inte är så fint.
Kuma bara ler och kommer säkert att bli glad när vi kommer hem. Hundarna bruka känna på lukten att vi närmar oss hembyn. När vi rullar in vid torget har vi tre pratande hundar som virrar på huvudet åt alla håll och hoppar från fönster till fönster. Vi brukar öppna garaget och dörren till trädgården, varvid de rusar ut och springer runt i glädjen av att vara hemma.
Sedan ska det nosas runt och känna att de egna lukterna finns där. Ja, de är verkligen glada att komma hem. Men de blir lika glada nästa gång vi åker ut med husbilen.
