Vi har ju som jag skrev i gårdagens inlägg, klarat av alla inköp. Tror vi gjorde det på två och en halv timme. Det kändes på kvällen då vi var rätt så trötta. Turbo fick tokspel och körde racerbana runt köksbordet och lite här och var. Hon blev så glad när vi kom hem att det bara inte gick att hålla igen glädjen. Idag är hon betydligt lugnare och mer sitt vanliga jag. Vi lämnar inte hundarna ensamma mer än då vi kör och handlar. Annars är en av oss alltid hemma med dem. De är mer harmoniska då och kan koppla av.

Lite nostalgi från hösten, innan gräsmattan blev som en våt svamp.

Jag ska till en av våra närbutiker och köpa en ask choklad till pappa. Han ville ha en nu till julhelgen. Som jag skrivit om tidigare blir det en annorlunda jul för oss. För två år sedan satt de hemma i vårat vardagsrum efter att ha ätit julmiddag. Ett år senare tillbringade vi eftermiddagen i farmors rum på äldreboendet. Pappa bodde på korttidsboende då och det var lite bökigt att få honom hit. I år går vi till deras boende en stund på eftermiddagen och önskar God Jul. De har sina rutiner och får julmat där. Åldrandet går snabbt när man fyllt nittio år och åren därefter. Sorgligt men sant.

Vi blir inte heller yngre, utan har kommit fram till då det är dags att börja ett nytt kapitel i livet. Arbetslivet lämnar vi för gott och jag tycker synd om dem som tvingas arbeta längre när pensionsåldern ska höjas. Arg blir jag då riksdagen bestämmer att pensionsåldern ska sänkas för den som suttit i riksdagen i tolv år. De ska minsann få gå i pension vid femtio års ålder. Det känns som att de skor sig själva och att alla andra ska försörja dem. Nu drabbas inte vi av höjningen men det känns ändå fördjävligt rent ut sagt.

Men nu siktar vi in oss på helgerna som kommer och hoppas att det nya året ska innebära mer positiva händelser.