Sorry, alla ungar som kommer att ringa på vår dörr i helgen. För det är väl denna helg som det ska skrämmas och kläs ut. Jag är ju inte riktigt säker på det eftersom vi inte firar något sådant. Inte för att jag är mot att man gör det, utan mer för att jag inte riktigt förstår vitsen. Seden kommer från Irland och USA, och visst har den vuxit i Sverige också. Precis som med julen och annat vi firar. Skillnaden är bara att jag är uppvuxen med julen och granen, men inte halloween.

Om vi hade barn i skolåldern eller yngre så hade vi kanske sugits in i detta spektakel. Men vi är två vuxna med en vuxen pojke som aldrig firat denna helg. Eftersom vi inte äter godis heller blir det ingen utdelning heller. Jag ger mina pengar till sådana som behöver det och inte till ungar som har det i överflöd hemma.

Så ungar gå förbi vår dörr och kör eran lek någon annanstans. Jag känner inget tvång att delta i något jag inte förstår mig på eller behöver.

Denna helg är för mig en helg med massor av ljus i minneslundar och kyrkogårdar. Då jag tänker extra mycket på alla de som inte går här på jorden längre. Alla älskade hundar som jag fått äran att ha hos mig. En helg för alla helgon som levt. Så på söndag ska jag rulla pappa till minneslunden för att tända ett ljus. Tänka på mamma och prata om henne.

På trappan ställer jag en stor ljuslykta så de andar som vill komma in hittar hit. Så mamma jag hoppas du tittar in en stund. Visst ställer jag en pumpa i lera bredvid som är målad orange. Men det är endast för att den ger fin färg när hösten går över till vinter och det inte finns så många färger i naturen.