Sol,blåst och en gladare vovve

Annonser

Fy, vad kyligt det börjar bli om morgnarna nu. + 7 och bitande vind när vi gick ut i morse. Natten blev inte som vi hade hoppats. Unkas väckte oss varannan timme och ville ut. Det rann ur baken på honom, men inte bara rann utan det sköt ut som skott. Klockan åtta ringde vi vår veterinär och hade tur att få en återbesökstid idag halv elva. Vi gjorde oss klara och körde dit. Då hade Unkas haft en lugn morgon utan diarré.

Ett blodprov senare och med medusiner och skonmat mm, kom vi hem tretusen kronor fattigare. Vi har gett honom det han ska ha och en matsked skonmat i timmen. Han har inte ont och verkar behålla maten bra. Blodprovet visade att han inte har fel på bukspottkörteln. Så nu kör vi på med maten och medusinerna. Unkas är gladare och vi lite fattigare, men glada att han troligen är frisk inom kort. Vi behövde inte lägga in honom med dropp och det hade ju blivit betydligt dyrare.

Vi tvåbenta har ätit stekta ägg på macka och tagit en öl. Lite tröst när man är trött och urblåst. Livet går vidare och vi kan snart återgå till det normala. Förhoppningsvis får både vi och Unkas sova i natt. De andra två hundarna är också trötta då de vaknar varje gång vi går ut. Så denna måndag är vi en aning trötta allihop men ändå lättade och gladare än igår.

Hemma igen

Annonser

En resa är till sin ände och vi är lite trötta allihopa. Resan har gått bra och hundarna har sovit mesta av tiden. De är väldigt sams och det känns bra.

Det första vi gjorde var att släppa ut hundarna i trädgården.

En hel del att undersöka och leka med pojkarna. Unkas nappade och de körde ett rejs.

Sedan var det dags att undersöka huset och känna på sängen. Tror den fick godkänt. Sedan satte mattanten fram maten och det är alltid trevligt att äta tillsammans.

Vilken värme

Annonser

Trots gråväder är det fruktansvärt varmt ute. Fick nästan en chock när jag hämtade in posten.

Hundarna tyckte det var för bra och det blev en stunds vila på bänken vid kyrkogården. Eftersom skolorna börjat nu, tänkte jag gå lite tidigare så Kuma slipper alla otäcka ungar. Istället prickade jag in exakt tiden de slutar. Sorry, Kuma.

Men vi har infört en rutin där Kuma ställer sig på min vänstra sida så han slipper dessa möten. Det fungerar jättebra och han klarar av att fortsätta gå istället för att vilja dra hem. Så nu behöver jag kanske inte tänka så mycket på det.

Fast ut på landet rundan är favoriten för våra hundar. Där slipper vi alla otäcka människor. Fast Unkas bryr sig inte om vare sig människor eller djur. Om inte jag pratar med någon. Han är så nyfiken och kan stå och stirra på någon som lastar ur en bil eller en unge som skriker.

Aktiviteten är inte så hög i denna värme. Men strax blir det fart på gänget då jag säger att det är mat. Haha 😁.

Med stolthet 

Annonser

Igår kom mitt armband från Ihearts. Det ser kanske billigt ut men i och med att jag köpte det har jag bidragit med mat till fem hundar. Sådana som räddats från gatan och nu lever i säkerhet i väntan på att bli adopterade. Hundar som blivit misshandlade och övergivna. 

Så något kan jag ändå göra trots min brutna fot. 

Snart midsommar

Annonser

Tittar ut genom fönstret och får syn på x antal ungdomar med reflexvästar. Jag har ingen aning om varför de bär dem, men förstår att de ska till något sammanhang där de måste synas. Någon tävling kanske eller parkeringsvakter? Spelar ingen roll för de slipper stå ute i regn. Det regnade denna morgon och jag behöver inte vattna. Tack, vädergudarna för det. Jag kan inte använda min nya fina handtrimmer heller. I helgen kom jag nämligen på att det jag verkligen behövde var en sån där sax som man kan klippa kanterna med runt buskar och staket. Jag har ju sått luktärtor på framsidan vid det stora trähjulet och nu börjar de komma upp. Men jag sådde även gräsfrön där och nu behöver jag klippa gräset utan att blommorna åker med. Mannen kom hem med en handtrimmer med uppladdningsbart batteri. Han tänkte att den skulle underlätta för mig och att jag inte blir så trött i handen. Jag har problem med ett långfinger på höger hand som fastnar ibland. Får veckla ut fingret med hjälp av vänster hand. Kortisonspruta säger min läkare, men eftersom jag inte är någon vän av kortison så har det inte blivit någon sådan.

I morse ringde även pappas biståndshandläggare för att bestämma ett möte hos pappa. Vad glad jag blev. Nu får jag hjälp med en massa saker som jag tagit om hand själv. En sten lyftes från mina axlar. När pappa berättade att han ramlat i lördags, ringde jag genast mannen som inhandlade ännu en halkmatta till badrummet. Det var nämligen efter att han tvättat händerna som han halkade och föll. Han satt på toalettstolen och skulle resa sig upp, men hade skvalpat vatten på golvet som blivit halt. Mattan ska jag och Unkas lämna idag.

En annan sak som gläder mig är att det verkar som att vi får kanonväder på fredag i södra Sverige. Det ska bli sol och +28, vilket innebär att vi slipper frysa. Förra året hade vi på värmen i uterummet, vilket vi verkar slippa i år. För första gången är det jag som ska stå för all matlagning. Farmor klarar inte av sådant nu och hon bor ju kvar på korttidsboendet. Efter sommaren hoppas vi att hon får flytta in i sitt permanenta boende och vi får säga upp lägenheten och flytta alla hennes saker.

Men nu ska vi väl tänka på midsommar och sommaren.

Trångt hos pappa

Annonser

Det blev lite av en folksamling hos pappa idag. Jag köpte kvällsposten åt honom och gick dit med Unkas för att lämna den. Precis när vi klivit in genom dörren kom årets första städpatrull dit. Pappa låg ovetande och sov i sängen, så jag väckte honom. Han satte sig yrvaket upp och förstod inte någonting. Vi tog oss alla till köket och där blev det trångt. Unkas och jag skyndade oss iväg för att inte sinka Kerstin som vill börja städa.

Men nu är det nya igång och har börjat fungera för pappa. Han var glad att det var just Kerstin som kom, då han känner henne sedan tidigare. Det var ju inte för att hon inte gjorde ett bra jobb som vi bytte företag utan att jag startade ett och kunde ge honom ett bättre pris. När jag lade ned företaget då lönsamheten var urusel och hjälpen från huvudkontoret var obefintlig, började vi prata om att byta tillbaka. Det blev aktuellt då de höjde avgiften flera gånger och nu är kommunen billigare. De har ju ett tak för hur hög avgiften får bli oavsett hur mycket hjälp som behövs. Det innebär att pappa kan öka timmar han vill ha hjälp med. En trygghet för mig och honom.

Därför kommer han att kunna bo hemma mycket längre, vilket han ju vill. Jag kan känna mig trygg att det kommer folk då han behöver det. Vi har ju även börjat beställa mat från kommunen och den är jättefin. Pappa är nöjd även om en del portioner är små i hans tycke. Då lägger han i några potatisar till som han själv kokat.

Regn och regn

Annonser

Sol och regn ☔ om vartannat hela dagen. Skulle klippa gräset men det får vänta.
Grannen hade tydligen bestämt sig för att det skulle bli en trädgårdsdag, eftersom han går ute i spöregnet med gräsklipparen. Sedan skulle häcken klippas och nu är han genomvåt.

Men vad tusan det man inte kan göra idag det kan man ju göra imorgon.
Blir en öl i uterummet och sedan inomhus aktiviteter.

Tror vi har mat för hela veckan så det är bara att ställa fram och äta 🍴 .
Nu en del städning och pyssel .

Midsommar nalkas

Annonser

För många är midsommar en större helg än alla andra vi firar. Jag har tyckt det tidigare, tills jag upplevde baksidan med denna helg. Det ska ju vara en glädjens helg och man firar att nu är sommaren verkligen här. Den helg jag tänker på är då jag levde med en man som visade sin verkliga sida. Om man inte klarar av att hantera alkohol så kan denna helg bli ytterst förödande. Det kunde inte han och sedan blev min rival just alkoholen. Det var början på slutet i det förhållandet.

Efter den helgen har midsommar inte varit lika rolig. Jag slutade att fira den i stora sällskap och valde med omsorg vilka jag skulle tillbringa den med. Det har varit lugnt och behagligt, med god mat och trevligt prat. Mannen och jag har bjudit hem våra föräldrar och det har borgat för trevnad. Eftersom vi haft minst två hundar sedan vi träffades har vi ansett att de inte ska utsättas för människor med för mycket alkohol i blodet. Det är ju deras helg också.

För tolv år sedan skulle vi som vanligt fira midsommar med god mat hemma hos oss. Min mamma insjuknade så fort hon kom hit och tillslut blev det ambulans till sjukhuset. På midsommardagen satt min pappa och jag vid hennes säng och tog adjö. Hon hade en bräcklig hälsa och klarade inte den operation som gjordes. En blodpropp tog hennes liv och sedan dess är midsommarhelgen lite bitterljuv för mig.

Minnen kommer och saknaden känns mer än andra tider på året. Men vi ska äta gott och ha en fin stund med svärmor och pappa i morgon. Varje år tänker jag att det kan vara sista gången vi firar denna helg. Därför ska vi vara glada och bara må bra.

Min pappa berättade

Annonser

Jag pratade med min pappa, som fyller nittio år om några månader. Han förstod sig inte riktigt på tiggarna. När han var liten fanns det en del som levde som luffare. De vandrade runt på landet till olika gårdar och sålde en del slöjdsaker de gjort. Luffarslöjd har säkert många hört talas om. Många gånger fick de arbeta för mat och husrum, vilket ofta var på någon bondes höskulle. Om bonden var givmild eller snål ristade de in ett tecken på grindstolpen för att andra luffare skulle se vilka gårdar de skulle undvika eller gå till. Det var sällan någon fick pengar för det arbete de utförde.

Dessa luffare kunde berätta otaliga historier för barnen och min pappa tyckte alltid att det var spännande att träffa på någon av dem. Ibland kom det ”zigenare”, som man då kallade dem. Idag säger vi romer vilket är mer korrekt. De var duktiga på att sko hästar, slipa knivar och ibland hade de kopparbunkar att sälja. Alla barn drogs till dem, då de var så spännande och levde så annorlunda. De fick ofta lov att stanna utanför samhällena på någon plats. Men bara ett tag tills de blev tillsagda att åka vidare.

Dessa luffare och romer hade en värdighet och ville aldrig ha något gratis. De bytte varor eller tjänster för boplats,husrum, mat och ibland pengar. Därför såg de bofasta dem som människor.

Min pappa anser att man ska förtjäna pengarna man får, då det ger människovärde. När man sitter på en gata med en mugg och tigger pengar, har man fallit så långt ned man kan. I Sverige borde vi inte ha tiggare. Att vi har det idag ser min pappa det som att vårat land börjar förlora sin trovärdighet. De är här för att tjäna pengar, så sätt dem i arbete och ge dem någonstans att bo. Det är vad min pappa anser. Jag håller med honom.