Virrig lantis

Annonser

Igår var det dags för en inköpsrunda och jag hade ett möte inbokat. Mr J släppte av mig och körde iväg för att handla under tiden. Mitt möte gick bra och jag var klar tidigare än vi beräknat. Jag ringde till Mr J och sade att jag kunde gå till nästa ställe. Frågade om det var höger eller vänster vid nästa korsning.

Det var mitt största misstag. Man ska aldrig fråga honom om riktningar. Dumt nog följde jag hans råd. Jag hade lite ont i benet igår och det var väl inte så klokt att gå mer än vad jag behövde.

Jag är inte så bekant med Trelleborg, men tyckte att jag kände igen mig där jag gick. Stannade upp när cykelbanan upphörde och då kände jag absolut igen mig. Jag var på väg ut från staden. Ringde så Mr J igen och han skrattade och sade att jag gått åt fel håll.

Det var bara att vända och gå tillbaka. Men nu var han klar med sina inköp och på väg mot mig. Jag hann nästan fram till den affär vi skulle mötas vid.

Där kom min riddare i Madame och det var jag väldigt glad för.

Jag hann tänka att det var en evinnerlig tur att det inte var i Malmö, som jag virrade runt i.

Idag håller jag mig i byn hela dagen och Mr J är med Unkas till veterinären för vaccinering och kloklippning.

Solen skiner idag och det ska bli roligt att gå runt byn när de kommer tillbaka.

Vilken värme

Annonser

Trots gråväder är det fruktansvärt varmt ute. Fick nästan en chock när jag hämtade in posten.

Hundarna tyckte det var för bra och det blev en stunds vila på bänken vid kyrkogården. Eftersom skolorna börjat nu, tänkte jag gå lite tidigare så Kuma slipper alla otäcka ungar. Istället prickade jag in exakt tiden de slutar. Sorry, Kuma.

Men vi har infört en rutin där Kuma ställer sig på min vänstra sida så han slipper dessa möten. Det fungerar jättebra och han klarar av att fortsätta gå istället för att vilja dra hem. Så nu behöver jag kanske inte tänka så mycket på det.

Fast ut på landet rundan är favoriten för våra hundar. Där slipper vi alla otäcka människor. Fast Unkas bryr sig inte om vare sig människor eller djur. Om inte jag pratar med någon. Han är så nyfiken och kan stå och stirra på någon som lastar ur en bil eller en unge som skriker.

Aktiviteten är inte så hög i denna värme. Men strax blir det fart på gänget då jag säger att det är mat. Haha 😁.

Framtiden är här

Annonser

Vi ska få fiberkablar här i byn och det är informationsmöten var och varannan vecka. Mannen var ju på ett för en vecka sedan och eftersom de som håller i det inte hade en aning om att vår by är den största häromkring, höll de informationen i nästa by. Igår kom en ung man och ringde på och ville antagligen ha en påskrift på kontraktet. Näppeligen sade jag och tog informationen han hade med sig.

Nu ska det bli ett informationsmöte här i byn också. Men vi vet ju vad de ska säga, så vi avstår. Idag såg jag att en del tydligen skrivit på för fiberkabel. Eftersom jag bott här rätt länge vet jag att det är unga människor som gått på det. Vi skriver aldrig på ett kontrakt där vi inte får veta slutpriset. Man köper ju aldrig en bil utan att veta vad priset kommer att bli efter alla tillägg?

Tror man ska ha lite is i magen och se vilka andra aktörer som dyker upp här i byn. För en fiberkabel kan ge upp till tusen megabite och de som skriver på kontraktet nu får upp till 100 megabite. De kanske inte ens får hundra. Det där upp till, är lurt tycker jag. Därför undrar jag vilka som köpt in sig på de övriga 900 megabiten? Kanske telenor,tele2 och tre? För de är inte med i detta avtal. Kanske därför telia har så bråttom att få påskrifter på kontrakten? Man måste nämligen teckna kontrakt senast den 19:e mars. Till saken hör att de inte ska börja lägga kabeln förrens nästa vår. Varför så bråttom?

Med åren har man blivit mer kritisk och skeptisk till olika saker. Inte lika lättlurad som när man var yngre. Det jag har lärt mig att låter något för bra så är det det. Kostnaderna kommer med all säkerhet bli högre än de tjugotusen som utlovats. Mannen upptäckte att det tillkommer x antal hundra för att få in det i huset mm.

Jag fortsätter med mitt mobila internet ett tag till. Det fungerar superbra.

 

En vecka avklarad

Annonser

En arbetsvecka är snart avklarad och helgen börjar. Jag kan nog säga att många är glada för det och en del pustar ut. Ännu en vecka som de klarat livhanken och kan lägga bakom sig. Det är ju inte alla som verkligen tycker om sitt arbete, utan går dit för att de måste ha pengar till räkningar och att köpa mat för. De avundas säkert dem som är kvittrande glada när de kommer till arbetsplatsen varje måndag morgon. Efter alla turer som var med uppsägningar, var jag ganska less på mitt arbete. Det var inte roligt att gå till jobbet på morgonen längre. Många trevliga arbetskamrater var borta och de stunder då lite småprat kunde förgylla dagen försvann.

Det är ju inte arbetet enbart som man behöver utan även den sociala gemenskapen på arbetsplatsen. Man bygger upp en gemenskap och arbetskamraterna blir en andra familj. Lever man som jag gjorde ett tag ensam, så betyder det väldigt mycket. Det blir också en trygghet att veta att på måndag kan jag berätta om filmen jag såg under helgen mm. När flera av de som funnits där skingrats för vinden, förlorar man tryggheten och undrar vem som försvinner nästa gång.

Den trygga arbetsplatsen finns inte mer. Våra föräldrar fick leva i den och där slutade inte någon förrens de skulle lämna arbetslivet. Idag får många uppleva att de är utbytbara och känner nog att deras arbete inte uppskattas till fullo. Inte konstigt att ungdomarna idag inte kan känna solidaritet med sitt företag. De kanske har upplevt hur deras föräldrar blivit uppsagda och kämpat för att försöka ta sig tillbaka till något nytt arbete. De vet att det inte finns någon trygghet i någon anställning. Därför är det inga problem för dem att söka sig bort om de vantrivs.

Världen har blivit kallare och hårdare för alla. Är någon i medelåldern så är det i stort sett kört för dem att få något nytt arbete. Pensionåldern borde kanske sänkas istället för att höjas, så ungdomarna får de jobben och vem vet om det inte blivit billigare i längden för staten.

Kanske lite dystra tankar en solig fredag, men ibland måste de fram och idag får de bli en summa av de samtal jag haft denna vecka med människor jag mött och pratat med.

Man kan lura en gång men inte två

Annonser

Jag kan gå på en lögn en gång men inte en andra gång och då blir jag rejält arg, kan jag lova. Det är alltid en risk att ha folk anställda och man går på nitar det vill jag lova. Detta har hänt mig två gånger från två olika personer. Visst kan det tyckas att man är godtrogen, men man borde kunna lita på folk som är äldre eller hur? Det kan man inte. Fulingar finns nog i alla åldrar och tyvärr har jag fått erfara detta. Men som jag skrev det går en gång och sedan drar jag ett streck över den personens namn och går vidare.  Jag blir tyst och uppdragen går till andra personer som jag kan lita på.

Var bara tvungen att skriva av mig min besvikelse någonstans och det fick bli här. Nu går jag som sagt vidare och det roliga är att det strömmar in nya veteraner efter vår marknadsföringsturné i söndags. Roligt när man ser resultat av det slit man gör. Nu har jag möten inbokade och det ser jag fram mot. Uppdragen strömmar in och jag behöver fylla i de som jag strukit ur mitt register. Det är bara två än så länge så det är ingen katastrof, men för att inte överbelasta de som är ute på uppdrag, vill jag få in nya.

Så nu kör jag vidare och hösten ser ljus ut. Fast idag verkar den långt borta, då vi har högsommarvärme.

Alla möten

Annonser

Har haft ännu ett möte med en intressant person denna förmiddag. Så mycket kunskap, så mycket värme och vilja. En stor vilja att hjälpa andra med olika saker betecknar alla de veteraner jag mött. En del har verkligen haft det kämpigt i livet, men ändå orkat allt. Det var inte bättre förr och trots det säger socialdemokraterna att det var så. Tror svenska folket gått på myten om folkhemmet och inbillat sig att alla hade det bra då. Men flera av dem jag mött här på mitt kontor kan vittna om att det verkligen inte var så. Intentionerna var säkert de bästa, även om det inte blev så i verkligheten. Det perfekta samhället finns inte och kommer nog aldrig att finnas. Det kommer alltid att vara människor som får kämpa för sin överlevnad och slåss mot myndigheternas stelhet. När tjänstemännen bara följer regler och paragrafer och inte vill se utanför ramarna, kommer en del människor att fara illa.

Många av veteranerna är väldigt rädda för att en ny regering ska ta bort möjligheten att få fortsätta vara verksamma. Att det ska bli för dyrt att anlita en pensionär om de avdrag tas bort som finns idag. Det vore verkligen synd och kostsamt för samhället. Ibland undrar jag varför politiker har så svårt att se hur verkligheten verkligen är. Vilka mallar och normer går de efter? De har ju ändå de politiker som arbetar på kommunal nivå att fråga om hur det är. Man kan inte underlätta för vissa samhällsgrupper genom att försvåra för andra. Vi får inte glömma bort den resurs vi har i våra pensionärer.