Idag inleds den sista månaden detta år. Tror inte så många reflekterar över just det, då det närmar sig julhelgen och har mycket att ordna. Vi har tonat ned julen varje år och i år blir den annorlunda mot tidigare. Vår lilla familjekrets haltar betänkligt. Vi får försöka ha en kortare version av julmiddagen och det för att våra gamla inte orkar några längre stunder. Sedan blir det vi och pojken som får umgås.

Därför blir det så påtagligt att detta är sista månaden i år. Ett slut och vi vet inte hur nästa år kommer att gestalta sig. Det vi vet är att det aldrig kommer bli likadant som det år vi haft. I januari levde vår lilla Nellie, men kort in på månaden fick vi reda på att hon hade cancer och då hon var tio år valde vi att låta henne somna in. Vår lilla skrutta skulle inte leva sina sista år i plågor. Farmor bodde i sin lägenhet och hade så roligt med sina vänner. Sedan började hon få krämpor och åkte in och ut till sjukhuset flera gånger. Nu bor hon en bit bort på gatan i ett äldreboende och minnet börjar tryta. Pappa bodde i sin lägenhet och allt var bra. Lagom till vår semester började hans resor in och ut från sjukhuset. Nu bor han ett par mil bort på ett korttidsboende i väntan på att få ett permanent boende här i byn. Han orkar inte gå längre, men är klar i huvudet.

Så hur blir 2017 för oss? Det hinner hända mycket på ett år. Från att ha traskat omkring som alla andra, halkade jag i det våta gräset och bröt både foten och benet. Sedan fyra månader har jag kämpat mig upp på fötter igen. Det enda positiva med att tiden går, är att jag blir mer och mer rörlig. Idag klarar jag av att gå korta sträckor innan det börjar göra ont.