Novembergrå måndag

Annonser

Vi har inte sovit så bra inatt. Mannen vaknade av en fruktansvärd hostattack som verkade pågå i evighet. Slemhosta av värsta sort och jag kunde inte somna om förrens det lugnade ned sig och han lade sig igen. Sedan sov vi i en stund innan Unkas började tjafsa om att vi skulle knuffa ned Kuma så han kunde lägga sig i sängen. Vilket vi absolut inte gjorde. Jag makade på mig så att Unkas fick plats, men det dög inte åt honom. Så har det hållit på hela natten och tillslut somnade vi av ren utmattning. Tror Unkas lade sig i den stora biabädden inne i biblioteket och stannade där. Fem minuter innan mannen klocka skulle ringa blev det strömavbrott och min klocka började blinka i olika färger. Trodde jag skulle bli galen på blinkandet. Kunde inte få stopp på det men drog ned styrkan så jag kunde slumra en stund till. Sedan var det dags att ta ut hundarna innan frukost.

Jag är glad att slippa sitta på något kontor efter denna natt. Samma tur har inte mannen som börjar arbeta idag efter sin sjukdom. Men glädjande nog har jag kunnat göra min yoga och meditation i morse. Har saknat att göra det, då jag haft sådan hosta.

Känner mig kreativ idag med och vill börja med något. Ska jag sitta ned och vänta tills det lugnar ned sig eller fundera ut vad jag vill göra? Vi får se hur det blir med den saken. Nu ska jag i alla fall dricka kaffe.

blessings

Novembergrått

Annonser

November är ofta en disig och grå månad här på söderslätt. Inte roligare blir det när man läser i lokaltidningen att det skett fler inbrott i villor och lägenheter runt om i byarna. Troligtvis är det en liga som åker runt och försöker få ihop pengar till jul. Att de förstör denna helg för andra har de inte en enda tanke på. Så nu tänker jag hålla mina ögon öppna när jag är ute med hundarna. För någon vecka sedan såg jag en bil med två ynglingar som betedde sig lite underligt. Såhär efteråt funderar jag på om det kan ha varit tjuvar jag såg. Bilen parkerade på en av de gator som drabbats av inbrott.

Jag är glad att få arbeta hemifrån och ha tre stora hundar, varav alltid någon av dem är hemma. Vi har larm och kamera så skulle någon mot förmodan försöka ta sig in blir de både filmade och kvar inomhus då hundarna inte skulle släppa ut dem. Men alla har ju inte det och är på arbetet någon annan stans då mörkret faller i våra byar. Vi i byarna håller ihop när det gäller så alla håller vaksamma ögon på okända bilar efter att detta har hänt. Snart är tjuvarna fast och förhoppningsvis får några tillbaka sina saker.

När jag flyttade hit var det inte många som låste dörrarna, utan de stod upplåsta så en besökande kunde kliva på. Så var det säkert runt om på landet i hela Sverige. Idag törs ingen låta dörren vara upplåst, även om man är hemma. Jag tycker att det är tråkigt att det blivit så och att misstron blivit större. I storstaden gick jag med en kniv i fickan då jag rastade hunden och var så glad att slippa vara orolig när jag flyttade hit. Det börjar bli ett bistert klimat och då menar jag inte endast årstiden, utan även livet. Alla borde tänka på var de kan hamna efter sin död. Vill man bli en tarmbakterie?