Eftersom det ska komma något sällskap som har bokat den plats vi stått på i några dagar har vi flyttat på oss. Vi fick några platser att välja på och hittade denna som faktiskt är bättre än där vi stått. Mer skugga för hundarna och lite avskildhet. Nu står vi här tills vi lämnar campinglivet för ett tag.
Det är faktiskt lite vind idag och det är skönt med fläkt. Vi har inte behövt sätta igång våra två små ännu. Denna plats är omgärdad av häckar och ger ändå lite skydd om vinden blir för hård. Så vi känner att vi bytt upp oss.
Just nu håller vi på med en del administrativa göromål för att förbereda inför mötet med notarien. Något vi inte trodde skulle behövas. Men, men man ska aldrig bli förvånad. Nu fick vi tag i en vettig människa på banken som var snabb med svar och vi kan ta det lugnt igen.
Idag är det faktiskt lite moln på himlen så vi har bra med skugga, men ändå +27 ute. Det räcker bra för oss. Som de tidigare dagarna tillbringar vi tiden utomhus. Hundarna orkar inte speciellt mycket, utan sover mest.
Jag var bort till duscharna och tvättade håret igår. Ordentlig sprutt på vattnet så jag kände mig ordentligt våt när jag var klar. Bättre det än vissa som bara har en svag stråle. Det är alldeles för varmt att duscha i husbilen nu. Man är svettig redan då man kliver ur duschen. Därför funderar jag starkt på att vi ska ordna en utomhusdusch vid huset.
I morgon ska vi byta plats här, då ett stort sällskap bokat hela den radda vi står på. Men igår gick vi runt och tittade var vi vill stå sedan. En bra plats hittade vi där en holländsk husvagn står och när vi pratade med dem så visade det sig att de ska köra i morgon. De ska upp till Millau och en camping där. Det blir helt perfekt för oss då vi behöver flytta oss senast onsdag. Då får vi mer skugga och avskildhet ,vilket blir bra för hundarna.
Vi kör ju nedräkning nu och det är exakt 2 veckor kvar tills vi har ett hus igen. Tur vi hittade ett med trädgård för nu när det börjar bli så varmt kan hundarna inte gå på varma trottoarer. Vi har en bit fram till vägen vid den stora vingården och där är det asfalt. Så det blir trädgården för hundarna nu i sommar och de ska få en badbalja där de kan plaska i om de vill. Fast jag tror det mesta av vattnet kommer att hamna i magarna.
Jag skyndade mig att borsta golvet när Mr J var och köpte baguetter till frukost. Nu är det Kumas tur att fälla så vi får borsta varje dag. Men det är inte lika jobbigt som när Turbo fällde, för vi är ju mest utomhus på dagarna.
Fick precis ett samtal från handkirurgen i Malmö, där pappa befinner sig. Han står ju på väntelista för ett korttidsboende och jag har mått så dåligt då jag befarat att de ska skicka honom till samma ställe han var på efter förra gången. Nu bad jag ju om att han skulle slippa komma dit , men man kan ändå inte vara säker. Tydligen lyssnade biståndshandläggaren på mig och nu får pappa komma på det korttidsboende där farmor bott på i några månader. Där är det bra människor som verkligen bryr sig om sina patienter och de ordnar aktiviteter för de som bor där. Rummen är fina med egen tv och telefon. Jag är så glad att det blev just det boendet han hamnar på.
Jag ska prata med mannen så att vi kan åka dit och hälsa på honom så snart som möjligt. Att pappa hamnar där innebär också att det blir lättare för oss att hjälpa honom med olika saker. Pratade med mannen nyss och han skrattade och sade att det kanske är farmors gamla rum han får. Nu får pappa komma ut och träffa lite folk, vilket jag tror kommer att pigga upp honom väldigt mycket. Mannen ska ta dit hans rullstol så att pappa kan komma upp och vara med i matsalen och annat som berikar hans dagar.
Jag är lättad och glad över att väntan för pappa är över och att han kommer till just detta korttidsboende.
Farmor har kommit till byn och pappa är i hamn på hennes förra ställe. Nu ska vi bara försöka få hit pappa också. De skulle skicka ansökning om permanent boende och när det kommit ska jag prata med pappa. Jag ser en ljusning och det är så skönt. Nu är det bara att få foten läkt och mig på fötter igen. När jag äntligen är där kan jag bistå mannen mycket mer.
Duschen är på plats och även golvlisterna. Men jag tog fotot innan de kom på.
Allt övrigt trä är lackat och ligger på tork i garaget. Till helgen ska 🚽 sättas in och handfatet.
Sedan får rörmokaren komma och koppla in vattnet.
Vi kunde inte föreställa oss att det skulle bli så snyggt.
Jag hade tänkt göra lite trädgårdsjobb idag, men det får bli en annan dag. Vinden är så kall idag och nu har jag fått tillräckligt av den. Får stanna inomhus resten av dagen.
Maten tysta mun råder när hundarna äter. De respekterar varandra och rör aldrig någon annans skål.
Det enda man hör är tuggandet och skålarna som slår mot golvet.
Hundarna har sina bestämda platser och ställer sig där för att invänta sin skål.
När någon är färdig backar den bakåt, så att jag kan ta skålen.
De har ett bra bordsskick och gruffas aldrig.
Äntligen har jag fått ordning på den nya datan och har ett bra virusprogram installerat. Det tog sin tid men det är värt det. Mannen kom hem med en bautastor släpvagn och vi lastade i allt som pojken ska ha i den. Nu slipper han köra två vändor och sparar tid, för det kostar rätt mycket att hyra en så stor släpvagn. De kan köra några vändor från den gamla lägenheten och tömma den också. Jag är glad att vi har plats i garaget nu och kan torka hundarna på ett bra sätt. Ska bara ta det lugnt resten av kvällen.
Idag har vi kört lite över tjugo mil och nu är det skönt att stå still. Det har varit strålande solsken hela dagen tills vi närmade oss det ställe vi bestämt att stanna på över natten. Jag satt i Söderköping och blev riktigt varm när mannen var inne och handlade mat. Men bara någon mil utanför staden öppnade himlen sig och det regnade rejält. Vi hittade en plats till oss och har suttit inne tills nu, då det slutat och solen visar sig igen. Vilket är bra då hundarna behöver lite rastning.
I morgon åker vi söderut och inte alls lika långt som idag. Pappa mår bra och blir så glad när jag ringer om kvällarna. Jag har hör och häpna arbetat en stund sedan vi kom hit. Lika bra att skicka de mail jag hade som skulle besvaras, när vi ändå inte kan sitta ute eller göra något annat.
Lite sommarkryss ska det bli ikväll och sedan ett par sidor i boken jag håller på att läsa. Nu ska här diskas eftersom jag har värmt upp vatten. En vy från småbåtshamnen där vi står över natten, nu när solen är framme igen, för man vet ju aldrig om det kommer mer regn.
De flesta av oss vet inte när vi ska dö. Men det finns de som vet att det kan ske när som helst eftersom de fått en dom. Vi andra lever ofta som att det aldrig ska ske och att vi är odödliga. Kristian vet att det kan vara sista gången han besöker en plats eller träffar en vän. Därför blir allt så mycket viktigare och alla platser betydelsefulla. Vi borde alla göra som han nu gör efter sin elfte cellgiftsbehandling. Besöka de platser som betyder något för oss och kanske be om ursäkt för saker vi gjort tidigare i livet. För vi som inte har en dödlig sjukdom lever inte hur länge som helst.
