När veckan bara har fyra arbetsdagar, går den så fort. Igår steg vi upp och det kändes absolut som första vardagen och måndag. Idag är det plötsligt onsdag och mitt i veckan. Jag känner mig överrumplad och inte blir det bättre av att det blev sommartid förra helgen. Min inre klocka har inte ställt om sig ännu och jag sover inte så bra. Med våren kommer även pollensäsongen och jag känner mig konstant trött. Inte bra för mig.

Det som ändå håller humöret uppe är hundarna som är gladare. Sedan alla knoppar på buskar och träd som blir större och större. De växer varje dag och man ser skillnaden från dagen innan. Snart så är det grönt och fint ute. Eftersom vi snart är inne i april så har ju vädret börjat visa att det är så. Idag regnar det efter flera veckor av uppehåll.

Vi känner lite hopplöshet just nu, då farmor börjat prata om att åka hem. Så har det varit tidigare gånger också och efter ett par dagar hemma har det blivit ambulans till sjukhuset igen. Men det vill hon inte kännas vid, utan menar på att så fort hon kommer hem så blir hon frisk igen. Jag hoppas att mannen ska lyckas hålla mot denna gång. Vi vill att hon stannar tills de undersökt henne ordentligt och då är det främst hjärtat som bör kollas. Eftersom hon plötsligt somnar av och att hon ramlat av rullstolen. Vi vill inte gå här hemma och vara oroliga för att det händer fler gånger.

Det blir många funderingar såhär efter påsk och det beror kanske på att detta år har innehållit så många negativa händelser. Säkert har det något att göra med att det spöregnar idag.