Dimmig lördag

Annonser

Vädret har varit dimmigt hela dagen och nu är det riktigt grått överallt. Tur vi gick på dagen när man åtminstone kunde se en bit framför sig. Det har inte precis varit livligt ute i byn idag och den första dagen på vårmånaden mars har gått i lugnets tecken. Ibland funderar jag på vad folk egentligen sysslar med en lördag. En del kanske åker till något affärscentrum och tittar på olika saker. Det kan om det vill sig illa bli väl dyrt. Man hittar alltid något att köpa. Livsfarligt att åka till om man har barn med sig. Andra kanske idrottar eller tittar på idrott. Sedan finns det de som bara är. Tror vi tillhör den sista mer än de andra två kategorierna. Fast lördagen brukar innebära städning och lite småpyssel med huset.

Idag har mannen gjort klar ljusrampen i vardagsrummet och det blev väldigt snyggt. Stor skillnad mot tidigare. Efter att vi målat om väggarna i en ljus grå färg och satt upp rampen verkar rummet större. Så glad att vi satte igång det hela. Nu har vi ändrat om i färger i hela huset. Tidigare var det som att komma in i ett allmogehus i dalarna. Nu har vi fått ett hus som passar vår stil. Inget vitt sterilt utställningshus utan med vår personliga smak. Jag är mycket nöjd.

Stackars Selma som är på rymmen, syns fortfarande inte till någonstans. Jag tänker så på hunden och hoppas hon inte far alltför illa därute i dimman.

a.farkus

Söker…..

Annonser

I flera veckor har jag hållit ögonen öppna ut mot fälten runt byn och i dungar, jag överallt. När jag åkt bil har mina ögon svept över slätterna för att se någon rörelse. Det är två hundar jag spanar efter, som är mycket saknade av sina ägare. Den ena är en bordercollie vid namn Bea, som varit på vift i snart två år. Hon har rört sig över ett stort område och jag tror att jag såg henne rusa över fälten tidigt i vintras. Hon har setts i Skurup vid olika tillfällen och kanske är hon på väg tillbaka till den camping hon bodde på när hon rymde. Vovven är inte från södra Sverige och hittar inte hem. Hon är brun,svart och vit, säkert väldigt mager och smutsig vid detta laget. En bordercollie är väldigt uthållig och kan springa långa sträckor. De går mycket på vilja och kan springa tills de stupar.

Den andra lilla damen rymde hemifrån Simlinge för två veckor sedan. Det är en ljusbrun, släthårig, stor hund vid namn Selma. En unghund på 17 månader som säkert är i trotsåldern. Hon har setts nära min by och det är henne vi spanar efter varje gång vi är ute och går.

Eftersom lilla Bea säkert är förvildad nu,och Selma visat att hon inte vill ha kontakt med människor, måste man ta det varligt och inte skrämma bort dem. Jag känner verkligen med ägarna till dessa hundar och om jag hade varit i deras situation så vet jag inte vad jag gjort. Kanske bott ute på åkrarna dag och natt. Stackars hundar som är förvirrade, rädda och hungriga. Det gör så ont i mig. Om någon av alla oss som spanar fick syn på någon av dessa hundar ändå.

Funderar någon som läser detta inlägg på hur de ser, kan ni gå in på Beas event eller Selmas. Där finns foton och de senaste iakttagelserna inlagda.