Det blev tisdag

Annonser

Dagen började med gråväder men det ändrade sig som trevligt var. JR cyklade till bagaren och jag bäddade sängen. Just nu har jag lite svårt att äta baguetter då jag tydligen gnisslat tänder igen och är öm i tandköttet på höger sida. Inte svullen men det gör ont att tugga. Så hundarna fick lite större baguette i morse vilket de uppskattade. Jag vek in lakanen och lade dem i skåpet.

Jag tog tag i borstningen av Turbo idag då JR kände sig lite sliten i ryggen efter flera dagar av borstning och dammsugning. Snart är nog fällningen avklarad och vi kan återgå till normala städrutiner.

Kuma vandrar runt i en pälsmatta och idag passade vi på att vara ute en längre tid då JR först hämtade soptunnan och sedan gick han för en kontrolltur till vår läkare som vi ska till på fredag. Vi ville veta hur lång tid det tar att gå dit.

Turbo njöt i fulla drag när vi var ute. Men de var lite konfunderade av att JR gick på gatan nedanför och sedan var borta. Som synes har våra växter tagit lite stryk nu när det var så kallt om nätterna. Men jag har gott hopp då det nu ska bli plusgrader framöver.

Kommer han snart eller? Hundarna var och tittade flera gånger om JR skulle dyka upp. Tillslut kom han ju då och glädjen var obeskrivlig.

Sista titten då och så kom han. Då gick vi inomhus för det var dags för lite fika. Men det gjorde så gott att få sol och värme ett tag.

Om bara några timmar kommer månen att synas starkare då solen gått ned.

I morgon inträder en ny era i USA med en ny president och så glömmer vi det som var tycker jag. Det blev inte så lyckat och hur kan vi göra med clownerna i Sveriges regering? Hade önskat att det varit lite mer intelligens och kunskap där. Men det låter jag de som fortfarande är beroende av styret där att avgöra.

Så var det tisdag

Annonser

Så vad hade vi på agendan idag då? Jag skulle vika in lakanen som torkat i dressingroom. De var torra och nu har jag en maskin med tvätt kvar denna vecka. Körde diskmaskinen idag och sedan hade jag bara ett projekt kvar. Jag sopade den gröna mattan ute och det är egentligen en tid för reflektion och bara vila.

Att stå och vila hakan på kvastskaftet och blicka ut på detta är bara så skönt. Vi satt ute en stund då Kuma sov i gräset och Turbo ville kela. Livet är inte för dumt ändå. Vi hade +15 ute och solen värmde skönt.

Kela mig säger hon vår lilla pussgurka. Sedan gick vi en runda i trädgården för att liksom kolla läget tänker jag. Allt innan det blir kyligt och vi vill gå inomhus.

Allt är så lugnt på gatan och det känns väldigt höstligt eller kanske till och med vintrigt. Jag har ju omväxlande fleesen på mig och västen för att inte bli för kall. Vi hör inte många bilar från gatan men så:

Där kom det en motorcykel och man får hoppas att han hade appen eller pappret med sig. Vi hade gått runt jag och Turbo så vi var på väg in efter detta. Jag har plockat de första kumquatarna till nästa morgonjuice. Så gott det ska bli.

JR träffade inte på Christian vid torget idag men igår ropade han så alla människor vände sig om Jooorgeeen!!! Jag skojade med honom om att snart blir han inbjuden till petanggänget och då måste han säga ja. En likblek JR tittade på mig och hoppas nog på att jag har fel. Men det kan nog bli riktigt trevlig för honom. Vad jag kan bli inbjuden på törs jag inte ens tänka men det är bara att gilla läget och follow the flow.

Squash med köttfärs i ugn blir väldigt gott och i morgon ska det bli sådant. Men än så länge ståtar de i majestät på bardisken. Snyggt arrangemang om jag får säga så 🙂

Vi avslutar dagen med en skön brasa som värmer gott och ger en väldigt skön känsla. Vi har det väldigt fint här i inneslutningen måste jag tillstå.

Dagarna går

Annonser

Idag känns det som att första höstdagen är här, för det blåser kraftigt ute. Det var molnigt först när jag steg upp, men nu är himlen blå och regnmolnen har dragit bort. Tror att det har regnat i natt och det är bra för alla växter. Den enda av hundarna som varit ute är Unkas och han var lite fuktig i pälsen när han kom in igen. Kuma luktar regn och vägrar gå ut när marken är våt. Blåst är inte heller något han gillar. Kuma tycker om att softa inomhus och går bara ut när toaletten ska göras. Att strosa omkring i höstväder är inget för honom.

Jag har laddat ner mina foton från mobilen och lekt lite i mina fotoprogram.

Denna bild visar lite av mina känslor just nu. Jag sitter innanför en mur och tittar ut mot omvärlden. Men jag river lite i taget ju friskare i foten jag blir. För varje dag kommer jag närmare. Tror att många i byn funderar var jag är och vad som hänt. En del vet nog att jag brutit foten, medan andra inte har en aning. Snart får de nog veta när jag börjar stappla omkring ute i trädgården. För det känns som att foten blivit lite starkare och kanske snart orkar bära mig. Jag hoppar ju inte omkring utan tar mig fram med tyngden på höger fot och ben, den vänstra har jag i golvet utan att stödja på den. Det var lite knepigt i början men nu fungerar det väldigt bra.

Oj, molnigt idag

Annonser

Lite konstigt att inte solen visat sig idag. Det är varmt trots det.

Jag har inga speciella planer idag, mer än att bara existera. Just ja, pappa behöver mjölk och lite annat smått och gott. Alltså ska jag till en av byns affärer.
Jag funderade över tiden som gått sedan vi flyttade hit. Att alla blivit äldre och beroende av hjälp på olika sätt. För oss är det inte självklart längre att ha tre hundar. För pappa är det inte möjligt att traska ner till dagverksamheten. Han är rädd att ramla.
För farmor är det enda som gäller hjälp flera gånger om dagen.

Därför gäller det att ta vara på varje minut av livet. Vara glada att vi kan ha två hundar.
Hjälpa där vi kan göra det och överse med diverse tokigheter våra föräldrar säger eller gör.
Igår fick jag göra en insats hos pappa. För mig är det självklart att inte lägga en äppelhalva på bänken när det är varmt ute. En myrkoloni hade kalas på äpplet. Då kastar han det i soppåsen. Kalaset fortsätter där och nu finns det mer festmat.
Jag lyckades isolera festsällskapet och förpassade påsen i soprummet. Efter min förmaning, konstaterar pappa att de djäklarna bits ju också.

Mannen ringde sin mamma, alias farmor som vi kallar henne. Hon var upprörd och ville flytta från det tillfälliga boendet. Mannen frågade vad som stod på? Farmors trosor var stulna och hon visste nog att det var gubbarna som gick in i hennes rum och tog dem. Det gick inte att övertyga henne om att en karl inte kunde ha hennes trosor. Hon visste minsann att när gubbarna kissade på sig stal de hennes trosor. Så nu har hon inga kvar att ha på sig.

Man kan skratta åt tokigheterna, men samtidigt är det tragiskt. Det blir inte bättre utan sämre med dem hela tiden.

Nöjd med dagen

Annonser

Ofta när jag satt mig med mina knäckemackor vid datan ,efter dagens olika bestyr funderar jag över allt som skett under dagen. Ibland kan jag känna att jag borde ha hunnit med mer av alla måsten. Fast det är ju rätt löjligt då det egentligen inte måste hinnas med just precis denna dag. Andra dagar är jag så förbaskat nöjd med allt jag gjort.

Mitt liv består ju av att ta hand om tre stora hundar, vilket betyder omsorg och motion. Sedan har jag min gamla pappa som behöver mer och mer hjälp ju äldre han blir. I morgon ska jag rulla honom till församlingshuset som bjuder på middag. Han fyller nittio år i december och då ska vi också bjuda på kalas hemma hos oss. Nästa år ska vi gå över till kommunens hemhjälp då den privata börjar bli väldigt dyr. Då ska jag inkludera ledsagning minst en gång i månaden. Det har den privata hjälpen struntat i och jag tror pappa gärna vill komma ut mer.

Oftast är jag nöjd med mina dagar. Idag är jag det. Vi har varit ute i en solig höstdag och hundarna har njutit lika mycket som jag. Pappa har fått tidning, lämnat in lotto och dagens dubbel. Hans stora nöje vid denna ålder. Vi har pratat en stund och kunnat vara lite far och dotter en stund. Inte bara hemhjälp och åldring. Jag har även hunnit stryka flera av mannens skjortor, tagit om hand om tvätten.

Men stopp …. jag har nog glömt bort mig själv lite grann där. Förutom yogan och meditationen i morse, har jag inte gjort något bara för mig. Känns det igen? Trodde väl det. Får bli en annan dag då.

Morgonfunderingar

Annonser

I  sommarens sista självande timmar, kokar det ute i Europa. Det pratas om flyktingströmmen och vad som bör göras.
Ena veckan träffas politiker i den ena staden och nästa vecka är de någon annanstans. Men av det blir det ingenting.
Jag undrar hur världen kan låta några idioter förstöra ett helt land? Människor flyr i panik och vet inte vart de ska. Bara att de måste bort från allt dödande.
Några länder tar mot tusentals varje vecka och vill hjälpa.
De länder som inte drabbas direkt av denna flyktingström vet inte hur svårt det är.
Varför kan man inte enas om en plan för omhändertagandet? Det räcker inte med att människor klarat sig undan krig, det finns ett liv efteråt.
Sluta prata, agera för framtiden!

Det hade jag aldrig trott

Annonser

Sverige i regeringskris är dagens tidningsrubriker. En sittande regering får smisk på fingrarna för sin budget. Men de får väl bara tillbaka det de gjort under de senaste fyra åren. Vi hade en minoritetsregering och efter årets val fick vi en ny. Socialdemokraterna valde en ny regeringskompis och det orsakade hela denna kalabalik. Tidigare har de alltid suttit själva i regeringen och sedan samarbetat med vänstern. Nu valde de att låta miljöpartiet att få regeringsposter. Ett stort misstag verkar det som.

Den största orsaken är nog att alla partier valt att inte ens diskutera med Sveriges tredje största parti sverigedemokraterna. Nu har de en vågmästarroll som gör att de kan visa sitt missnöje på ett effektfullt sätt. Jag undrar om de har rätt att bara utesluta ett parti när svenska folket visat att de vill att sd ska ha inflytande i politiken. Det är ju lite som att nedvärdera folkets röst. Kanske dags att lyssna mer på vad vanligt folk vill?

Är ju inte endast stockholmare som röstar, utan mer än åtta miljoner andra som gör det. Jag funderar på varför det ska vara så svårt att få bättre ordning på undervisningen i skolorna, sjukvården, höja pensionerna och höja ersättningarna för sjuka och arbetslösa. Alla partier går ju till val med dessa löften. Nu när alla som arbetar fått det drägligare, borde man ta sig an nästa punkt. När socialdemokraterna säger att de ska höja pensionen, så snålar de och sätter en gräns att de som får mindre än tjugotusen tillsammans, får höjning och det en som är som en flugskit. Varför inte indexreglera pensionen, sjukersättning och arbetslöshetsersättning? Nähä, för då måste de kanske strunta i att bygga väglänkar runt Stockholm, lägga ned Bromma flygplats mm.

Tror inte jag är den enda som funderar i dessa banor och tycker att statens pengar läggs på fel saker. När så ett parti sticker upp och säger sig kräva ordning och reda, får de naturligtvis röster. Det ska bli spännande och se vad allt som händer nu leder till. Omval kanske, vilket kanske vore det bästa.

Dimmig lördag

Annonser

Vädret har varit dimmigt hela dagen och nu är det riktigt grått överallt. Tur vi gick på dagen när man åtminstone kunde se en bit framför sig. Det har inte precis varit livligt ute i byn idag och den första dagen på vårmånaden mars har gått i lugnets tecken. Ibland funderar jag på vad folk egentligen sysslar med en lördag. En del kanske åker till något affärscentrum och tittar på olika saker. Det kan om det vill sig illa bli väl dyrt. Man hittar alltid något att köpa. Livsfarligt att åka till om man har barn med sig. Andra kanske idrottar eller tittar på idrott. Sedan finns det de som bara är. Tror vi tillhör den sista mer än de andra två kategorierna. Fast lördagen brukar innebära städning och lite småpyssel med huset.

Idag har mannen gjort klar ljusrampen i vardagsrummet och det blev väldigt snyggt. Stor skillnad mot tidigare. Efter att vi målat om väggarna i en ljus grå färg och satt upp rampen verkar rummet större. Så glad att vi satte igång det hela. Nu har vi ändrat om i färger i hela huset. Tidigare var det som att komma in i ett allmogehus i dalarna. Nu har vi fått ett hus som passar vår stil. Inget vitt sterilt utställningshus utan med vår personliga smak. Jag är mycket nöjd.

Stackars Selma som är på rymmen, syns fortfarande inte till någonstans. Jag tänker så på hunden och hoppas hon inte far alltför illa därute i dimman.

Funderar lite

Annonser

De flesta som läser eller har läst min blogg, har väl förstått att jag värnar om djuren. Hundar och vargar är de som står mig närmast i hjärtat, men alla andra betyder mycket för mig. Djuren kan inte tala för sig själva, utan är helt utlämnade till oss människors godtycke. När vi föreslår utrotning av något djur, kan de inte protestera. Därför vill jag hjälpa till att göra det.

Ett djur som får utstå en hel del hat är vargen. I långa tider har man försökt utrota den från olika länder och ändå finns den kvar, om i något decimerat antal. Våra myndigheter slår fast att x antal av vargen ska finns i vårat land. Det känns absurt för mig. Tänk, om vi började slå fast att det endast skulle finns x antal skåningar, norrlänningar, stockholmare, dalmasar mm i vårat land. Eller x antal av våra invandrande svenskar. Känns inte det rasistiskt och absurt?

Samerna har sina renar fritt strövande runt om i vårat land. Ingen annan som håller boskap  får låta sina djur gå fritt. Samerna hävdar att de alltid levt på detta vis. När tiden går förändras ett land och städerna växer, lantbruken breder ut sig och allt måste anpassas till hur världen ser ut idag. Något jag inte förstår är varför samerna inte kan se efter sina djur bättre, så att rovdjuren inte tar dem. Varför flytta dem hit och dit när landet inte är så stort? Det går väl att utfodra dem med hö som alla andra djur? Många böner som lever i dessa län med renar, klagar ofta på att de förstör skördar mm.

Ska ett djur behöva lida för att man inte kan anpassa sin djurhållning?

Funderar på att skriva en bok

Annonser

En gång sökte jag till journalisthögskolan och på sista intagningsdagen skulle man ha med sig en berättelse om sig själv. Sedan blev man inkallad till ett antal människor som läst den och skulle fråga ut mig om olika saker. Där tror jag att jag gjorde bort mig lite, för jag sade att jag ville bli författare. Skulle antagligen sagt att jag ville skriva artiklar mm. Men eftersom det alltid varit min dröm att få skriva, vilket gjorde att jag svarade så. Har funderat på om jag ångrade mig många gånger och det pendlar från ja till nej. Jag ville inte flytta till Stockholm och studera där eller arbeta på någon tidning.

Under alla år har jag varit tvungen att försörja mig och halkade in på en annan bana i livet. Någon bok har det aldrig blivit. Nu är jag i en annan sist med mitt företag och kan bestämma över min tid själv. Vilket betyder att då jag inte måste ägna mig åt företaget, har jag tid att skriva för skojs skull. Precis som jag gör med bloggen. Problemet nu är att jag har för många uppslag till böcker och vet inte vad jag vill skriva om först. Massor av utkast till böcker ligger i min skrivbordslåda och väntar på att bli skrivna. Ett ganska angenämt problem.

Efter att ha läst Bodil Malmstens bok ”Så gör jag”, kliar det i fingrarna på att börja. Jag funderar och skriver noter för att hitta det jag vill skriva först. Kanske utmynnar det i en bok som någon vill läsa. Min ton i skrivandet har jag hittat vid det här laget, så den oroar jag mig inte ett dugg över.

Men jag är absolut öppen för förslag på ämnen jag kan skriva om. Idèer är alltid välkomna och synpunkter på att skriva. Så välkomna med det. Det kanske finns något som just du skulle vilja läsa om och jag tror inte att jag vill skriva om blod och skräck. Men deckare är jag inte främmande för om ämnet medger så.