Barn som lever med föräldrar som är arbetslösa eller har en låg inkomst får kanske inte åka på semester. Ulla Andersson är vänsterpartiets taleskvinna och skriver en debattartikel om hur svårt ensamstående mammor har det. De får säkert pussla ihop för att få ekonomin att gå ihop. Men jag har i många år blivit arg på att ingen tar upp hur svårt ensamma kvinnor och män har det. Jag har haft flera bekanta som varit ensamstående med barn och själv varit bara ensam. Inga barnbidrag eller bostadsbidrag, då jag haft arbete. Men liksom andra människor gått på nitar i kärlek och ekonomi då andra sett till att utnyttja mig.
Under de år jag levde helt ensam hade jag inte råd med många saker. Att köpa kläder var en utopi och semester bara att glömma. Mina föräldrar skickade ibland pengar så jag kunde ta bussen hem till dem i dalarna för ett par veckors vila. Något jag verkligen uppskattade. De visste att jag endast hade pengar till hyra och mat, vilket var det viktiga i mitt liv. När jag gick ut någon gång kunde jag offra 30:- på en öl och sedan var det alltid någon som bjöd på några till. Många uppskattar ett trevligt sällskap och är inte ute efter en sängkamrat. Men min vän som var ensamstående köpte hem vin och köpte kläder rätt ofta i mina ögon. Hon fick barnbidrag, bostadsbidrag och underhåll från barnens pappa. Vartannat år åkte de även på semester till Spanien någon vecka. Jag åkte som jag skrev till mina föräldrar.
Inte för att jag missunnar dem, men jag tycker ändå att de som lever ensamma bör uppmärksammas. Man får inga bidrag utan ska klara sig på sin lön som i många fall kan vara låg. Men de betalar skatt till förskolor, fast de inte har barn och kanske aldrig får, Skatt till att underhålla vägar som de aldrig kör på, eftersom de inte har råd med bil. Listan kan göras lång till vad skatten dras till. Jag skulle vilja att de som lever ensamma blev mer uppmärksammade. Det är kanske inte det lättaste att stå för allt själv. Alla kan inte eller vill inte göra som hollywoodfruarna, och ragga upp någon miljonär som försörjer dem.
Sedan vill jag också få bort denna beteckning om fattigbarn. Det är inte barnen som är fattiga utan föräldrarna. Det viktigaste kanske inte är att kunna åka bort på semester, utan att ens föräldrar har arbete så de kan ha semester. Tid att åka till stranden eller gå på tivoli med sina barn. Jag var alltid glad att kunna ha semester även om jag inte alltid kunde åka någonstans. Det finns så mycket i ens närområde att göra om man bara tittar.
