Nu säger författarna till boken: den motvillige monarken. Att kungen ljuger. Men frågan är vem som ljuger? Det kanske är författarna som gör det.
När någon skriver en bok, så är det för att man vill få den såld. Allrahelst när man håller sig till ett så kontroversiellt ämne som dessa gör. Så vad är uppdiktat och vad är sanning?
Sätter man sig i media och ljuger dem rakt upp i ansiktet? Då är man så att säga rökt, och vill kungen göra sin dotter så illa? Det tror i alla fall inte jag.
Sensationsförfattarna har diktat upp en historia och nu är de avslöjade. Deras uppgiftskällor var nog inte riktigt trovärdiga.
President Zatler höll ett tv tal igår angående en upplösning av parlamentet. Det har tydligen framkommit att en av de största oligarkerna i Lettland haft stort inflytande på hur landet styrs och nu vill presidenten ha nyval. Men först ska en folkomröstning göras och detta innan ett val av ny president ska ske. Lettland har haft stora ekonomiska problem med korruption och dess oligarker. Nu kanske man kan göra upp med dem så att det blir mer demokratiskt. Bildt ser positivt på denna utveckling.
Tyvärr fortsatte det växlande vädret under hela vår vecka nere vid Venedig. Ömsom sol och regn, vilket gjorde att vi for ut och in i husvagnen under dagarna. Jag tyckte att jag sopade utanför och inne i vagnen hela tiden men sanden var precis överallt. Då det inte var så mycket att titta på var det nästan skönt när dagen kom för vår avresa. Husvagnen fick vi baxa ut från platsen med handkraft och grannarna var snälla och hjälpte till. Vi ställde oss utanför och gick bort och handlade innan vi åkte vår väg.
Så tog vi adjö av campingen och vår slutsats var att nog hade vi haft det bättre vid Gardasjön. Men med en erfarenhet rikare styrde vi ut på autostradan norrut. Nu planerade vi att stanna en natt i Österrike på väg hemåt. Vi hade god tid och behövde inte alls jäkta. Vägen var flerfilig och behaglig att åka på så vi satt och kopplade av.
Det var inte så tät trafik och vi kunde hålla en bra fart. Efter en stund gjorde vi ett stopp så att alla kunde göra sina toalettbesök och hundarna rastas, men vi vill hinna till Österrike innan mörkret så vi fortsatte ganska snart. Några mil innan Bolzano var det dags för mat och tankning av bilen. Det var köer vid nästan varje bensinstation och när vi hittade en som det var färre bilar vid, stannade vi och tankade. Värmen slog mot oss och vi satte oss inne i husvagnen när vi åt.
Så var det dags att åka vidare. Efter en stunds färd började bilen att hacka och vi var tvungna att köra av vid en annan bensinmack. Där dog bilen och det var ingen chans att få igång den. Bara att ringa en bärgare. Vi fick vänta ett tag innan den kom och till min fasa kördes vår bil upp på den och husvagnen togs på släp. Jag satt mest och blundade för så otäckt var det. Denna bärgningsbil körde oss en bit och av autostradan, för han hade inte tillstånd att köra någon annan stans. Men mannen tittade under huven och så fick vi igång bilen igen. Då kopplade vi på husvagnen och fortsatte upp på motorvägen igen.
Vi var jätteglada att färden kunde fortsätta. Men på motorvägen utanför Bolzano var bilen död igen. Det var inte roligt för bilar och långtradare körde förbi i hög fart, så vårt ekipage gungade av vinddraget. Dags att ringa bärgare igen då.
Nu har Lars Ohly vaknat ur sin törnrosasömn. Flera av oppositionspartierna med socialdemokraterna i spetsen vill få större insyn i vart kungens apanage går. Många viftar för en republik och att Victoria ska ta över, men vad vill svenska folket? Just nu är det väl en hel del tvivel om kungen och hans liv, men jag ser inte att han skulle behöva abdikera för att vissa slår mynt av hans ungdomssynder och vissa eskapader.
Jag tycker absolut att man ska redovisa vart pengarna går, eftersom det är skattebetalarnas pengar han lever på. Jag tror att en större öppenhet gynnar kungahuset och kan tysta en hel del kritiker. Men att kräva att kungen ska uttala sig för varje påhopp anser jag befängt. Det skulle jag själv inte göra om jag vore i samma sits. Vissa påhopp och böcker är det bättre om man inte invecklar sig i förklaringar. Det är inget som vi behöver veta och är endast skandaljournalisternas smörgåsbord.
Fast just nu anser jag att kungen ska sätta foten i marken och tala om vad han tycker och tänker om alla skriverier. Tysta, alla sensationslystna journalister. Öppna upp för insyn i vissa saker och stänga dörren om andra. Men såhär är det ju alltid för alla statsmän, att en del saker gör att de kommer i blåsväder. Se bara på det engelska kungahuset och alla skriverier som varit kring dem. Fler reportage om de resor i pr-syfte kungaparet gör och se vilken nytta de gör för Sverige, så svenska folket lättare kan ta ställning. Det vore bättre för både monarkin och kungaparets liv i största allmänhet.
För som Juholt sade så kommer socialdemokraterna verka för att kunghuset ska avskaffas. Så detta är ett steg i den riktningen, Men vill vi det och vad skulle komma istället? Vad skulle det kosta skattebetalarna? Vi måste ställa oss dessa frågor för att kunna ta ställning. Skulle det verkligen vara bättre för Sverige utan ett kungahus?
För oss vanliga arbetare är det en kort vecka då fredagen är inarbetad för de flesta, men Carl Bildt jobbar som vanligt. Fram till onsdag är det möten i Stockholm, där han ska redogöra för situationen i Libyen för utrikesutskottet. Men något beslut om Sveriges vidare medverkan kommer inte att tas.
Sent på onsdag flyger han till Rom för firandet av 150 års jubileet av Italiens enande. Hans fru som är av italiensk börd kommer också att närvara. Därefter ska han försöka ta sig till Singapore för samtal om situationen i asien och möte med dess regeringsmedlemmar. För att flyga vidare till Budapest och överläggningar där.
Det har varit tyst från Mona Sahlin sedan hon avgick som partiledare. Nu bryter hon tystnaden och ger en intervju i DN. Hon har fortfarande kvar ett kontor i riksdagskansliet, men arbetar mest med socialistinternationalen och tidningen Expo. Det framkommer i intervjun att hon inte är särskilt nöjd med sin efterträdares politik, och tar upp hans ståndpunkt i Libyen frågan. Vore synd om socialdemokraterna står utanför kommande beslut, menar hon.
Mona ångrar samarbetet med vänsterpartiet i senaste valet, då det blev alltför stor fokus på skattesatserna. Men det är lätt att vara efterklok. Det blev för mycket vänsterpolitik tycker hon, mer än vad hon egentligen ville. Lite svårt att föra någon mittenpolitik när man lerar sig med partier som lutar mer åt vänster. Kanske känner hon sig lite lurad av Wetterstam och Ericsson, som var mycket starka tillsammans. Miljöpartiet växte under deras ledning och det försvagade socialdemokraterna.
Tomas Bodström säger i sin bok att Mona kuppades från partiledarjobbet, men det vill hon inte kommentera. Däremot tycker hon att Juholt var taskig när han påstod att Tomas spelat mer fotboll i sitt liv än varit politiker. Även om hon sagt att han är politikens Zlatan. Men till skillnad från Juholt så var nog hennes påstående mer en komplimang än den han hävde ur sig.
Jag hade nog tyckt att det vore mer intressant om Tomas blivit partiledare och jag tror att han kunde förnyat socialdemokraterna på ett bättre sätt. Ett bra sätt att få bort kommuniststämpeln och med det hade nog nya väljare vunnits. Med Juholt fortsätter det i gamla hjulspår och kamratandet fortsätter.
