Vi har åtminstone en kändis i byn

Annonser

Jajamen, en riktig kändis bor i samma by som jag gör. Trummisen i hårdrocksbandet Hammerfall är bosatt här. Han har även spelat med Yngvie Malmsten i Los Angeles ett antal år.

Vem det är? Jo, den kände jazzpianistens Jan Johansens son. Anders Johansen heter han och har precis lärt sig spela kontrabas.
Han ska spela tillsammans med sin bror, jazzmusik som skrivits av hans far.
Den 28/4 kan vi njuta av bl a Visa från Utanmyra, i Anderslövs kyrka.

Roligt att de håller konserten här. Just den visan älskade min mor som begravdes i den kyrkan och då spelades den.
Lite kan vi bjuda på från landet också.

Jag kämpar på

Annonser

Har väl fyllt i ca en tredjedel av affärsplanen nu och planerar vara klar i morgon. Men dessutom har jag traskat två rundor i regn med hundarna och därefter torkat dem torra. Som tur är har vi ingång i garaget som blivit en extra stor hall. Ingen bil ska in där inte. Torkskåpet är placerat där med hundarnas handdukar och en grön matta som suger upp en del vatten. Praktiskt att ha det så med stora hundar.

När jag sedan skulle köra iväg för att göra några ärenden åt min gamle far, så fungerade inte larmet i bilen. Hur jag än tryckte på manucken så fick jag inte bort larmet. Så tillslut lät jag larmet gå och placerade Unkas och mig själv i bilen. Där fick jag äntligen kontakt och kunde bryta det. Men nu kan jag inte larma på bilen. Så detta blir mannens problem när han kommer hem. Hoppas han klarar av att fixa det.

Nu är hundarna utfodrade och huset dammsugat. Puh, får fortsätta med affärsplanen i morgon då. Orkar inte mer just nu.

Snart dags för Melodifestivalens grand finale

Annonser

Som alltid råder det  delade meningar om denna tävling och många tar den på blodigt allvar. Jag ser det som en chans att se vilka olika stilar som är populära runt om i världen. För det är ju fler länder än de i Europa som deltar nuförtiden. Tycker att alla länder som vill i hela världen skulle få vara med. Man kan ha flera deltävlingar där de tio bästa går till slutfinalen. Skitsamma, roligt är det i allafall.

Såg första avsnittet om Malmöpolisen igår

Annonser

För er som aldrig tittar på svt så gick avsnittet på tv1. Går säkert att se på tvplay idag. Det började mycket provocerande med att tala om att polisen har ensamrätt på våld. Men det är ju faktiskt sant att de är de enda som kan bruka våld med lagen i ryggen. Vi andra medborgare är lagbrytare så fort vi använder oss av våld mot andra. Första avsnittet handlar bl a om en demonstration som sd ska ha i Malmö. De har sökt och fått godkänt av myndigheterna att ha den. Vilket är en medborgerlig rättighet i ett demokratiskt land.

Det som slog mig är hur rumsrena de framställer sig själva idag. Men gula t-shirts och fanor i samma färg går de i en lugn samlad tropp till mötesplatsen och sedan tillbaka. Jag kommer ihåg en demonstration de hade i Göteborg innan de kom in i riksdagen. De stod på Gustav Adolfs torg, vid kanalkanten i svarta uniformer med svarta fanor, helt tysta. Det kändes väldigt kusligt och hotfullt. Liksom nu var det en hel del poliser runt omkring dem. Men jag blev arg när antirasistiska grupper skrek och betedde sig som idioter. Man visade en ung man på ett cafè som drack kaffe, uttalande om att det skulle bli bråk. Han hade dyra Dolcegabbana glasögon och ett arrogant kroppsspråk. Jag sympatiserar med de åsikter de har men inte med det sätt de visar det.

Det vore bättre att bojkotta dessa demonstrationståg sd har. Låt dem stå där på tomma gator och prata. Lynna inte på dem och ge dem inte uppmärksamhet. Vänd dem ryggen i tyst protest, för det ger bättre effekt. Istället för att skrika och bråka med polisen, som är där för att skydda medborgare som inte vill ha bråk och förstörelse på gatorna.

Sedan visade man en kvinna som bor i Seved. En av de värsta stadsdelarna i Malmö. Hon vill ha lugn och ro där, vilket hon också försöker få de unga männen som vistas på Rasmusgatan att förstå. När hon ordnat ett möte med stadsdelsnämnden, vägrar de att ställa upp på det. Istället blir de arga för att hon har en kamerman med sig och börjar kasta glasflaskor på dem. Varför kan de inte bara tala om att de inte vill bli filmade? Vad är det för fel på dessa ungdomar? De kastar glas på den människa som vill ställa upp för dem. Hur länge ska den kvinnan ha tålamod att försöka hjälpa dem? Hon har bott i tjugo år i stadsdelen och sett hur det bara blivit värre. Vanligt folk orkar inte ha en sådan vardag och tillslut flyttar de. Då finns det ingen kvar som försöker. Återstår bara polisen som har rätt att bruka våld i lagens namn.

Detta avsnitt väcker många tankar och jag är glad att slippa bo i Malmö. Ska bli mycket intressant att se de övriga avsnitten.