De bytte ut ledningsstolparna idag och det var flera bilar som höll på. Sedan var det full rulle ute på fd vinfältet och gudarna vet vad de bygger för snart är det murar precis överallt. Mycket beton verkar de använda i alla fall. Ett herrans oväsen förde och vi gick in och åt vår brunch istället. Det var inte alls så varmt ute heller och bara grått på himlen med ytterst få solglimtar.

Efter alla vanliga bestyr tog jag itu med att städa i kistan. Vi har väl slängt in saker och ting utan att bry oss något och det har blivit en enda röra. Nog har vi pratat om att rensa ur och se vad vi egentligen har i kistan. Idag bestämde jag mig för att nu skulle det ske. JR höll på med att bryta upp golvet på sin toalett. Men jag satte igång tvättmaskinen med lakanen jag tog ur sängen igår. Så vi körde igång ordentligt idag.
Kistan fick jag av min pappa efter många år då den stod hos min syster som tyvärr lät någon måla den och efter några år ville hon inte ha den mer. Sedan hade mina föräldrar den och mamma förvarade tyger i den. Nu står den här hos mig och jag har frottehanddukar i den som vi torkar hundarnas tassar med. Lite fågelmat och andra saker som tillhör hundarna. Det är en soldatkista som är byggd 1792 och har tillhört en indelt soldat på min fars sida. Nu flaganar färgen som aldrig borde målats dit och det ursprungliga trä kommer fram igen. När allt är borta ska jag göra en varsam behandling av kistan och det ska bli så roligt.
När vi stod nere vid medelhavet kände vi av vårens stormar och sanden som blåste runt. Jag tuggade sand vissa dagar och det sved i ögonen. Det gjorde att vi absolut inte ville bo alltför nära havet. Visst är det vackert och vilt men inte så trevligt att bo vid. Vi stod väl ca ett par hundra meter från denna strand och det under en årstid som inte var alltför snäll mot de som vistades där.
Livet kan vara en hel del oroligt ibland och nu när vi lever i tider som kan få vilken lugn person som helst att bli darrig. Då gäller det att försöka leva och glädjas åt allt som dagarna medför. Fast vädret kan man inte direkt skratta åt just nu tycker jag.