Andra dagen på resan upp till Sverige

Annonser

Vi däckade snabbt efter första etappen av vår resa, men det var en skön sömn för alla. Jag hade satt klockan på sex och vi var uppe i tid. H gick bort och duschade och jag bäddade sängarna. Efter tömning och fyllning då hundarna fått en morgonrastning var vi på rull igen. Idag hade vi åtskilliga mil att köra.

Nu blev landskapet mer platt och vinodlingarna lyste med sin frånvaro. Här påminde landskapet mer om skåne. Ja det var ju dit vi var på väg.

Ursäkta blänket i fotot men jag satt ju på sidan och solen visade sig från sin bästa sida hela tiden.

Vi körde förbi flera byar och närmade oss slutmålet för dagen. Några stopp gjorde vi för mat och rastning av hundarna. Men de sov hela tiden. Vi närmade oss gränsen till Luxemburg.

Lite jobbigt blev det nog denna dag då vi körde så långt. Men klagade någon? Nehej, det gjorde varken våra fyrbenta eller tvåbenta.

När vi kom in i Tyskland såg vi massor av vindmöllor men de stod still så man undrar lite över detta med vindkraft. Men jag är ju ingen som kan något om detta. Tycker ju att man ska satsa mer på kärnkraft men det är min mening.

80 mil senare stannade vi i Rinteln i Tyskland. Campingen var stängd men vi fick stå utanför med el och tillgång till toaletter mm. Vi fick stå gratis och ändå få tillgång till alla faciliteter. Behöver jag säga att vi somnade rätt tidigt? Solnedgången var vacker och detta var en helt fantastisk camping.

En dag kvar till Sverige och lite vila för oss. Men hu så trötta vi var när vi landat här.

Andra dagen på nya året

Annonser

Hårda vindar idag som tilltagit nu mot kvällen. Men storm skulle jag absolut inte kalla det. Kuma väckte oss halv elva, och vi gick en långtur innan frukost. Inte mycket folk ute eller hundar idag. Har nyss kommit hem från pappa där jag gett honom en dusch och nya lakan i sängen. Det är kolmörkt ute och man hör vinden vina runt huset. Såg kommunens gubbar som plockade upp allt skräp på torget. Våra skattepengar går åt till att hålla rent efter raketmarodörerna. Det retar mig lite.

Läste om immigranterna som bussats upp till Östersund och tänkte hungerstrejka. Inte så genomtänkt av dem då de som inte vill ha fler invandrare får vatten på sin kvarn. Sedan tänkte jag också på att de kanske blir vänligare bemötta på ett mindre ställe än i någon stad. Nu besinnade de sig och flyttade in i den förläggning som finns i Gryt. Troligtvis hade de blivit lovade något annat av de ockrare som hjälpt dem komma till Sverige. Hoppas nu att de får lite lugn och ro, så de kan förstå varför de hamnat så långt upp i landet. Alla kan inte stanna i Malmö eller någon av de större städerna. Chansen till ett bättre liv kanske finns i någon mindre ort.

Såhär i början på ett nytt år tänker jag alltid tillbaka på mitt liv. Vad gjorde jag för tio år sedan, tjugo år sedan osv. Tänk, så mycket man har upplevt och tagit sig genom. Både roliga saker och mindre roliga saker. Det är inte så ofta jag tänker tillbaka, utan jag vill se framåt och fundera på vad ett nytt år ska innehålla. Ett nytt kapitel ska skrivas i min livsbok. Summera allt tänker jag göra mycket senare i livet. Då, när jag inte orkar eller vill uppleva så mycket mer, utan bara leva i nuet tills jag ska vidare.