Grå november gick över till grå december

Annonser

Det är helt otroligt hur mycket gråväder det verkar bli såhär i slutet på detta år. Visst känner jag av det, då jag är tröttare än vanligt. Inte mycket till dagsljus just nu. Men jag är glad att kunna få gå ut mitt på dagen och ta vara på det lilla ljus som är. Fast det är mest mörker utomhus. Här inne har jag det ljust och fint, med ljuslyktor som brinner där jag sitter. Doftljus sprider en härlig doft och jag blir harmonisk av det. Tror att dofter påverkar vår sinnesstämning.

Så precis gårdagens avsnitt på tv4 play ”andarna på slottet”. Eftersom jag villigt ska erkänna att jag tror på ett slags liv efter detta, är det spännande att se vad de upplever. Jag hade nog varit lite rädd att sova där och gå runt i rummen mitt på natten. Närvaro har jag upplevt många gånger. När jag bodde i Göteborg på tredje våningen i ett hyreshus från 40-talet, upplevde jag en del konstigt. Vi hade vindsutrymmen precis ovanför min lägenhet. Jag var aldrig rädd att gå upp dit och hämta något eller lägga upp något, men jag ville aldrig gå längre in än mitt vindsutrymme. Men varje kväll vid niotiden hörde jag hur någon flyttade omkring saker däruppe. Det lät som saker sköts fram och tillbaka. Jag var irriterad på det ljudet och undrade varför någon måste hålla på där så sent på kvällarna. En granne från den andra trappuppgången hade sin balkong bredvid mig och jag frågade henne om hon också hörde detta oväsen på kvällarna. Hon hörde aldrig något, men tillade att en äldre dam som bott granne med henne hade påpekat samma sak. Då blev jag lite konfunderad.

Tidigare var jag alltid rädd för att höra något eller se någon från andra sidan. Idag är jag inte lika rädd utan vet att de inte kan skada mig på något sätt. Därför ser jag mer fram mot att få kontakt lite då och då.

ancestors

Gåtan

Annonser

Planet från Malaysia airlines försvinnande är som i en film. Ett vanligt passagerarplan lyfter med passagerare helt normalt och något händer. Signalerna från planets transponder slutar att sända. Sedan är det bara borta. Ingen vet vad som hänt eller vart det tagit vägen. Spekulationer tar fart och än har man inte hittat vare sig vrakdelar eller plan. Jag funderar på vad som hänt.

Något många med mig aldrig kommer att glömma är 9/11 händelsen. Efter det hemska fick man höra hur anhöriga fått samtal från de som satt i planen. Deras sista hälsningar och slutet när samtalen bryts. Det var fruktansvärt att höra dessa och jag har fällt många tårar när jag sett och hört reportage om detta. Därför blir jag fundersam när inte ett enda samtal kommit från dem som varit i det försvunna planet. Någon borde ha hunnit ringa ett samtal eller skickat ett sms. Detta faktum är ett mysterium. Har någon eller några sövt ned passagerarna eller dödat dem på något sätt? De måste ju ha tystats snabbt.

Om planet störtat borde någon ha hunnit sända någon signal eller liknande till en anhörig. Sedan borde nedslagsplatsen kunnat hittats nu. Men om det flugits till någon undangömd plats och ingen av passagerarna lever eller är vid medvetande har säkert alla mobiler samlats in och förstörts. Det jag oroar mig mest för är att planet ska användas som en bomb med alla passagerarna i det. Tanken på det känns overklig och hemsk.

Planet kommer att dyka upp på ett eller annat sätt och jag tror att många väntar på den tidpunkten. Jag tänker på de oskyldiga människor som steg ombord för att resa någonstans. De anade ingenting och hamnade i detta. Deras anhöriga mår säkert dåligt och gråter varje dag. Vad har hänt?

Missing people

Annonser

Ni har säkert hört en hel del om denna frivilligorganisation underde senaste dagarna. Sex vanliga människor har startat kedjor av andra frivilliga för att leta upp personer som försvunnit. De har haft stor framgång och senast var då de hittade den lilla flickan i Örgryte som aldrig kom fram till skolan. På ett litet ögonblick samlade de en stor mängd av människor som gav sig ut och letade efter henne. De samarbetar med polisen och gör inga ingripanden själva. När de hittar någon kontaktar de polisen som får ta hand om det hela.

Jag kan inte annat än beundra dessa eldsjälar som offrar sin fritid för andra. Det är inte alltid de funnit en saknad vid liv, men det har ändå varit en lättnad för de anhöriga att få visshet och att kunna göra ett avslut. Att få sörja på riktigt och veta var den saknade befinner sig är bättre än att sväva i ovisshet.

Nu har just denna rörelse vuxit sig långt utanför Göteborg där den startade och finns på många platser i Sverige. Det ska vi vara väldigt glada över. Nu är chansen större att människor hittas vid liv eller åtminstone så att de anhöriga slipper lida mer än de ändå gör. De finns på facebook och det är bara att leta upp sidan och gå med. Ju fler som gör det är chansen att förhindra övergrepp mm. Alla kan bli vardagshjältar.