Tredje dagen på resan

Annonser

Vi vaknade vid åtta och tog ut hundarna. Sedan började vårat hjärnarbete med hur vi skulle göra med kylen. När jag bäddade satte jag igång den och mannen ringde till husbilsverkstaden i Sverige som sade att det kunde vara skit i munstycket. Att plocka isär något man inte riktigt vet hur det fungerar är ju lite vanskligt, men eftersom den gått sedan jag satte på den för ett par timmar sedan, så kör vi vidare mot Moseldalen.

Klockan tio hade jag ett vårdsamtal med pappa och kommunen. Vi kom överens om att han ska sättas upp på en lista för korttidsboende och om några dagar bör han få komma dit. Det känns skönt att de inte bara kör hem honom utan ser till att han är på fötter ordentligt innan. Strax före elva satte jag in koordinaterna på Lennart och vi körde ut från ställplatsen.

Jag såg en Lidl på vägen som vi stannade vid så att vi kunde handla.

Naturligtvis kom det en regnskur söder om Bonn, men inte lika häftig som gårdagens. Vi hade tur och slapp köer både i Köln och Bonn. Vid halv tre körde vi ned på ställplatsen i Klusserath. Det var molnigt men +25 ute och det hade regnat för gräset var vått. Vi tog varsin öl och åt bröd,ost och lufttorkad skinka. Mycket gott. Vi körde hit eftersom vi trodde att vi kunde få wifi här, men gubben med nätverket har bara öppet onsdag,fredag och lördag. Det är måndag idag.

072Så vi satte oss och läste i gamla reseberättelser till Frankrike, alltid bra att ha med sig när man är ute och kör. Vi fick reda på en hel del nyttiga saker, som att det finns ett företag i Trier där man kan fylla på gasol. Jag skrev ned koordinaterna eftersom vi tycker att det är värt ett försök och ingen omväg för oss. Kylskåpet fungerar igen så vi är glada.

Solen kom fram helt och nu är det +26 ute, så hej sommar! Lite jobbigt är det med gubben som kör en traktor med gräsklippare efter sig. Tror han kört förbi oss tio gånger nu och det är ett fruktansvärt oväsen. Hundarna håller koll på honom, då han kör väldigt nära.

Inga flodpråmar har passerat sedan vi kom vid tre och nu är klockan sex på kvällen. Hundarna har fått en rejäl rastning och mat. Mannen ska laga till en fläskfile till middag och det ska bli gott. Eftersom vi varken har wifi eller får in några tv-kanaler så blir det tidig i säng. Vi är rätt trötta efter allt som hänt. Dagens etapp blev endast 17 mil vilket var rätt skönt.

Dag 3 hemma

Annonser

Har nyss ätit min middagsbaguette, som mannen så snällt gör i ordning till mig varje dag. En baguette till frukost och en till mitt på dagen. Ett ägg och smoothie står också på bordet när jag stiger upp. Vi har börjat få in en rutin som gör att jag inte behöver hoppa runt alltför mycket om dagarna. Ska ju hålla mig i stillhet så mycket som möjligt. Slumrade till en stund här på stolen och det gjorde mig gott. Tror tabletterna mot värken gör mig extra trött.

Men fy vad jobbigt det är att hoppa omkring så fort jag ska göra något. Detta är ändå första veckan och det återstår en del veckor att hoppa runt. Jag hoppas ju att läkarna spikat ihop min fot så att jag ska kunna gå på den tillslut. Tänker på dem som inte har den förutsättningen, utan har en framtid då de måste ta sig fram med hjälp av någonting. Livet hamnar i ett helt annat perspektiv när man råkar ut för något som jag just gjort.

Hundarna har vant sig lite grann med att jag är långsam i mina rörelser nu. De förstår att jag inte är riktigt frisk och visar hela tiden att de bryr sig. Mina bästa vänner.

Idag har vi haft två regnskurar som hindrat hundarna från att vara ute, men nu verkar himlen vilja vara blå igen så dörrarna står öppna.

Jag tänker tanka ned bilder från min kamera och sortera dem i en mapp. Sedan ska jag skriva om vår resa. Det känns som många månader sedan vi gjorde den och ändå är det endast några veckor sedan.

Tyvärr kommer det att dröja innan vi kan gå ute på våra härliga promenader.

Dag 3 på resan 6/7 Måndag

Annonser

Vaknade strax efter åtta och det var +21 och riktigt behagligt ute. Solen sken och vi blev på toppenhumör. Pratade en stund med vår granne tysken som tog kort på Kuma. Han ska också åka idag efter att ha varit på ställplatsen i några dagar.

Efter frukost och rastning av hundarna,ställde vi in Lennart på en ställplats vid Mosel. Det visade sig att resan skulle bli rätt lång, men vi ville nedåt och kom överens om att försöka. Om vi inte orkar så får vi ställa oss på någon ställplats i närheten där vi just då befinner oss. Men först måste vi handla lite och körde in i Schneverdingen. Strax hittade vi en Lidel där vi stannade. Mannen kom glad i hågen ut från affären och konstaterade att vi handlat lika mycket som vi brukar, plus öl,vin och whisky, för halva priset mot vad vi betalar hemma. Det bådar gott för semesterkassan.

Vid tvåtiden stannade vi på en rastplats för att äta en bit av smörgåstårta nr 2, som var kvar. Gott med rostbiff och skinka. Hundarna rastades och fick varsitt litet tuggben. Nu fortsatte vi mot Dresden. Inga köer trots att trafikmeddelanden på radion berättade om att det var det vid nästan varenda storstad.

Innan Köln stannade vi och tankade mackan. Det var tur för när vi nådde fram till Köln blev det köer. Som tur var flöt det på sakta framåt och sedan blev det att hålla tungan rätt i munnen och händerna på ratten, på den sexfiliga autobahn runt staden. En lastbil som låg före oss höll på att styra rätt in i vägräcket på höger sida, men lyckades styra upp trailern i sista stund. Mitt hjärta åkte upp i halsgropen och sedan ökade vi på avståndet till den lastbilen, för att släppa en annan lastbil mellan oss och den som nästan orsakat en olycka. Så tog vi oss runt Bonn och vidare mot Koblenz. Tjugo mil kvar och för tusan det skulle vi klara idag. Vidare mot Cochen på A48 och nu var det fina vägar med lite trafik. Vi susade fram mil efter mil. När vi hade sju mil kvar ville Lennart att vi skulle köra av autobahn. Så det gjorde vi och kom ut på mindre vägar mot Moseldalen. Vi mötte två bilar och körde om två cyklister. Nu blev det serpentinvägar ned mot dalen och ställplatsen. Vackra vyer och pittoreska små byar vart man än tittade. Halv åtta på kvällen körde vi över bron och ned till ställplatsen Neef  N. 50.5.43  E.7.8.13 . Vi stod här 2010 då vi reste runt Moseldalen för första gången. Det är en stor ställplats där man står på gräs och har fin utsikt mot floden. Det kostar 6 euro/dygn och vill man ha el kostar det ytterligare 2 euro/dygn. Man kan tömma, fylla vatten och toakassetten.

Vi står exakt på samma plats som då vi var här senast och här blir vi i morgon också. Hundarna fick mat och sedan en längre promenad. Det är bra att rasta hundar här. Jag städade ur Mackan och diskade. En foldbåt från Brecht kom förbi.

Nu ska det smaka gott med en tapastallrik och en dusch efter det. +22 på kvällen och vi njöt av lugnet nedanför vinodlingarna. Dagens etapp blev 51,6 mil och var i längsta laget, men vi ville komma en bit söderut.