Moln far över himlen och idag har en del varit mörka, men inte har de släppt ifrån sig något vått. Hundarna har varit piggare då temperaturen inte stigit alltför högt. Turbo är till största delen ute hela dagarna, men säger jag fika eller mat, kommer hon skuttande i full fart. Kuma pratar mest hela tiden och då är han verkligen glad.
Annars går dagarna i rasande takt tycker jag. Vi hinner knappt stiga upp och så är det eftermiddag. Det är ju alltid en del småsysslor som tvätt och sådant att göra. Vi har en del att diskutera och trots att vi är överens om våra planer så är det som att vi ändå måste se att ingen ändrat sig. Men det är ju så att man kan inte sitta och vänta på döden efter att man fyllt sextio. Nu har vi ju inte arbeten som hindrar oss från att förverkliga det som vi pratat om i snart femton år.
Dags att göra slag i saken nu då.