Sista dagen i juli

Annonser

Oj, för många är alla lediga dagar över och då pratar jag om Sverige. Här är det ju början på semestern för de flesta som arbetar. Nu stundar lata dagar nere vid medelhavet och floden Orb. JR märker att det är fler människor på Super-U när han handlar där. En av våra grannar har haft besök av sina barnbarn i en vecka och en av töserna där är väldigt högljudd. Men det stör inte oss för de är inte ute och stojar hela dagarna.

Jag vipplade och gick en runda med Carolin också idag. Men sedan satte jag mig ute och då ville Turbo kasta Tiger. Inte så stekande sol så hon var en hel del piggare. JR har fortsatt med poolarbetet och idag har pumpen till reningsverket studerats, sedan har filten på botten lagts ut med många svordomar då tejpen inte fäster. Men innan dess dammsög JR bottenmattan

Konstigt ljud tyckte hundarna och kom ut för att se vad som var på gång. Jag var hantlangare till JR och bar snabeldraken både ut och in efter sugningen. Tillslut tog JR ut linern och bredde ut den på botten. Några tappra försök gjorde han också att fästa den vid listen. Jag läste på den uppslagna sidan hur allt skulle göras och fastnade på att det skulle finnas hörn. JR hoppade i poolen och hittade ett hörn. Vi Kan ju inte ha en helt rund liner till en sexkantig pool.

Himlen började se hotfull ut och en del dunder hördes så jag plockade in allt efter att hundarna fått sin middag. Men så var det ju detta med linern som vi bestämde fick vänta tills i morgon. Hur sätta in den i listen? Jag tänkte till och sade till JR att man kanske skulle göra tvärtom vad vi försökt med. Han gick ut i det stilla regn som börjat falla och in i poolen. Glad kom han in och sade att det var ju precis så man skulle göra, så i morgon sätter vi linern och sedan kopplas resten in. På måndag får JR köpa en termometer och lite annat småttan och gottan till poolen.

Jag har ju mina krav för vattentemperaturen för att kunna sänka ner min lekamen i det. Vi kommer troligtvis köpa en värmepump för att kunna bada i stort sett året om. Men nu vill vi kunna doppa oss så länge solen kan ge ordentlig värme.

Som vanligt blev det ett kortvarigt regn hos oss så vi får väl vattna i morgon som vanligt. Men först ska linern på plats och vattnet i poolen. Hundarna är ändå nöjda med dagen och struntar helt klart i det vi sysslar med. Fast jag har en känsla av att Turbo kommer att hoppa i vid något tillfälle. Vi ska ju bygga upp ett trädäck så det blir väl då om inte tidigare för stegen på utsidan är bred och stadig. Hon försökte ju hoppa i bubbelbadet vi hade i Sverige.

Så har juli förflutit och nu börjar nästa sköna sommarmånad augusti. Medelhavet är varmt och solen värmer ordentligt. När jag studerade i Uppsala åkte vi alltid på charter i augusti och det innan studierna började. Först jobbade man hela sommaren och sedan kunde man unna sig två veckor på Ibiza innan allvaret tog vid. Jag jobbade ofta på helger och lov så nästa sköna semester blev över jul/nyår på Kanarieöarna och vad man längtade till detta. Sedan har det ju fortsatt genom livet tills vi då hamnade i vårat lilla paradis.

Alla har sina drömmar och jag älskar att läsa och se på youtube hur de förverkligar dem. Så roligt att alla inte vill samma sak utan kan berika oss andra med sina upplevelser. Tack för att ni finns alla äventyrare i smått och stort.

Torkan fortsätter

Annonser

Moln far över himlen och idag har en del varit mörka, men inte har de släppt ifrån sig något vått. Hundarna har varit piggare då temperaturen inte stigit alltför högt. Turbo är till största delen ute hela dagarna, men säger jag fika eller mat, kommer hon skuttande i full fart. Kuma pratar mest hela tiden och då är han verkligen glad.

Annars går dagarna i rasande takt tycker jag. Vi hinner knappt stiga upp och så är det eftermiddag. Det är ju alltid en del småsysslor som tvätt och sådant att göra. Vi har en del att diskutera och trots att vi är överens om våra planer så är det som att vi ändå måste se att ingen ändrat sig. Men det är ju så att man kan inte sitta och vänta på döden efter att man fyllt sextio. Nu har vi ju inte arbeten som hindrar oss från att förverkliga det som vi pratat om i snart femton år.

Dags att göra slag i saken nu då.

Vinterkoma

Annonser

Hela naturen har hamnat i något slags koma, känns det som. Jag själv orkar inte mer av den varan. Drömmer om att flytta varje natt. Natten till idag handlade drömmen om att vi blev väckta av att lastbilen kom som skulle hämta våra möbler. Det var bara det att vi inte hade packat en enda pryl och fick rusa upp ur sängen. När jag kikade ut genom fönstret så var flyttgubbarna på väg till en restaurang för att äta lunch. Där vaknade jag och behöver nog inte berätta om vad jag verkligen såg när jag tittade ut.

En sak är klar och det är att vi fått för mycket vinter denna säsong. Idag medförde det vita till att jag inte kunde gå bort till pappa, som hade besök av tandläkaren. Men hans sköterska ringde mig och berättade att de måste göra i ordning pappas proteser, så nu blir han tandlös i två veckor. Han hade även svamp i överkäken som måste behandlas. Det måste ju ha varit obehagligt, men han har inte sagt ett ljud till någon om det. Sköterskan visste inte ens om att han hade protes i överkäken. Man brukar ju säga: små barn, små bekymmer, stora barn ,stora bekymmer. Vad säger man om gamla föräldrar?

Jag har tröstat mig med att titta på ”En plats i solen” på fyran. De var på Barbados och det hade inte varit helt fel just nu. Men först:

Så håll uppsikt när ni är ute och kör i påsk.

Året snart slut

Annonser

November lider mot sitt slut och jag kan konstatera att månaden har varit sig lik. Alla nyanser av grått och någon enstaka dag med sol. Julkänslan vill inte infinna sig och allt känns bara som en lång tråkig höst. Det positiva är att jag inte är ensam med hundarna om dagarna längre. Hundarna trivs med att ha oss människor hemma.

Vårat nya tillskott Turbo blir bara mysigare för varje dag. Från att ha varit lite näbbig och inte tyckt om att man rör henne, så har hon öppnat upp sig. Nu vill hon gärna att vi kelar med henne och lägger sig på rygg för att bli kliad på magen. Hon har haft en tendens att vilja bita i Mr J:s händer och det har nästan försvunnit. Hon kommer gärna fram och vill att vi pratar med henne. Vi har märkt att hon lyssnar när vi pratar med henne. Den som påstår att det aldrig går att förändra en omplaceringshund, har väldigt mycket fel. Detta är vår femte omplaceringshund och av erfarenhet kan jag säga att efter ett halvt år hos oss, är det inte samma hund som kom hem till oss. Efter två år är det som att de alltid varit hos oss.

Varje år funderar jag på hur det blir till påsk, midsommar och jul. Hur ska vi fira helgerna och kommer våra två föräldrar orka vara med? Förra året innebar en nyordning efter att jag brutit benet, Nellie dog, farmor och pappa kom till äldreboendet i byn. Allting var annorlunda mot året innan. Det gäller verkligen att ta vara på stunderna som är. Livet är så föränderligt.

Nu funderar jag lite på nästa år. Vi har planer och drömmar som väntar på att förverkligas. Spännande och lite nervöst, men en sak i taget. Först ska vi fira jul och nyår. Troligtvis utan snö, men kanske med halka.

Äntligen februari

Annonser

Sista vintermånaden är här och den är kort, fast eftersom jag alltid längtar efter våren så känns den ibland fruktansvärt lång. Men vi har inlett den så smått med tulpaner inomhus. Något vi absolut har lärt oss här nere i södern är att grått kan komma i flera olika nyanser. Tror vi har betat av de flesta som finns i år.

Hundarna har nästan varit i ide under denna vinter. När det är kladdigt som en blöt disktrasa i luften och vått underlag, vill de inte vara ute. Ibland när jag suttit på min stol på trädäcket och manat dem att gå ut, så har de motvilligt masat sig ut för att sedan snabbt smita förbi mig. Där har jag suttit med mobilen i högsta hugg för att ta något foto på dem och när jag sedan tittat på fotot har det varit som något futuristiskt djur. Att det är hundar har man fått lista sig till.

Jag går min runda varje dag och nu börjar jag få upp tempo i stegen. Men de sista hundra metrarna gör ont. Jag blir ändå peppad av att orken och styrkan börjat komma tillbaka. De senaste två dagarna har jag börjat få konstiga drömmar igen. Typ hoppande hajar och jag har fullt sjå med att försöka få bort folk från flotten så att hajarna inte kan hugga dem. Men alla vill se dessa hoppande hajar och väller ner på flotten från en stor båt. Nu skulle väl en del tyda dessa drömmar som allt möjligt, men jag tror mig veta att det är nervtrådar i benet och foten som utlöser dessa drömmar. Hade ju så ett tag tidigare när jag fick börja stödja på foten. Att jag tror det beror på att varje kväll när jag lägger mig börjar det komma elektriska stötar i foten och benet.

Därför har jag gärna dessa drömmar, för det tyder på läkning. Känner mig också starkare i foten. Fortfarande svullen kring ankeln, men vänta bara. Plötsligt en dag bara händer det och foten påminner om den högra friska. Förresten så har forskare kommit fram till att de flesta hundar tycker om reggae och mjuk hårdrocksmusik.  Så denna är till alla er som har hundar. Passar väldigt bra tycker jag.

Ibland är det bara tomt

Annonser

När man mediterar så tömmer man huvudet på tankar och det är väldigt skönt. Men så kan det också bli när jag sitter och ska skriva ned tankar jag tidigare haft. Kommer ofta på saker jag vill skriva om när jag står i duschen, men så är de bara borta när jag sätter mig framför datan. Känns inte roligt att bara skriva om våren och mina hundpromenader, men det är mina höjdpunkter på dagarna. Jag njuter av att gå ut på landet och se hur årstiderna växlar.

Nuförtiden ser vi inte lilla hästen i hagen, efter utbrytningen den gjorde då vi gick förbi. Den ville nog inte stå ensam långt borta från alla de andra hästarna. Ibland ser jag den stå i en mindre hage nära de andra och den tittar alltid på oss när vi går förbi.

Om jag hade varit ett djur så hade det nog varit tjuren Ferdinand. Jag skulle sitta under min korkek och lukta på blommorna när de andra tjurarna sprang omkring och stångades. Jag är gärna den som iakttar andra människor och allt som sker.

Vi lever kanske inte det mest spännande liv man kan tänka sig och det är precis så jag ville ha det när jag flyttade till skåne och landet. Jag är så glad att min älskade Berrie fick uppleva det och jag vet att han njöt av våra promenader. Eftersom han var en klok bordercollie så sprang han lös ute på landet och då gjorde det inget att vi första året bodde i lägenhet. När vi sedan blev med hus och trädgård var min dröm komplett. Nu drömmer jag vidare om andra platser och hus. De ska också bli uppfyllda innan mitt liv på jorden är över.

Tung i huvudet

Annonser

Det känns som att jag är trött hela tiden, trots att jag sover stenhårt. Men jag drömmer om allt möjligt och när jag vaknade i morse, fick jag slita bort drömmen ur huvudet. Vet att det strömmat drömmar hela tiden och precis när jag vaknade hade vi handlat. Tydligen fick vi rabatt på de matvaror vi köpt. Mannen kollade kvittot och tyckte inte att vi verkligen fått den utlovade rabatten. Jag förklarade att det var väl klart att handlaren mörkat på kvittot så att andra inte skulle se hur mycket billigare vi fått allting. Det var vår lokala handlare, men vi stod utanför ett enormt stort köpcentrum och jag vet att det var i ett annat land.

Så gissa om man är trött efter att ha hållit på att shoppa hela natten. Jag som verkligen inte tycker om att gå i affärer. Tuffa nätter är det.

Trodde inte att jag skulle orka göra min yoga idag, men det gjorde jag faktiskt. Jag vet att den gör mig gott, så nu mår jag bra om än trött. Skulle kunna lägga mig och sova på direkten. Kanske beror det på att det var mörkt hela dagen igår? Så nu måste jag pigga upp mig med något och kanske behöver fler detta?

Funderingar i duschen

Annonser

Jag har tänkt skriva om det flera gånger, men det har aldrig blivit av. Det är ingenting allvarligt, utan bara en reflektion jag har angående duschandet. Jag brukar kliva in i duschen och sätta på vattnet med munstycket riktat mot fötterna. Sedan ställer jag in temperaturen så att det ska bli lagom varmt. Jag för duschen från fötterna upp mot benen och det är så skönt. Men när jag kommer längre upp är det för varmt. Då får jag sänka värmen.

Likadant är det de gånger jag ska bada i havet. Jag känner med fötterna om det är en behaglig temperatur. Där kan jag ju naturligtvis inte ställa in värmen eller kylan. Fast ibland hade det varit bra att kunna det. Sedan går jag sakta utåt och det är fortfarande behagligt, ända tills det börjar nå midjan. Då blir det väldigt kallt med ens och ska jag bli doppad, måste jag kasta mig utåt, annars är risken stor att jag backar upp på land igen.

Naturligtvis har vi inte olika temperatur på olika kroppsdelar, utan det är säkerligen så att vi är känsligare på vissa ställen. Åtminstone är nog jag det. Därför kan det som känns behagligt för fötter och ben, bli nästan en chock för övriga kroppen.

Jaha, tänker ni. Den människan har väldigt konstiga funderingar. Men det står jag för och jag tänker ofta på både stort som smått. Ni ska vara glada att jag inte berättar om mina drömmar, för jag kommer ofta ihåg dem när jag vaknar. Mannen brukar säga att det måste snurra ordentligt i mitt huvud om nätterna. Bra, för dagtid mår jag prima.

Första parkett

Annonser

Dagen började med dimma och har fortsatt med en grå himmel. Vi tänker ta det lugnt och sitter på mitt kontor med datorerna. Kom på att vi sitter på första parkett, då en granne ska ha visning av sitt hus idag. Fick en snabb flash om reklamen för keno, där det unga paret får för sig att bada nakna. Grannen med fru kommer ned till stranden och paret tror att de är ute på en promenad. Men grannen har med sig stolar som de sätter sig i. Frun konstaterar att det unga paret verkligen inte är några badkrukor, då de varit i vattnet i 45 minuter. Grannen tar sin kenolapp och kryssar för 45.  Ska vi kanske ta ett par stolar och sätta oss vid staketet och skrapa keno?

Det var en rolig tanke i alla fall. Men vi gömmer oss bakom våra fönster och tittar diskret på om det kommer några nyfikna. Vår granne har åkt hemifrån och en visningsvärd har intagit huset. Kanske inte så roligt att vara hemma och höra hur folk kritiserar ens hem. Undrar om vi kommer att sälja vårat hus någon gång? Vi har pratat om att kanske göra det när våra föräldrar inte är kvar i livet, men man vet aldrig vad framtiden bär med sig. Planer och drömmar ska man ändå ha tycker jag.

Men idag är det grannen som kanske får bud på sitt hus och förändrar sin framtid. Hoppas de kan infria någon av de drömmar de har.