Etikettarkiv: operation

Min resa 

Publicerat av
Svara
Annonser

Augusti 2016, det var +11 och lite blåsigt på morgonen. Satt ute på bänken i trädgården med hundarna på förmiddagen. Klippte ett par kvistar gullregn och satte i en kruka inomhus. 

Det blev +19 och regn när jag gick långrundorna med hundarna. Efteråt skulle jag lämna in tipslappar åt pappa. Tog dem vid hans köksfönster och halkade i det våta gräset. Tre knak hörde jag och det lät som torra kvistar bröts. Men det var min fot och ben. 

Den 4/8 torsdag blev jag opererad på eftermiddagen. Fram tills dess var jag nedrogad för att slippa ha ont. Mannen säger att jag kördes till operation vid fyra på eftermiddagen och hamnade på sal vid tolv på natten. 

På söndagen den 7/8 kunde jag ringa hem och säga att jag fick komma hem. Då hade jag ett nytt gips på foten och benet. Lånade pappas rullstol. Mannen byggde en ställning så jag kunde ta mig fram. Den var bra och nödvändig, men jag hatade den och fick valkar i händerna och ont i armarna. 

Nytt gips och röntga foten den 18/8. Allt läker som det ska. Jag fick kopior av röntgenbilderna och kunde se alla skruvar och annat som nu finns i mig. 

I september den 15:e var det dags för nästa läkarbesök och röntgen. Jag var urless på hoppandet och gipset. +25 ute och jag blev av med gipset. En stödstrumpa och äntligen fick jag börja träna foten och benet. 

Oktober 13:e läkarbesök och röntgen för som det skulle visa sig sista gången. Nu ska jag börja gå på riktigt. Det kändes ovanligt och spännande. 

Jag trodde att nu skulle det gå fort. Men jag är fortfarande inte där jag var innan olyckan. Min fot är fortfarande svullen, men nu går jag utan något stöd och blir starkare för varje dag. 

Tog foto på mina fötter idag. 

Fyra månader 

Publicerat av
Svara
Annonser

Det har gått några veckor sedan jag opererade foten och benet. Ärren syns fortfarande väldigt tydligt, men läkningen fortgår. 

Efter duschen idag fotade jag eländet och i mina ögon har den förändrats. Men den är rätt oformlig och inte speciellt vacker. När jag jämför med höger fot så känns det som att det är långt kvar. 

Kartnageln på stortån fick jag på köpet och nu kan jag åtminstone bearbeta den. Men den är tjock och jag får hålla på lite varje dag. 

Ska ta foto på foten om en månad igen och hoppas den ser bättre ut då. 

Torsdag och läkarbesök

Publicerat av
Svara
Annonser

Jag har både sett fram mot idag och varit nervös inför läkarbesöket. Foten ska röntgas och då visar det sig hur bra allt läkt. Jag är både ledsen och arg då ingen läkare berättat vad de gjort med min fot. Ingen sökte upp mig efter operationen och jag har ingen aning om vad som händer härnäst. Det enda sjuksköterskor sagt till mig och sjukgymnasten sagt är att det kommer ta tio veckor. Så därför räknar jag ned varje dag och vecka. Därför är jag nervös inför att träffa en läkare idag. Eftersom jag svimmade av innan operationen har jag inte träffat läkaren som opererade mig. Ärligt talat känner jag mig försummad.

Något positivt har ändå hänt och det är att farmor fått permanent boende. Nu kommer hon tillbaka till byn och vi kan äntligen planera för hennes flytt. Hon får ha sina egna saker hos sig och vi får närmare när vi ska hjälpa henne. Men nu blir det extrajobb för mannen igen och jag som hade hoppats att allt skulle lugna ner sig. Det är i alla fall övergående och det blir nog bra tillslut.

Nästa sommar ska vi gå ut på landet och njuta av alla maskrosor och allt som blommar. Jag ska nysa av allt pollen och vara glad att få gå ute. Unkas och jag ska titta in till både pappa och farmor på våra promenader. Kuma kommer ta sina glädjeskutt vid garagedörren innan vi går ut.

Men denna höst ska vi härda ut och även vinter. Veckor går fort och snart börjar träningen med att gå på foten igen. Så vill jag se det i alla fall.

Fredag och fortsatt datajobb

Publicerat av
Svara
Annonser

Inte alls klar med mannen dator och nu börjar jag bli rätt less. På något sätt slutar windows update att fungera när datorn släcker ned. Får lösa det problemet innan jag kan börja om att ladda ned tian igen. Så nu har två problem lagats och jag startar om programmet. Få se om jag kan köra programmet nu. Väntar och väntar på att det ska öppnas. Vet inte om jag skulle klara av att hålla på med datateknik hela dagarna?

Vi fick oväntat besked igår att farmor ska till korttidsboendet idag. Det var ju bestämt måndag och jag skulle märka kläder och annat till henne. Nu åkte mannen hem till henne och plockade ihop saker de kom överens om igår när han ringde henne. En tuschpenna och det får bli initialer på kläderna istället för lappar. Vi är arga på hur de gör med gamla människor och inte låter oss få tid att förbereda allt. Det känns lite som att sjukhuset är väldigt snabba på att skyffla över problemen till andra.

När man nu kommer i kontakt med vården för äldre människor, blir jag rädd att bli gammal. Ska man bli skyfflad hit och dit utan att få den hjälp man är berättigad till? De satsar inte resurser på de äldre. Jag kan förstå att man vill undvika operationer på äldre människor, då de kanske inte klarar det. Men för den skull bör man väl ändå ge omvårdnad så att de får ett drägligt liv. De ska inte sitta i en stol och vänta på döden.

Det ingen pratar om

Publicerat av
Svara
Annonser

Min svärmor kallas farmor så det kommer jag att skriva från och med nu. Hon är nittio år gammal och var yrvaken uppe mitt i natten för att dricka vatten i köket. Eftersom hon går ganska bra tog hon inte rullatorn med sig den korta vägen. Nu blev det så illa att när hon skulle sätta sig på en stol, så föll hon rakt ned i golvet. Hon lyckades ringa på hjälp då hon har trygghetslarm. Det visade sig att hon brutit lårbenshalsen och en operation var nödvändig. Den utfördes omgående och på lördagen var hon vaken efter narkos. Jag pratade med henne i telefon och gjorde upp om att vattna blommor och ringa städhjälpen. Allt var frid och fröjd. Mannen och pojken skulle besöka på söndagen.

Nu kommer jag till något som jag aldrig hört om tidigare. Innan mannen åker iväg på söndagen ringer han sin mor och blir rätt paff. Farmor var helt snurrig och sade att spindlar klättrade på väggarna och att de försökte förgifta henne. När han kom till sjukhuset var det rena cirkusen. Farmor hade hallucinationer om karlar som styrde lamporna i taket med fjärrkontroll och folk som kom in med slangar och skulle gasa ihjäl henne.

Mannen pratade med ansvarig sjuksköterska som inte vågade sig in på rummet där farmor ligger. Hon berättade att detta var ett vanligt fenomen efter en stor operation. Men det berättade man sällan för anhöriga. Som tur var lyckades personalen ge farmor en lugnande spruta innan något hemskt hände. Men vi fick några fruktansvärda samtal från farmor innan det skedde. Det var som ur filmen exorcisten och hon verkade besatt. Jag fick mardrömmar på natten och mådde inte så bra igår. Vår älskade farmor som är så go och rar, var helt förbytt.

Jag pratade med min pappa som också gjort en sådan operation. Han berättade att han hade haft liknande hallucinationer, men tagit de lugnande tabletter de gav honom, för att sedan sova i ett och ett halvt dygn. Jag fick inte veta ett smack om att han haft det så förrän jag berättade om farmor för honom. Han vill aldrig vara till besvär och ville inte oroa mig.

Men enligt vad mannen erfar från samtalet med sköterskan på MAS, så är detta väldigt vanligt än ovanligt. Det hade varit bra om vi fått reda på att det kunde hända och varit förberedda på hur vi skulle hantera allt.