Grattis 🎉 älskade mig!
Vi har kämpat, gråtit, skrattat och älskat i många år nu. Jag har varit arg på mig och älskat mig.
Livet är inte helt lätt, men jag har tagit mig hit och ser det som en framgång.
Jag är en tant och en modern sådan. Ingen hatt eller blommig klänning, men en tant är jag ändå och jag trivs med att vara det.
Nu önskar jag att många fina år återstår.
Grattis på födelsedagen!
Det gäller att ta vara på sensommaren och det fina vädret så länge det varar. Unkas njuter varje dag som hundarna kan vara ute.
Kuma fäller otroligt mycket nu och jag borstar honom varje dag. Han har lärt sig att tycka om det. När han kom till oss fick vi knappt röra vid honom.
Jag ska ta in några höstblommor och sätta dem i biblioteket.
Annars gör vi inte något speciellt idag, mer än småpyssel.
På måndag börjar allvaret igen för alla skolbarn i byn. Det är slut med sovmorgon och lata dagar utan krav.
Kanske första skoldagen för många och för andra sista året.
Vi ska ta vara på sensommaren och det fina vädret vi har.
Men först sovmorgon säger Kuma.
Jag har fått många fina stunder med alla Kims karaktärer och kommer att sakna henne. Tänk, att bjuda alla sina vänner på en avskedsfest innan hon dör? Det är bara Kim som har styrkan att göra så. Himlen har fått ännu en ängel.
Nu har jag laddat ned alla foton från kameran i ett usb-minne. Närmare bestämt 248 st tagna under tre veckor på vår resa runt i Sverige. En del är riktigt bra tycker jag, med tanke på att jag är nybörjare som fotograf. Andra är väl mindre bra men man lär sig hela tiden. Roligt är det och nu ska jag fortsätta mitt fotograferande. Måste väl inte säga att det har blivit många bilder på våra hundar och när jag tittar på dem , verkar det som att de är ena lata krabater. Men det har varit fruktansvärt varmt om dagarna och då gör inga levande varelser många knop. Det får väl bli lite livligare foton under hösten och vintern.
Vad jag behöver nu är ett bra redigerarprogram, så det ska jag leta efter. Det hade varit roligt att kunna göra något extra av några foton. Men flera behöver inte alls redigeras. En som alltid blir bra på kort är Unkas, som verkar ha naturlig fallenhet för modellande. Han blir alltid bra på kort. Kuma är lite trixigare, även om han är söt så har han en förmåga att blunda när jag knäpper. Lik mig där, för det brukar jag också göra. Mina ögon syns nästan aldrig och gissa om jag kasserat många foton.
Men de två tycker verkligen om varandra och det är mysigt. Nu märker jag också vilken skillnad det är på skärpan i min kamera och mobilen jag tidigare använt mig av.
Här finns en hel del att titta på för hundarna och går sedan husse iväg någonstans, gäller det att hålla koll. Vi går ned till vattnet med dem i omgångar så att de får bada. Jag gick med Nellie, som skällde på stenarna och vattnet. Hon är verkligen ingen badkruka, utan springer glatt i och simmar som en fisk.
Unkas fick gå med husse. Han är mer försiktig och går sällan i mer än till magen.
Kula gillar inte alls att bli våt om tassarna, så han slipper badningen.
Själv var jag i med Nellie och så varmt och skönt det var. Men håret får jag tvätta i duschen senare.
Jag har lyckats ta några väldigt fina bilder på Kula, som jag lägger upp när vi kommer hem. Gissa om jag är glad över min kamera.:-)
Fick tagetes av mannen igår och nu är de planterade i blomlådorna. Jag tycker de lyser så fint gult och de håller sig fint långt in på hösten.
Det blev så många över att krukan vid trappan också fick gula blommor i år.
När vi kom hem igår från våra hundpromenader, satte jag på datan och fick se ett inlägg på facebook om en hund som setts springa i byn. Någon hade lyckats få tag i hundan och hade den hemma hos sig. Ett foto fanns på hunden och alla i byn som är aktiva på dessa hundsidor satte igång ett intensivt sökande efter ägaren. Jag tror att det tog högst en halvtimme tills ägaren var hittad.
Jag blir så glad över allt engagemang från människor som bryr sig om djur.
Många av dessa historier om hundar som smitit iväg från sin ägare eller hundvakt, slutar lyckligt. Men så finns det de som tyvärr springer ut på någon väg och blir påkörda eller hittas döda av någon annan anledning. Den oroliga ägaren får ett avslut, som åtminstone gör att man inte behöver sitta hemma och undra. Därför är det så glädjande att upptäcka att det finns så många människor som är villiga att offra tid för att hjälpa till, när någon förlorar sitt djur.
När olyckan händer att din bästa vän blir skrämd eller smiter, finns de där för att hjälpa till. Jag och många fler rycker ut och letar. Kram på er alla fina djurvänner.
Där i egen hög person kliver Juholt fram. Han är i Sälen efter semestern och ska tala, men möts av frågor om turerna i budgeten. Det första han säger är att han blivit en bättre människa sedan december. Men hur eller vad han genomgått för något för att bli det får vi inte veta. Jag skulle bra gärna vilja veta hur man blir en bättre människa på några veckor. Har börjat ta upp kalsongerna från golvet eller vad menar karln?
En sådan omvälvning borde han inte hålla tyst om, då många andra gärna skulle vilja veta hemligheten. Har han avgett några nyårslöften som han tror att han kan hålla? Journalister kom igen, här är en jättegrej ni måste följa upp. Det kan bli väldigt fina förstasidor och löp. Följ Juholts exempel och bli en bättre människa på endast några veckor.
Det är ju en sak att vilja bli en bättre människa, men att som han säga att han blivit det är ju stort. Jag blir mållös av avund.
