Det regnar

Annonser

Va? Något konstigt ljud nådde mina öron i morse. Det regnar och har säkert gjort det ett bra tag. Lite kyligt med endast +21 ute tyckte vi nog att det var. Så det blir en vilodag för Turbo idag. För första gången har vi stängt våra franska fönster mot vingården. Det blåser också och Mr J tog en tunn jacka på sig när han var och köpte bröd.

Vilken tur att vi tog hand om trädgården igår och inte väntade tills idag som vi först tänkte. Idag har vi tagit hand om huset och gjort en städning så det luktar gott och golven är rena. I vårat gamla hus tog det en hel dag att städa ordentligt, här i vårat chalet tar det högs två timmar. Otrolig skillnad. Trodde att min rygg skulle protestera när jag torkade golven, men det gick väldigt bra. Efter en dag med krattan i trädgården hade jag aldrig klarat golven i gamla huset.

Vi fick besök av M som ska hjälpa oss med den nya grinden när vi köpt den. Eftersom vi ännu inte är så slängda i franskan ska han också prata med Mairen om hur vi kan sätta upp grinden och hur den ska öppnas. Sådan hjälp är mycket värdefull och vi är otroligt glada för den.

Regnet har dragit vidare men himlen är fortfarande väldigt mörk. De har varnat för oväder med starka vindar,regn och översvämning. Men det gäller nog hela Langedoc och eftersom en del byar ligger vid början av Centralmassivet kan det nog regna en hel del där.

Läste i almanackan från förra året och den 21:a september var det +11 ute. Vi var rätt uppgivna och hade förberett oss på att stanna hela vintern i gamla huset. Det hus som vi inte kände som vårat hem mer då vi fått plocka bort allt personligt inför visningarna. Totalt hade vi sju eller åtta visningar innan det blev ett anständigt bud som vi accepterade. Den 11:e december 2018 sa vi ja till budet och sedan hade vi en månad på oss att packa,slänga,sälja och ordna flytten. När jag tänker tillbaka på alltihop blir jag psykiskt illamående. Vi som trodde att vi skulle ha tre månader på oss att göra allt. I mars skulle vi flytta ut och sedan köra söderut när alla papper var klara. Nu satt vi i husbilen sista veckan i januari och såg våra möbler och tillhörigheter åka iväg, för hur lång tid visste vi inte heller.

Jag kommer ihåg hur trött jag var denna dag. En vecka senare var huset städat och vi körde till Sibbarp i Malmö.

I två veckor gick vi och såg bort mot Öresundsbron och undrade när vi kunde köra över den.

Detta år har vi ett fint hus och en trädgård som hundarna älskar. Sviterna av flytten och allt runt omkring den sitter fortfarande i men vi mår bättre och bättre för var dag. Lugnet som vi har här är så välgörande och denna höst känns annorlunda. Vi går fortfarande i shorts och t-shirt om dagarna. Jag är så glad att vi orkade med alltihop och befinner oss här nu.

 

Lördag kväll

Annonser

Husbilen är ren och fin invändigt och vi ska strax bli rena och lukta gott vi också. Hundarna går ju alltid först och de har fått sin middag och rastning. Efter en väldigt varm dag då temperaturen steg till +15 i skuggan är vi väldigt nöjda. Vi har till och med haft takluckan öppen för det var så varmt.

Jag har rattat in franska nrj så vi har bra musik på radion. Efter duschen blir det middag för oss och den blir riktigt kulinarisk varm korv med bröd. Egentligen skulle vi haft det i förrgår när vi kom till ställplatsen i Tyskland, men det var så sent att vi bara gjorde parisare och åt. I går slog vi på stort och åt BigMac från Mc Donalds som är precis vid ställplatsen här.

Jag tittar just nu på en precis likadan vacker solnedgång som vi hade igår. Hundarna och Mr J sover just nu. Endast madame är vaken i huset. Vi har ju lärt oss genom åren att kan vi leva på 15 kvm med tre stora hundar så är kärleken stark. Det ska bli roligt att köra vidare i morgon. En del säger att vi är modiga, andra att vi är galna och vi själva säger att vi tar chansen när vi kan. Men att flytta var jobbigt visste vi och nu kan vi säga att det var ännu jobbigare. Så här efteråt känns det bra att vi orkade. Det är ju ändå roligare att flytta in till något än att flytta ut.Så jag ser fram mot att packa upp alla våra saker och placera dem i ett nytt hus.

Det är mitt liv = Ma vie

Näst sista dagen

Annonser

Idag har städfirman varit i huset, så nu är det riktigt rent och fint. Mr J har varit inne och tittat efteråt. Jag vill inte gå in mer. Jag bor i husbilen och det är mitt hem just nu. Hundarna trivs väldigt bra och försöker inte gå in i garaget när vi varit ute med dem. De vill in i husbilen.

Men jag ska erkänna att det är lite tradigt att fortfarande vara kvar i byn och stå utanför huset. Vi har lämnat det både psykiskt och fysiskt. Fast en dag till ska vi väl klara av. Fredag förmiddag kör vi och lämnar alla nycklar och sedan kommer vi till byn endast då vi ska till våra gamlingar. Då kör vi inte förbi huset utan stannar innan vi kommer fram hit.

Någon riktig vila har vi inte heller fått då det varit flytt och städning i princip varje dag. Trot om ni vill men vi har faktiskt en säck skräp som ska kastas och det ska Mr J göra i morgon. Då köper han hämtmat samtidigt. Vi har verkligen fått lära oss att vänta när det gäller försäljningen av huset. Tålamod är ett måste. Det är väldigt jobbigt att flytta och allrahelst då man har sex veckor på sig att packa och ordna alla administrativa saker. Vi hade ju otur att det var en så kallad löntagarjul med många röda dagar och klämdagar då alla var lediga.

Men snart är det över och vi kan pusta ut ordentligt.

 

Har ontar

Annonser

Nu har jag letat rätt på pappa som tydligen kommit till en avdelning. Det känns bra eftersom han då kan få mat och vatten. Sköterskan som har hand om honom hade det hektiskt just när jag ringde, så nu väntar jag på att hon/han ska ringa tillbaka. Är lite lugnare just nu, men det är jobbigt att ha en gammal far som inte mår så bra. Tänkte åka och hälsa på honom i morgon och hämta hans leg. Nu har nämligen ICA-kortet kommit och visserligen tror jag att jag skulle få ut det ändå här i byn, men det känns lite säkrare att ha legget med.

Min högra arm värker av någon anledning och nu har jag tagit en voltaren-kapsel. Smorde in med gelen först men det var lika med noll. Tror faktiskt att det börjar släppa nu. Jag har ingen aning om vad som orsakar värken, men jag har ett litet blåmärke på armen. Huvudsaken är att jag slipper ha ont.

Jag går förbi en trädgård varje dag med en häck som blommar just nu och det bara vimlar av fjärilar. Nästan som en myggsvärm, men nu är det inte sådana elakingar. Rätt häftigt faktiskt.

Inget är så jobbigt som när man väntar på att någon ska höra av sig.

Jobbigt för Nellie

Annonser

Igår kväll lyckades jag få Nellie att somna. Hon låg nedanför sängen och jag strök henne sakta över bröstet tills hon somnade. Så hon fick en hel natts sömn.
Nu på morgonen har hon ätit med god aptit och sovit en stund till. Men så bara måste hon slicka sig ren. Vet inte om det svider till eftersom hon gnyr till ibland, eller om det bara är för att det kommer blod i slidan?
Hon tittar bedjande på mig och jag försöker lugna henne med jämna mellanrum. Då somnar hon igen.

I eftermiddag ska mannen ta henne till vår veterinär och jag hoppas att det är en cysta som spruckit och blöder. Då kan man ge antibiotika och hon blir bra igen.
Min lilla tös måste bli bra. 😢

Jobbigt när det inte fungerar

Annonser

Man kan bli galen på alla manicker man har som ibland inte fungerar. Jag klagar inte på datan för den är väldigt snabb och bra, men internet explorer lämnar en hel del övrigt att önska. Mins en gång om dagen stannar den på en sida och man kommer ingenstans. Bara att stänga ned allt och starta om. Tror det blir upp till tio gånger vissa dagar. Nu skulle jag betala en räkning för mitt företag och så fungerar inte internetbanken. Det ska jag inte lasta webläsaren för utan banken som fuckat up. Nu har jag faktiskt ett par dagar till att betala räkningen, men då får banken faktiskt fungera.

Så visst är det bra med alla dessa apparater, men frustrarande när det inte fungerar som det ska. Dessa problem hade inte våra pensionärer när de var unga och aktiva i arbetslivet. De fick skriva sina brev på maskin och kanske faxa dem till mottagaren. När de skulle betala en räkning gick de till posten eller banken. Det tog tid men det blev gjort precis när de tänkt att det skulle göras. I värsta fall använde de posten och lade allt på brevlådan. Ibland kunde en räkning komma någon dag försent men ringde man och berättade om sitt dilemma så ordnade det sig. Man fick använda mer tid men ibland undrar jag om det inte skulle vara värt det. Då slipper man stressen och frustrationen över att saker inte fungerar som de ska.