Igår var det dags för oss att göra rent våra mattor. För några år sedan köpte jag en maskin som man tvättar mattorna med. Praktisk för oss då vi har stora otympliga som vi inte släpar ut hur lätt som helst. Men innan dess var det endast dammsugning som gällde. Så är det tydligen för de flesta idag. Man dammsuger och sedan är det bra med det. Faktum är att det inte blir riktigt rent då, för grus, hudflagor, smulor och annat kryper ned i väven. Med maskinen får vi bort detta.

Jag började fundera på hur det brukade vara under min uppväxt. Vid alla bostadshus fanns det piskställningar, där alla boende kunde piska sina mattor och annat. Vi hade en mattpiska av flätade slanor som man piskade med. Dammet flög och man frustade och hostade. Men mattorna blev rena och dammfria. Det var också en samlingsplats för dem som bodde där. Folk kom förbi och bytte några ord med den som stod och piskade. I höghusen fanns piskställningen på taket och därifrån hade man en enorm utsikt. Jag tyckte det var lite läskigt att gå upp dit med någon kamrat som skulle piska sin familjs mattor.

Idag ser man aldrig någon som står och piskar mattor ute. Vid en del äldre hus står det någon rostig piskställning. Tydligen anser folk att det räcker med dammsugning. Det måste finnas ohyggligt mycket kvalster i dagens hem. Lakan, kuddar och täcken brukade hänga i fönstren någon gång i veckan. Bra sätt att bli av med kvalster och vädra ut lukter efter natten. Själv brukar jag skaka dem i trädgården och låta dem hänga över någon stol i uterummet. Men när jag går förbi bostadshusen här i byn ser jag aldrig några lakan hänga ut från fönstren.

Har vi det smutsigare hemma nuförtiden, än våra föräldrar? Kanske är det brist på tid som gör att vi inte städar lika noga som tidigare?

Sedan jag blev med hund har jag blivit mer noggrann med städningen. Ingen ska komma hem till mig och säga att det luktar hund. En gång i veckan kör vi ordentlig städning. Dammsuger gör vi varje dag, sedan vi skaffade tre hundar. Därför slipper vi dessa storstädningar som präglade min uppväxt. Varje vår och före jul vände mamma upp och ned på hela lägenheten och senare huset. Det var total sanering och ofta blev hon arg på oss andra då hon inte tyckte att vi städade tillräckligt bra. Skåpen skulle torkas ur, varenda bok dammtorkas och persiennerna torkas rena. Det skulle putsas mellan fönstren och jag vet inte vad. Vi var helt slut efter varje storstädning. Men det var nog så man gjorde på den tiden.

Det kanske är bättre med lite skit i hörnen än ett rent helvete?