Nu är vi där. Detta är vår sista dag på campingen. Kanske kommer vi tillbaka som turister någon helg i framtiden. Det finns flera fina ställen längs med Canal Midi och vi har tagit den information som finns för att ha i framtiden. I morgon ska vi köra iväg och det kanske är bra då det ska bli otroligt varmt +33 har de sagt. Med ac på i bilen har hundarna det bättre när vi kör. Så har vi ofta gjort när vi varit här nere på semester. Nu har vi endast +29 och våra små fläktar går för fullt.

Så efter en natt till här har vi bott i husbilen 134 dagar. Från kyliga nätter till varma dagar som nu har vi levt på dessa kvadrat. Det känns otroligt att vi kommit i mål. Vi har längtat och funderat i så många dagar. Det är både nervöst och spännande att äntligen få tillgång till huset. Likadant som när man byter arbete och ska gå till den nya arbetsplatsen den första dagen. Man har varit där och vet hur det ser ut, men vet ju inte egentligen hur det kommer att bli.

Det var ju länge sedan vi var vid huset och trädgården såg så kal och tråkig ut, så det ska bli spännande att se den nu. Träden bör ju ha blad nu och förhoppningsvis ge oss skugga. Vad jag ser fram mot är att ha mer svängrum och eget badrum. Riktiga toaletter, vi har två sådana och slipper vänta på att den andra ska bli klar. Rymlig dusch och att kunna gå utan en tråd på kroppen när man duschat. Vi har ju ingen insyn i huset då den ligger på en liten höjd och gatan är nedanför. Bilder kommer senare så ni förstår vad jag menar. Det är många fördelar med huset.

Nu hoppas jag att våra möbler och saker kommer ner så snabbt det bara går. Vi får väl vara lite tjatiga på flyttfirman så de skyndar på. Mr J skickar ett mail idag och sedan hoppas vi på ett snabbt svar i morgon. Jag vill se bilen komma körandes mot vårat hus istället för bort.

Ett annat hus, en annan gata och ett annat land.