Fin dag med sol men lite kylig början. Efter den början på dagen åt vi en god frukost och jag hade ju lyckats sätta igång min nya Candy som min tvättmaskin heter. Så lägg namnet på minnet för det är vad min tvättmaskin heter. Kulörtvätt var det idag och jag lyckades bra med det. Tror att jag och Candy kommer bli riktiga vänner eftersom jag läst klart instruktionerna idag.
Jag köpte ju en del saker utom min lista och idag var JR så snäll och satte upp dem.
Jag köpte två nya draperier till badrummet och min toalett. Racinggreen som JR tycker är så fint. Jag älskar ju grönt så det var ett lätt val av färg för färg vill vi ha hemma. Vi har ju haft vitt tidigare och det var väl fint men efter ett tag börjar vårat hem utforma sig som det alltid har gjort och fasen vad vi är nöjda.
Banal sak kan tyckas, men så vi letat efter snygga hållare för våra hushållsrullar. Nu hittade jag två stycken och ja vi blev nöjda. Vi brukar ju äta ute på dagen och har saknat denna som håller pappret på plats. Små saker som förbättrar dagarna är ju inte fel och dessa hållare var oförskämt billiga.
En fin lördag vi haft och idag tog vi undan parasollet för denna säsong. Nu kommer hösten och inatt får vi tillbaka vår stulna timme. Vi får sova längre.
Dags för en stunds reflektioner av vår resa tills nu. Måste först tända ett ljus för en änglaröst som försvunnit från jorden. Tack, för allt fina Marie Fredriksson som lämnat oss efter att ha kämpat så med sin elaka hjärntumör i flera år. 61 år är ju ingen ålder.
Åter till återblicken då. Vi hade målat hela stora mat/vardagsrummet vitt, två gånger och nu var det ljust och fint där. Flyttfirman ringde och meddelade att våra möbler skulle anlända i slutet av juli. Mr J köpte mer vit färg och jag satte igång med att måla alla dörrlisterna. Nu skulle guldfärgen bort.
Två lager färg och sedan var det klart och jag lyckades utan att stänka färg överallt. Väggarna i hallen överlät jag åt Mr J.
Efter ett par dagar var det ljusare där också och den smutsiga sk guldfärgen ett minne blott. Solen lyste och det var rejält varmt om dagarna så det gick åt mycket vatten. Vi hade gärna bytt ut golvet i hallen också men att ta bort allt klinker och lägga nytt, men det är ett jättejobb och får vänta till något annat år.
Kanske inte ett rum att visa upp men en ny tron fick jag i min toa och väggarna vit färg.
Ljust och fint har jag det nu där jag helst vill sitta ifred.
En vägg i sovrummet som var rosa blev också vit. Försår inte riktigt vitsen med att ha två vita väggar, en aprikosfärgad och en rosa.
Den aprikosfärgade har vi kvar och där ska det också bli lite annat. Mitt i all detta målandet dog min pappa och luften gick lite ur mig ett tag. Det blev så tomt och jag hade de mest galna drömmarna om nätterna. Det var nog tur att vi hade huset att ta hand om, annars hade jag nog bara suttit och stirrat in i en vägg. När allt målande var klart köpte Mr J en snurradår för vi behövde röja i gräset ute. Jag hade ännu inte upptäckt råttorna.
Där är ett hörn som var inhägnat och vi anade inte varför just då. Mr J köpte svart färg till mig och jag gick loss.
Sådär nu var allt trä vitt och alpstugan borta. Mitt i allt detta hade jag allt arbete med pappas begravning och pappersarbetet runt det. Många gånger kom tårarna i mina ögon och jag visste att jag skulle få sköta allt ensam. Så blev det också och jag lyckades ro i land det hela. Nu är hans aska i samma minneslund som mammas och det var så han ville ha det.
Äntligen kom våra möbler och ägodelar. Jag placerade mig med hundarna i den inhägnad vi hade .
Så glad jag var när bilen backade in på vår gata. Hundarna var nyfikna och följde de tre flyttgubbarnas minsta rörelse. När första gubben gick in hördes ett väldigt brak och det visade sig att han tappade vår tv på klinkergolvet. Sedan var det ingen tv mer. Jag var faktiskt glad eftersom jag ville att vi skulle köpa en ny då vår var 18 år gammal och inte hade internetfunktion. Jag ska tillägga att vi faktiskt fick ersättning för tv:n från flyttfirman trots att den var så gammal.
Ett riktigt matbord och stolar vilket var så härligt.
Soffa och en massa prylar som skulle placeras någonstans. Sedan var ju frågan den om vi skulle få plats med allt.
Denna månad har gått både fort och långsamt. Vi har målat och förändrat insidan av huset.
Alphyddan har blivit ett snyggt rum och väggarna har fått en ny fin vit färg.
Tror förre ägaren ville ha guldfärg men det såg mest smutsigt ut och det är faran med att välja sådana färger.
Samma hall och i mitt tycke en betydligt fräschare hall.
Det blev så ljust och fint överallt. När solen lyste in fick man nästan ont i ögonen. Men i onsdags förra veckan kom våra möbler och saker.
Tre dagar tog det för oss att packa upp allt och ställa in i skåp och hyllor. Det är betydligt skönare att äta vid ett normalhögt bord och stolar som passar.
Vid olika tidpunkter på året får man någon sak som är helt oumbärlig. Sedan i maj detta år är blomsprayflaskan den som jag inte kan vara utan. Det är inte bara mina växter som får sig en dusch, jag duschar på alla familjemedlemmar. Några av dem är mindre förtjusta medan andra är helt stilla och bara njuter. Unkas ligger helt stilla och bara känner hur pälsen blir våt. Kuma säger ähhh och tittar på mig med anklagande blick. Turbo går fram och tillbaka som om hon var i någon slags biltvätt. Sedan rusar hon ut till hörnet igen. Mr J snurrar runt och liknar en prinsessa som brukar vara i speldosorna. Nåja, prinsessa är väl att ta i men snurrar runt gör han. Jag sitter helt still och dränker mitt ansikte och huvud i vatten.
Utan blomsprutan vore jag fattig. Fläktar i all ära, men de är ingenting jämfört med min oumbärliga sak.
Jag är försiktigt positiv till att våren ska vara på väg. För det första fick vi post efter en hel vecka utan. Soptunnan blev tömd i söndagsmorse. Att man kan bli glad för så vanliga ting? Annars har färgen varit grå idag som så många av hösten och vinterns dagar. Men våra hundar har livat upp stämningen. De pratar och kelar med oss och varandra. Så roligt att Turbo funnit sin plats i flocken och att grabbarna tycker om henne. Det är alltid en tillvänjningsperiod när man tillför en ny medlem.
Unkas busar med henne utomhus och Kuma inomhus, så hon har fullt upp. Inte ofta hon leker med sina pandor nuförtiden. Det är roligare att leka med brorsorna.
Vi har faktiskt inte gjort många slängar idag mer än att vara med hundarna och umgåtts. Vi har ju en del planer och nu bollar vi idéer fram och tillbaka. Finslipar alltihop. Det kliar i fingrarna att komma igång med trädgårdsarbetet och fortsätta rensa i skåp och lådor. Så nu ska huset inte bara bli rent när vi städar utan det ska också bli luftigare. Eftersom jag haft eget företag ska även en hel del kontorsmaterial rensas bort.
Just nu behöver vi ha det luftigt i garaget då det används som en stor hall av oss och hundarna. Så skönt att kunna ta av dem kopplen och kunna torka av tassarna då det behövs, utan att trängas. Vi tänker även sälja saker som vi inte behöver mer. Kanske någon annan som har användning för dem. En soffa vi sparade ifall H skulle behöva den, ska avyttras nu till våren. Det gör att vi få mer plats i dressingroom.
Det är de första planerna vi har och sedan kommer resten. Men det kommer jag att berätta om efterhand vi tar tag i dem. Jag kan avslöja att det kommer att hända massor.
En vecka har gått och nu är halva januari avverkad. Vi håller på att rensa i röran som det så vackert heter. Nu när Mr J är hemma om dagarna har vi bestämt att kasta allt som vi sparat för att ”det är bra att ha”, men aldrig använder. Efter sjutton år i samma hus blir det en hel del sådant. Lite sparade vi om H ville ha det när han flyttade hemifrån. Nu är det sju år sedan han hade lyckan att få ett eget boende och vi har fortfarande saker kvar från det tillfället. Sådant han inte vill ha och aldrig kommer att vilja ha.
Denna vecka har det blivit två turer till tippen och nu förbereder vi på nästa tur. Idag tog jag bort en kastrull som vi inte använt på minst femton år. Den har legat i kastrullådan och bara tagit plats. Det är ett exempel på saker som vi nu kastar. En del har vi ju tagit ut till husbilen, men där är vi duktigare på att hålla efter. Onödigt att släpa på sig saker som ökar vikten i bilen.
Något jag har svårt att sortera bort är kläder. De kanske kommer till användning någon gång. Vilket är en fet lögn. Man behöver inte så mycket kläder har jag märkt. För varje gång vi kört långturer i husbilen har jag haft färre plagg med mig. Därför ska jag sortera en hel del kläder som ska skänkas bort. Fast en del har jag planerat att sy om, så att de passar mina behov som jag har idag.
Året 2018 står för förnyelse hemma hos oss. Dags att kasta bort allt vi inte behöver. Vi har ju startat ett nytt kapitel i våra liv. Men ett steg i taget.
Där rullar de in pappa på boendet och mitt hjärta skuttar av glädje. Jag har suttit och spanat bort till äldreboendet, eftersom jag ser entrén från mitt fönster i biblioteket. Först tänkte jag gå bort dit, men sedan känner jag att det blir så mycket ändå när han kommer att han ska få landa i sitt rum först. Sedan har jag en del att göra här hemma och även saker att plocka i pappas lägenhet som ska ned till boendet. Vi vet ju inte riktigt när lägenheten blir uthyrd igen. Men mars månad har vi säkert på oss att tömma den.
Det är första vårmånaden idag och det känns skönt. Mannen köpte några krukväxter igår som behöver planteras om och nu hoppas jag på att det ska vara uppehåll idag så jag kan stå vid min planteringsställning och göra det. Det blir så kladdigt att hålla på i garaget.
Igår testade jag att ha på mig allvädersstövlarna och fick på mig dem. Men jag blev trött i ryggen av att gå med dem, så idag blir det kängorna istället. Gav bort mina pensionärsskor i filt till farmor, som blev glad över det. Ska köpa mig ett par tunnare kängor senare.
Nu ska göra klart några blanketter som ska skickas in efter att pappa skrivit under dem. Hundarna sover i vanlig ordning och jag tänker låta dem göra det ett tag till. Möts bara av grr, om jag försöker kela med dem.
Jag är minst lika förväntansfull som pappa inför hans flytt. Igår hämtade mannen den påse med kläder och saker pappa packat. Den står på nya boendet och jag ska plocka upp allt idag. Tänker gå bort till affären och köpa en dricka, lite smågodis och ställa i hans rum. Sedan ska jag plocka ned saker i flyttlådor och diska lite porslin och ta med. Jag vill försöka göra lite mer hemtrevligt hos honom. Hoppas han fått reda på vilken tid han kommer, för jag vill gå dit och vara med när han kommer.
Det är en del att tänka på som han behöver direkt och jag hoppas allt är på plats nu. Sedan är det en del möbler och tavlor som ska dit. Vi kanske går en runda på söndag och sedan är det i princip prydnadssaker och mindre saker som jag klarar av själv att ta dit. Få se om pappa har något önskemål också.
Jag drömmer om flytten varje natt nu och det första jag tänker på när jag vaknar är vilka saker som ska packas. Men det går nog över lite när pappa är på plats och även möblerna.
Idag har jag packat lite till och tagit med till pappas rum. Det var jobbigt men nu har han sina kläder där och alla lakan.
Pratade lite med farmor innan jag gick hem igen. Nu ska jag vila benet en stund. I morgon blir det också en vända med saker. En dag till sedan kommer pappa hem. Mannen ska hämta hans saker i Oxie och dem ska jag plocka i ordning.
I helgen tar vi ner resten av de möbler pappa ska ha. Mycket att tänka på nu.
Det har ju varit väldigt populärt att följa devisen om att fånga dagen, vilket i stort sett betyder att ta tag i alla saker som ska göras. Eller har jag uppfattat allt fel? Det kanske betyder att fylla dagen med sådant som får en att må bra? Så är det nog, men hur många har verkligen tid med det? De flesta har en massa måsten som ska göras och därtill arbete, där man tillbringar största delen av dygnet. Hur bra kan man fånga dagen med sådant som får en att må bra då?
Nu när jag sitter väldigt fast i mitt hus, har jag en annan tanke som jag börjat anamma. Släpp dagen! Låt den flyta på och försök vara glad åt alla småsaker som sker. Att känna att dagen måste fyllas av meningsfulla saker, får åtminstone mig att bli stressad. Hur ska jag åstadkomma det när jag inte får röra mig särskilt mycket? Nej, det fungerar inte utan jag släpper dagen och låter den bli som den blir.
Dagen har sin gång och det får vara bra med det. Hittar jag något intressant att läsa eller titta på, får det ta den tid det tar. Jag måste inte kompensera med att göra något nyttigt efter det. Det enda jag planerar in om dagarna är tiden då hundarna ska få sin middag. I övrigt släpper de också dagen hela tiden. Idag har de sovit den mesta tiden och det är väl precis det de kände för att göra. Andra dagar är de ute i trädgården eller inne hos mig i biblioteket och vill ha min uppmärksamhet på olika sätt.
Mina hundar har lärt mig att släppa dagen och bara vara.
