Etikettarkiv: kastar

Fredag igen

Publicerat av
Svara
Annonser

En vecka har gått och nu är halva januari avverkad. Vi håller på att rensa i röran som det så vackert heter. Nu när Mr J är hemma om dagarna har vi bestämt att kasta allt som vi sparat för att ”det är bra att ha”, men aldrig använder. Efter sjutton år i samma hus blir det en hel del sådant. Lite sparade vi om H ville ha det när han flyttade hemifrån. Nu är det sju år sedan han hade lyckan att få ett eget boende och vi har fortfarande saker kvar från det tillfället. Sådant han inte vill ha och aldrig kommer att vilja ha.

Denna vecka har det blivit två turer till tippen och nu förbereder vi på nästa tur. Idag tog jag bort en kastrull som vi inte använt på minst femton år. Den har legat i kastrullådan och bara tagit plats. Det är ett exempel på saker som vi nu kastar. En del har vi ju tagit ut till husbilen, men där är vi duktigare på att hålla efter. Onödigt att släpa på sig saker som ökar vikten i bilen.

Något jag har svårt att sortera bort är kläder. De kanske kommer till användning någon gång. Vilket är en fet lögn. Man behöver inte så mycket kläder har jag märkt. För varje gång vi kört långturer i husbilen har jag haft färre plagg med mig. Därför ska jag sortera en hel del kläder som ska skänkas bort. Fast en del har jag planerat att sy om, så att de passar mina behov som jag har idag.

Året 2018 står för förnyelse hemma hos oss. Dags att kasta bort allt vi inte behöver. Vi har ju startat ett nytt kapitel i våra liv. Men ett steg i taget.

Ibland blir jag så arg

Publicerat av
Svara
Annonser

När tonåringar beter sig som idioter blir jag så arg att jag darrar av ilska. Jag har tidigare berättat om ungar som ringde på dörren och sedan kastade sten på den. Trodde att de småungar som gjorde det slutat efter att jag pratat med dem. Visst har de det, men nu visade det sig att det är pojkar i 16-års åldern som kastar sten. Igår satt jag vid datan och fick se fyra grabbar som kastade sten på en äldre granne. När han åkt iväg med sin bil gick de fram mot vårat hus och kastade sten. Mannen var ute och tvättade bilarna och hörde hur det small i min bil. Själv såg jag det från fönstret och memorerade hur de var klädda och hur de såg ut.

När jag sedan var till affären såg jag en av grabbarna i en blå a-traktor, som körde framför mig. Killen såg vettskrämd ut, men jag åkte hem och berättade för mannen som tog min bil för att åka ett ärende. När han kom ut ur affären stod a-troktorn där och han fotade regplåten. Sedan gick han in i affären och såg grabben med tuppkam som var en av dem som kastade sten. När traktorn körde iväg åkte han efter och efter en stund körde den ut på landet och en grusväg. Där avslöjade han sin medverkan och att han var rädd för att åka hem.

Idag när jag gick sista rundan med Nellie och skulle till tobak för att göra ärenden åt min far, stod en av de andra grabbarna där med sin moped. Han flinade och sade något åt de två töserna som stod bredvid. Ha, avslöjad tänkte jag, eftersom jag inte var säker på att det var han. Jag tog hans regnummer och där har vi nummer två. När jag kom ut från tobak gjorde han fingret åt mig och sedan kom de körande efter mig. jag stannade och sade till honom att komma och prata. Det tordes den fege skiten inte utan åkte till de två töserna. Jag gick fram och sade till honom att jag noterat regnummret och tänkte lämna det till polisen, sedan gick jag.

Allt kanske verkar löjligt i era ögon, men när ungar börjar kasta sten mot ens dörr, helt utan anledning och inte slutar så blir jag förbannad. Hur uppfostrar folk sina ungar idag egentligen? Har aldrig varit med om något liknande. Jag befarar att det blir värre och att vi får koppla in polisen ännu en gång. Just nu är jag väldigt upprörd och måste prata med någon.

Fokus på annat

Publicerat av
Svara
Annonser

Jag kurerar min förkylning eller vad det nu är och fokuserar på min kommande affärsbana. Alla går vi vidare mot nya mål. Jag ser ju inte Tolgfors som min kompis och inte heller Juholt, men båda har gått vidare mot nya uppdrag. Även Mona Sahlin har fått uppdrag som hon nu fokuserar på. Ingen idé att gräva ner sig i gamla oförätter. En bitter mun är inte vacker.

Efter att ha sluppit skitungarna som kastar sten på dörren i tre dagar nu så ser jag framåt och lägger det bakom mig. Har inget agg mot dem och misstänker att ungarna är de som mår mest dåligt just nu. Nu har jag fokus på mina mål och hoppas få allt på sin plats inom de kommande veckorna. Det jobb jag ska utföra innebär en massa glädje och postiv energi, vilket jag verkligen vill ha.

Våren kommer vare sig vi vill det eller inte och många kommer att nysa av allt pollen som flyger i luften. Men jag tar det gärna då det blir ljusare och varmare hela tiden. Denna sommar kommer vi antagligen inte åka särskilt långt eller länge på semester då mitt nya jobb kan kräva min närvaro. Inte ens det får mig på dåligt humör. Bara denna förkylning mynnar ut i välmåga snart. Korta turer på en vecka i taget kanske vi kan ta och det får räcka för oss denna sommar. Om vi kan bygga upp något bra som vi kan leva på är det värt väldigt mycket.

Fokus är mot framtiden och den är mycket postitiv tycker jag.

Kan man kalla det förvår?

Publicerat av
Svara
Annonser

Eller det ordet kanske inte finns? I alla fall så är det så det känns när man går ut idag. Fåglarna kvittrar som galningar och på stigarna är det rena rama lervällingen. Jag letade ju i vanlig ordning efter vårtecken och jag såg massor av snödroppar, vårlökar och även knoppar på en del buskar. Det ger hopp om vad som kommer. På bara ett par dagar har snön försvunnit och blommor poppat upp vilket är otroligt snabbt.

Brödsmulorna är borta i trädgården och även den päls jag bortade av Nellie. Är inte det recycling av stora mått. Inget går till spillo och det jag inte vill ha kan våra djur använda och äta upp. Lyssnade på P4 idag och där pratade de om att vi kastar för mycket och då var mat det de nämnde som det vi kastar mest av. Då måste vi vara duktiga eftersom inget kastas hos oss. Den mat som blir över blir antingen lunchlåda till mannen eller hundmat. Bröd som är torrt får fåglarna.

Men jag upptäckte att mina trackingskor är totalt utnötta. Snart inget kvar av sulan så jag måste införskaffa mig ett nytt par. Med tre hundar går man väldigt mycket varje dag och dessa har jag nött ut på ett år. Så det är inga bortkastade pengar. De går tyvärr inte att sula om och om de nu gick att göra det, så har någon sett en skomakare på senaste tiden? Förr fanns det minst en i varje liten by, men nu vet jag inte ens om det yrket existerar mer. Där jag bodde i Göteborg hade vi en skomakare vid vårt lilla torg och jag var ofta där för att klacka om skor. Så ofta att jag fick ett kort där skomakaren satte en stämpel varje gång jag var där och den tionde gången blev det gratis. Skor nuförtiden har oftast plastklackar som är livsfarliga att gå med. Då menar jag pumps och andra skor med höga klackar.