Vi tog en rejäl sovmorgon idag och hundarna tyckte det var skönt. Dimman låg tät över ställplatsen. Mr J tog ut hundarna på rastning och de var ivriga att utforska världen.
Solen värmde upp marken och nu är det +20 ute. Vi står så fint med utsikt mot en liten sjö. Det är väldigt lugnt och skönt här. Precis vad vi behöver nu.
Jag känner mig riktigt utvilad och harmonisk. Vi stannar tills i morgon, så får vi se sedan var vi kör.
Igår var vi ännu en gång och handlade. Kom på att vi skulle ha nya täcken hem också och jag köpte det. Letade fritidsbyxor, men efter ett tag i affären var jag helt slut och gav upp det hela. Skickade in Mr J som inte hittade allt han tänkt köpa. Vi är inga shopping människor.
Efter ännu en hamburgsmiddag körde vi till ställplatsen. Satt och pratade om ditt och datt. Kollade nyheter och skulle lägga oss för natten. Kylskåpets lampa lyste rött och värmaren slutade gå. Vi hade ingen ström kvar. Det var +6 grader ute och snart skulle vi ha det inne också. Mr J hade ställt kylskåpet på 12 volt istället för gas. Det drar batteri som tusan.
Vad göra? Jag tog fram koordinaterna till Örkelljunga där det är el. 12 mil senare körde vi in på ställplatsen, kopplade el, bäddade upp, rastade hundarna och trynade in i bingen.
Nu har vi duschat och jag varit inne i affären hos Bengt och köpt nya kaffemuggar. Mr J är inne och ser sig omkring en stund. Vi ska strax köra till en ställplats som många av våra husbilskompisar pratat om.
I en hel vecka har jag sovit hela nätterna, utan värk i foten eller benet. Det ha resulterat i att jag vaknat efter 8-9 timmars sömn, pigg som bara den. På dagarna värker det fortfarande och det gör mig ingenting. Det kan jag ta och intalar mig att det är en del i processen att bli bra.
Idag ska jag försöka vingla ut i trädgården och sätta resten av granriset i de krukor vi har på baksidan. Det ser lite trevligare ut med grönt och så hoppas jag att det skyddar lökarna som sover i dem. För övrigt var det rusning till fågelmataren i morse och det kanske beror på att jag hällde i lite jordnötter i går. Naturligtvis osaltade. Massor av gråsparvar och bofinkar svärmade omkring mataren. Det värmer mitt hjärta att kunna våra små fåglar.
Hundarna sover som vanligt och har verkligen hängt upp skylten ”stör ej” , de knorrar bara om jag går in i sovrummet där de vräker sig i sängen. Nu har mannen lovat mig en mellanstor hund senare och det ska bli en tik. Jag vill ha en av de hundar som ingen vill ha och kanske aldrig haft ett hem. Detta är alltså förutom de två stora hundar vi alltid kommer att ha. Saknaden efter Nellie, min älskade tös är enorm och värker i mitt hjärta. Men löftet jag fick igår gör mig glad och en dag kommer tösen.
Vi försöker pussla ihop jul och nyårs-helgerna, så att våra gamlingar inte ska sitta ensamma. Pappa har ju tyvärr inte fått ett permanent boende i byn ännu och jag kan ju inte gå bort och slå ihjäl någon som bor där nu. Men han står först i kön och en dag får han en plats där. Både han och jag längtar.
Ha en fin fredag!!
Idag har vi verkligen sovit mellan varven.
Har du sovit gott inatt? Många har säkert vridit och vänt sig hela natten, för att sedan vakna helt urlakade. Bara vetskapen om att det var dags att gå in i vardagslunket igen har gjort många sömnlösa. Inför semestern fanns det en förväntan om ledighet och inga alarmklockor på morgonen. Denna sommar har ju också varit helt enorm vädermässigt. Så visst är folk utvilade och har ork att arbeta igen. Men psyket vill inte riktigt då det fortfarande är högsommar utanför fönstren. En del kanske har sådan tur att de kan förlänga ledigheten en vecka till, medan de flesta fått ta tjuren vid hornen och pallra sig till jobbet.
Som egen företagare slipper jag åtminstone detta, då jag arbetat hela sommaren. Nu kan jag ta pauser under dagen precis när jag vill och det gör att den stress man har då man är anställd inte infinner sig. Jag får stanna upp och fundera på nästa steg. Men å andra sidan har jag en osäkerhet då det gäller inkomsten. Jag behöver få in pengar och det är bara upp till mig att greja detta. Den stora fördelen ser jag i det att inte ha en chef som tvingar mig att göra saker som inte jag ser som vettiga. Tänk, så många dumma chefer man haft genom åren. Fast en del har varit väldigt bra också.
Denna morgon bröts tystnaden i byn av alla bilar som skyndade sig iväg till arbetsplatser utanför. Ljud som man inte hört under snart fyra veckor. Snart börjar rallyt till förskolan och skolan, då föräldrar skjutsar sina telningar dit. De har bråttom och kör inte de 30 km/tim som råder i byn. Jag tänker ofta på de barn som själva tar sig till skolan gåendes eller med cykel, och hur utsatta de är för dessa stressade föräldrar. Tur att det inte sker fler olyckor än det nu gör.
Om ett par veckor ska några av barnen börja sitt första år i riktiga skolan och de längtar säkert dit. De som är i slutet av grundskolan hade nog gärna sett att sommarlovet varade flera veckor till. De måste prestera nu och snart söka till andra utbildningar. Vardagslunken är inte så enkel för alla. Men vi ser fram mot några marknader, festivaler och de kan absolut förgylla helgerna.
I USA har Obama fått fortsatt förtroende som president och kan fortsätta med sitt program i fyra år till. Detta ger ju en viss stabilitet i landet och det blir kanske lättare att koncentrera sig på det när han inte kan försöka bli omvald ännu en gång. Jag orkade inte sitta uppe inatt och vänta på reslutatet utan lade mig i vanligt tid. Bra för mig då jag sov väldigt bra denna natt.
Idag har jag skött företaget och kunnat skriva in alla uppgifter som låg och väntade. Min förkylning är på tillbakagång vilket gör att koncentrationen är mycket bättre. Nu är jag klar med allt och kan även göra en faktura så jag får in en liten slant, vilket inte är helt fel. Tyvärr, fick jag inte in alla tidrapporter från mina veteraner i tid så det blev inte så stor summa denna månad. Men istället får jag ju det i nästa månad. Sedan har det kommit några uppdrag till som jag bemannat och väntar på att veteranerna ska höra av sig om. Alltså en hel del att syssla med denna förmiddag.
Nu ska jag inta en stor kopp kaffe och läsa tidningen på internet. Det som kallas kafferast när man är anställd. Jag tar sådana när tid ges och ibland glömmer jag bort att ta det. Men det är viktigt att ta en paus då och då. Men nu är jag nyfiken på att se min annons i lokaltidningen och se om den ger något. Hade varit roligt om jag fått in lite fler uppdrag så att fler av mina veteraner kommer ut. Håll tummarna.
