Istider

Annonser

Kylan håller i sig och jag är portad från alla promenader. Har haft lite ondare i benet och funderar på om det beror på metallgrejerna jag har inopererade? Som tur är kan jag traska runt i trädgården och busa med hundarna.

Idag när Mr J gick med Turbo, blev det så att de hamnade på var sin sida om en stolpe. Det blev tvärstopp en kort stund innan stolpen gick av. Tjong, så dråsade den i marken. Vilken tur att den inte föll på vare sig Turbo eller Mr J. Själv gick jag omkring i trädgården med killarna. Det var rätt skönt för solen värmde.

Stackars Mackan ser väldigt frusen ut där han står med pyjamasen täckt av snö. Vi längtar ut nu och hoppas att detta vintriga snart ska vara över.

Det är fler än jag som älskar solen och värmen. Därför var inte killarna så ivriga på att gå in och vänta på Mr J. De går nämligen andra gången, då lilla tösen får gå ensam först. Sedan är det hon och jag i trädgården.

Vi kastar och fångar tennisbollen, tills hon tycker att det är dags att gå in och förbereda frukosten. Då springer hon upp på trädäcket och släpper bollen vid dörren. Det är skönt att inte vara den som avslutar leken, utan att Turbo visar så tydligt att hon är nöjd.

Men jag börjar bli less på snön och halkan. Så plusgrader igen Tack! Tur att jag har min yoga som håller mig igång. Gjorde ingen igår men annars gör jag mina rörelser varje dag. Vi är på år sex i vårat tittande på White Wing. Nu ska en ny president väljas och vi får följa med på valkampanjen av både de republikanska och demokratiska kandidaterna. Väldigt intressant även om alla personer är påhittade. Tyvärr, är det lite svårt att sluta titta varje kväll så det blir lite väl sent. Men vi har endast ett år kvar sedan så snart blir det tidigare sänggång om kvällarna för oss.

 

Det som göms och glömts

Annonser

Städning hemma idag och Mr J , passade på att rensa i ett skåp. Ett glatt rop från honom och där fanns flera dvd med hundbilder och semestrar ända tillbaka från 2002. Vi hade glömt att de ens fanns. Så blir det när man stoppar undan saker i ett skåp. Det ska bli roligt att titta på alla bilder.

Nu har vi fått mer lust att städa fler skåp. I morgon ska vi ta ned några plastsäckar som står på en hylla i garaget. Undrar vad vi hittar i dem?

Annars har dagen fört med sig det vanliga gråvädret. Vinden var riktigt kall när vi gick långrundan med hundarna. Då temperaturen ligger på nollan slipper vi åtminstone torka tassar. Vår duracellhund Turbo körde några race i trädgården så tungan hängde som en slips. Hon var jätteglad och sedan kunde vi gå fint i koppel.

När vi är i slutet på vintern börjar det klia i resnerverna. Det ska bli så roligt att ta av pyjamasen på Mackan och köra ut på första turen.

Vår Mackan ser lite ledsen ut just nu. Bilden är från förra året då vi faktiskt hade några dagar med snö. Men vi har februari kvar och då brukar vintern slå till med snö i ett par dagar innan våren får övertaget.

Men ikväll blir det bubbelbad efter att golven har torkats.Det ska bli så skönt.

Klämdag

Annonser

När vi jobbade var dessa dagar guld värda om man kunde vara ledig. Jag har sällan fått vara ledig då mitt arbete innebar att få iväg gods innan årets slut. Att arbeta med transporter var roligt, stressigt och ibland frustrerande. Innan jag slutade kände jag att det inte fanns så stora utmaningar längre och det var skönt att få lämna den biten bakom mig. Jag har jobbat med flyg,bil och båt i olika omgångar och skickat gods runt hela världen. En gång skulle jag skicka en tårta till New York. Den skulle vara hel och ätbar vid framkomsten som var satt till en viss dag och tid. Roliga minnen har jag och kan se tillbaka på flera händelser som gjorde arbetet spännande.

Nu går dagarna i en lugnare takt och jag vill inte ha det annorlunda. Skrivandet är ett skapande som måste ta sin tid. Hundarna är min avkoppling och chans att komma ut om dagarna. Men nu när Mr J också är hemma om dagarna, smider vi planer. Nästa år startar vi ett nytt kapitel och jag ser fram mot det. Men först ska vi fira in det nya året och hamna i vardagen igen. Ett par månader med så kallad vinter ska vi genomleva innan våren äntligen är här. Jag längtar så. När gräsmattan blir mer hundvänlig och vi kan ha dörrarna öppna till trädgården.

Igår och idag 

Annonser

Kuma var snögubbe light igår eftermiddag. Unkas satt i garaget och väntade. 

Idag är snön borta och hundarna gillar läget. 

Båda två ville vara ute länge efter maten. Vi har gått våra rundor tidigare och min fot höll bättre idag. Inte samma värk efteråt. När vädret är fint har de inte lika bråttom. Unkas fick hälsa på hos pappa och han blir så nöjd efter det. 

Pappa hade haft besök av en bridgekompis, som bor nära honom. Han var så glad att träffa en vän. De börjar hitta hem till honom nu och det kommer säkert fler besökare. 

Lite värme ute och så är våren på rätt spår igen. 

Nu händer det

Annonser

Klockan är snart ett på dagen och det är +14 ute. Vad jag har längtat efter tvåsiffrig temperatur. Eftersom jag är född i Maj och heter det i andra namn så är våren min absoluta bästa tid. Allt vaknar till liv och fåglarna kvittrar hysteriskt. Om jag kunde skulle jag hoppa av glädje, men mitt tillstånd tillåter inte det just nu. Men le det kan jag och det gör jag.

Hundarna har varit ute hela förmiddagen, när jag dammtorkat hela huset. De ligger vid staketet och spanar tills de inte orkar ta in mer doft och intryck. Nu sover de igen. Jag vilar min fot och mitt ben en stund tills det är dags att gå promenader med hundarna. För trots att vi har trädgård behöver de komma ut och läsa tidningen och få motion. Det sista blir ju inte så mycket just nu men ju mer jag går med dem ju snabbare kommer vi att kunna gå långa promenader igen.

Senare i eftermiddag ska jag rulla pappa till affären. Han ville följa med och köpa våran travkupong. Då kan han passa på att handla något som han vill ha. Det passar ju bra nu när det blivit så varmt ute.

Om det fortsätter såhär kan jag fortsätta med trädgårdsarbetet och rabatterna. Det kanske blir en öl på bänken i morgon istället för i biblioteket.

Härligt med fredag och helg.

Dimma och fuktigt

Annonser

Nu vid elva börjar dimman lätta och det är skönt. Jag har svårt att anpassa mig till sommartiden och det tar alltid några dagar tills jag hunnit ikapp. Därför är jag tröttare nu än förra veckan. Men efter ett tag är vi överens tiden och jag. Likadant känns det ibland när jag kämpar mig fram ute. Tycker att det går så långsamt och att jag borde nästan springa vid detta laget. Huvudet vill, men inte foten och benet.

För att muntra upp mig bläddrade jag bakåt i min almanacka och började i januari den 28:e. Då skrev jag att jag gått med en bit på hundpromenaderna, innan jag vände hemåt. Jag gick väldigt sakta och det var nog lite jobbigt för hundarna och mannen att gå i min takt. Idag går jag faktiskt själv med hundarna varje dag. Först med Unkas och sedan med Kuma. Lite pauser blir det, men ca fem kilometer blir det minst varje dag. Jag går snabbare också, så hundarna inte blir frustrerade.

För en månad sedan började jag duscha helt själv. Vi satte ju in den nya duschkabinen med lägre kant och det blev lättare att kliva in i den. Idag duschar jag ju varje morgon och det är inga konstigheter. Så viss har det gått framåt med alltihop. Precis som med våren. Krokusarna som mannen grävde ned i höstas har börjat titta fram. Det ska bli roligt att se vad mer som dyker upp vid vagnshjulet. Mannen köpte en stor påse med olika lökar och alla ligger nedgrävda i jorden.

Vår väder idag 

Annonser

Allt började så bra, men så fick jag det tråkiga meddelandet att min gudfar somnat in. Visserligen var han 99 år, men han har ju alltid funnits där. Nu hoppas jag att han är tillsammans med min älskade gudmor som jag saknar oerhört. 

Det var inte roligt att behöva berätta för min pappa att hans storebror är död. Nu har alla hans syskon dött och han är ensam kvar. Vi pratade länge om det och han berättade minnen från sin barndom. De var riktigt nära alla fyra syskon då de mist sin mor tidigt i cancer. Pappa var tonåring och den enda av syskonen som bodde hemma då. En förlust som alltid präglat honom. 

Jag är glad att finnas där för pappa nu och vi ska ha många fina stunder tillsammans. 

Från mitt fönster

Annonser

Vaknade till samma gråväder som vi hade igår. Ser två gula västar längst bort på gatan och det är inte några arbetare utan endast några som rastar sin hund. Vi skaffade tidigt gula regnjackor när vi flyttade till byn. Bra att ha på sig när det är långt mellan gatlyktorna och man måste korsa trafikerade gator. Vi var nog bland de första i byn som gick omkring i sådana, men på senare tid har det blivit fler som förstått att det är bra att synas.

Många tittade nog snett på oss och skrattade åt våra lysande jackor. Det har vi aldrig brytt oss om. Jag förstod att det var en del som hade synpunkter på jackorna då en arbetskamrat kommenterade att det var bra att vi syntes så bra. En annan gång var vi på en träff med flera hundägare och vädret var uruselt. Vi skulle gå en sväng och stod där med våra gula jackor. Alla var svartklädda i tuffa byxor och jackor och tittade på oss som om vi kom från en annan planet.

Undrar vad de skulle säga nu när jag skaffat mig ett par byxor som också har gula reflexer ? Inte för att jag bryr mig då säkerheten är viktigare för mig. Men i alla kretsar har det alltid varit viktigt att klä sig på ett visst sätt för att höra dit. Det finns mode i allt. Som att ha vissa hundraser. I byn har det varit populärt med Jack Russel ett tag och tyvärr har vissa inte förstått vad det är för hund de köpt. Det har avtagit som tur är. Men övervägande raser i vår by är de små ettriga sakerna. Inget våra hundar uppskattar.

Idag verkar naturen vara på vänt. Den vet inte riktigt om det ska bli kallare eller varmare. Jag tror att om man petar i fjolårsgräset så är det små små knoppar som väntar på sol och värme. Jag fick en förnimmelse av vår i min näsa i morse. Våren luktar på ett speciellt sätt. Lite våt jord och något mer som jag inte kan beskriva. Snart kan vi hänga undan våra gula jackor och endast använda dem då det regnar ute.