Efter regn kommer sol eller kanske uppehåll

Annonser

Det har regnat i natt och luften var kvalmig och inte ett dugg uppfriskande. Men vi kunde trösta oss med att det var uppehåll när vi behagade att stiga upp. Lite sovmorgon? Ja, varför inte. Vi har just inte bråttom för dagarna kommer vare sig man vill eller inte. Nu vill vi ju njuta av dagarna och ska strax börja vår hemester efter poolbygget. Men det är ju lördag och vipplardag för mig. JR började med att kratta upp alla bär i trädgården. Inte fler fulla fåglar eller en lullig Turbo Tack. Två säckar blev det men då var det en del torkade blad från mangolian med i det lasset. Skönt tycker jag.

Skönare ute idag tyckte Kuma då det endast var +26 och samma temperatur var det i poolen. Med avsaknad av sol så kunde jag som den badkruka jag är skjuta på premiärdoppet. Jag måste ha sol var min ursäkt. JR tyckte samma så jag kände mig inte alltför otacksam. Vi tog bort nattäcket en stund i alla fall. Det blev nästan +28 men bara nästan. Kommer ihåg då jag var på simskola i Hallstahammar och temperaturen i bassängen var +21. Fy för den vad man frös. Klart att jag inte lärde mig simma så bra då. Nej, jag simmade på i sjön Yxningen under vår semester i banvaktshuset senare den sommaren och när så Lögarängen öppnade i Västerås tog jag märken på löpande band. Har en magister i guld från somrarna där. Så livräddning kan jag även idag. Kanske tryggt för JR att veta när vi ska bada i poolen.

Men se där! Ny yucca har planterats. Vi vill försöka få Turbo att runda denna lerhög och varför inte flytta yuccan från skuggan vid mullbärsträdet, där den inte verkade trivas så bra ändå. För mycket skugga tror vi. Turbo verkade tycka att det var riktigt trevligt så det var nog ett bra drag. Nu hoppas vi på att yuccan ska tycka detsamma.

Någon var väldigt trött på eftermiddagen då vi lyssnade på en podd. Historia från P3 kan rekommenderas. Men Turbo somnade där ute med huvudet uppe. Så roligt att hon gör det för vår Nellie gjorde precis likadant. Ungefär som att jag ska inte sova men så somnar man ändå.

Vi har en plan för detta område som absolut inte kräver massor av arbete eller pengar. Nu blir det lite av en cliffhanger men ni får ge er till tåls. Tänkt vad lite flundrande efter en podd kan göra.

Himlen ser lovande ut för morgondagen och det närmar sig premiärdopp. Livet känns bra nu och rofyllt. Hundarna verkar tycka att det är bra och de går ut och in efter behag. Vi ser till att de har svalka inomhus och även om det kan tyckas idiotiskt att ha dörren öppen så har vi det precis så att de kan gå ut när de vill. Den kostnaden får vi ta.

I morgon ska jag byta lakan i sängen som vanligt på söndagar och så ska vi göra rent golven. Nu måste vi göra det efter att ha väntat i två veckor. Det är lite sotigt vid spisen efter fågeln besök där i förrgår. Men sedan gott folk ska vi bara njuta av hemestern.

Mer tvätt

Annonser

Dags att tvätta våra långärmade tröjor, som vi inte använder längre. De har legat i tvättpåsen och tagit plats ett tag nu. Bättre att de ligger rena i skåpen.

Samtidigt körde Mr J bort och tömde och fyllde tankarna i husbilen. Nu återstår att göra rent golvet och sedan ska det bli skönt med en dusch.

Jag bytte lakan i sängarna i morse så nu är det bara vi kvar.

Men först en stund med vila för varför stressa när man inte behöver det. Vi har våra dagar för oss själva och bestämmer över vår tid. Precis som vi ville ha det.

På tisdag ska vi till notarien och skriva på kontraktet till huset. Sedan får vi vänta tills banken och myndigheterna inspekterat huset. Vi har i alla fall fått besiktningen klar och det är inga termiter eller risk för jordbävning, så det känns skönt. 😁

Klämdag

Annonser

När vi jobbade var dessa dagar guld värda om man kunde vara ledig. Jag har sällan fått vara ledig då mitt arbete innebar att få iväg gods innan årets slut. Att arbeta med transporter var roligt, stressigt och ibland frustrerande. Innan jag slutade kände jag att det inte fanns så stora utmaningar längre och det var skönt att få lämna den biten bakom mig. Jag har jobbat med flyg,bil och båt i olika omgångar och skickat gods runt hela världen. En gång skulle jag skicka en tårta till New York. Den skulle vara hel och ätbar vid framkomsten som var satt till en viss dag och tid. Roliga minnen har jag och kan se tillbaka på flera händelser som gjorde arbetet spännande.

Nu går dagarna i en lugnare takt och jag vill inte ha det annorlunda. Skrivandet är ett skapande som måste ta sin tid. Hundarna är min avkoppling och chans att komma ut om dagarna. Men nu när Mr J också är hemma om dagarna, smider vi planer. Nästa år startar vi ett nytt kapitel och jag ser fram mot det. Men först ska vi fira in det nya året och hamna i vardagen igen. Ett par månader med så kallad vinter ska vi genomleva innan våren äntligen är här. Jag längtar så. När gräsmattan blir mer hundvänlig och vi kan ha dörrarna öppna till trädgården.

Det är grått 

Annonser

Ännu en dag i någon nyans av grått. Blåsten håller i sig och jag har lagt undan kammen. De har lovat regn ☔ och jag förbereder mig på att bli våt. Unkas tar det lugnt nu på förmiddagen. 

Igår blåste det och jag var till affären och handlade till pappa. Vädret avgör hur långa promenader det blir idag. Mannen körde iväg allt trädgårdsavfall till sopstationen igår och det är tur om det blir regn. 

Jag är klar med mina utejobb och nu är det endast vattning av blomlådorna kvar. Nu en stunds skrivande för mig. 

Sådärja 

Annonser

Vädret ordnade upp sig tillslut. Promenaderna med hundarna blev riktigt trevliga. Har varit en sväng till affären och handlat åt pappa också. 

Blev glad när jag gick till brevlådan och hämtade posten. En hel del tulpaner har tittat fram och snart slår de ut. 

Blir kanske trädgårdsdagar snart för oss. Har en del pyssel att göra. Klippa lite här och där, rensa rabatter är några saker som ska göras. Har bestämt mig för att så luktärtor vid vagnshjulet i år med. Det blev så fint förra året, sen blommar de långt in i september och hela sommaren. Något som tilltalar mig. Att de doftar gott är ett plus. 

Skönt att ha kommit på det. Mindre roligt är att jag måste betala räkningar i morgon senast. Skulle gjort det idag, men glömde helt bort det. Eller rättare sagt har jag förträngt det. Jag är en sådan människa som alltid presterar bäst under press. Sedan går det undan minsann. 

Har en deadline också att skriva något litet och det har jag dragit på i flera veckor. Det ska vara inne i början av maj, så nu är det dags att sätta igång. Under press var det ja. 

Tur att man har två webbläsare

Annonser

Skönt att veta att det inte är datorn det är fel på, utan endast webbläsaren. Jag har avinstallerat och ominstallerat min chrome, men min blogg kraschar lik förbaskat. Blev trött och försökte med Explorer edge och voila! nu fungerar det att gå in här. Det viktigaste är att jag kan skriva i datorn.

Vädret är vårvindar friska idag, men solen skiner skönt. Bägge hundarna har fått långa turer ut på landet idag och pappa sin tidning levererad. Nu kan han tippa sina hästar tills i morgon. Men posten är sen som vanligt till honom, så han kunde inte se vad som erbjuds i våra två butiker. Eftersom jag inte litar på att han fått den senare i eftermiddag, så ska jag ge våra till honom i morgon bitti när vi går morgonrundan. Det jag inte förstår är varför postisen kör bilen runt byn först och sedan cyklar runt till vissa hus efteråt. Verkar lite hål i huvudet tycker jag.

Nu vilas det eftermiddag här hemma och efter hundarnas middag ska de få vara ute i trädgården en stund. Mannen kommer lite senare idag då han ska till sjukhuset och hälsa på farmor, som för övrigt börjar bli utled på att vara där. Det är ju som alltid extra tråkigt att vistas på sjukhus under helger, då det inte händer speciellt mycket. Men det viktiga är att hon äntligen stannar och blir ordentligt undersökt.

Nu skulle det ske

Annonser

Detta år skulle jag ta tag i mitt skrivande och strukturera boken. Plopp, så drogs proppen ur. All min inspiration flöt ut i en grå dimma.
Nu lever jag i en bubbla och tar mig genom varje dag med hjälp av de som är kvar i min flock.
Allt annat får vänta tills bubblan spricker. Det kommer den att göra och då kan jag glädjas åt framtiden. Men just nu lurar gråten runt hörnet och jag sväljer ner den i magen.
Är nog extra kletig tycker hundarna, men de finner sig bra, eftersom det är två kelgrisar.

Ändå är det skönt med sorgen, för det betyder att någon lämnat ett avtryck i mitt hjärta. Bilden av den som försvunnit blir suddigt, men avtrycket i hjärtat kommer aldrig att försvinna.

Morgonsysslor

Annonser

Det var dags att ta itu med vardagsbestyren och Nellie har hållit koll på mig.
Kuma och Unkas har inte synts till. Nu är jag klar och ska skriva en stund till regnet som smattrar på rutan. Det regnar på tvären, så vi blir säkert ordentligt blöta, när vi går ut.
Härlig onsdag med andra ord. Jag som trodde att det var tisdag idag.

Ryggont

Annonser

Två medelålders människor går omkring här i huset med ryggont. Bara för att det är nytt år borde väl ryggen inte larva sig såhär. Jag känner för att förnya lite här hemma. Bara lite nya blommor och andra småsaker, som visar att nu är det ett nytt år. Mannen har större planer och pratar om att bygga om köket. Jag nöjer mig med lite färg i badrummet och sådant.

Det är väl så att man vill förnya någonting för att markera en ny tid. Vi mötte några nyårslöften när vi gick med hundarna idag. Så är det alltid i början på januari när folk fortfarande är lediga. De håller i ett par veckor tills det antingen blir regn eller snö. Då blir vi lika ensamma ute på vägarna igen. Med hundar behöver man inte ge några nyårslöften som innebär träning. Den får vi hela året runt.

En sak jag ändå lovat mig inför det nya året är att vara flitigare med att skriva och strukturera min bok. Inte för att den ska bli klar detta år, utan mer för att den ska bli klar någon gång. Sedan ska jag börja med målningen också. Ett par tavlor ska jag väl kunna åstadkomma. Det ser jag fram mot väldigt mycket. Mer kreativitet ska det bli. Det riktigt kliar i fingrarna att få börja. Baka matbröd och bullar vill jag också göra. Hoppas nu att dessa kreativa tankar blir verklighet. Jag lovar ingenting till någon, utan det är mer vad jag vill göra.

Något jag bestämt mig för är att detta år ska bli ett bra år i alla avseenden. Min summering av 2014 kommer i morgon, för nu har jag funderat klart på vilka händelser som betytt mycket för mig.

När det är svårt att vara flicka

Annonser

Såg idag när Malala fick sitt nobelpris i Oslo. Först tyckte jag att det var lite galet att en så ung person skulle få det, då hon inte uppnått så mycket i sitt liv. Men så kom jag på att meningen är att hon ska få andra unga flickor att våga sig till skolan och kräva utbildning. Hon blir en förebild för alla dessa flickor och det är viktigt. Hon trotsade talibanerna  och fick uppmärksamhet i hela världen för det. Det är något fler kan göra och kanske blir hon så sporrad att hon startar något stort efter att hon slutat skolan. Jag blir glad över att tänka på följderna att hon fick priset och det är även ett finger till talibanerna att det de gjort inte uppskattas av världen.

Såg svt:s program korrespondenterna igår, om barnbrudarna. Jag kan nog aldrig förstå en sed där föräldrar tillverkar en träpenis, som de sedan för upp i sitt barns slida för att den ska bli större. Så fruktansvärt ont och obegripligt det måste vara för ett barn på några år att någon som de älskar gör detta mot dem. Allt detta för att när de sedan får sin mens, gifts de bort med någon gammal gubbe. En tös blev bortgift när hon var tio år och fick sitt första barn när hon var tolv. Reportern frågade henne om hon betraktade sig som ett barn eller som en vuxen. Inte förvånandsvärt att hon svarade att hon ser sig som ett barn.

En annan tös i ett annat land blev bortgift så snart det gick och fick inte ens chansen att gå i skola. Hon svarade reportern att de två flickor hon fött aldrig skulle bli bortgifta innan de fått gå i skola. Jag hoppas att hon verkligen klarar att genomföra detta. Det finns idag många flickor som aldrig får gå i skolan då de blir bortgifta och ska stanna hemma. De kan inte läsa eller räkna, vilket ingen tolvåring i Sverige kan förstå.

En ung kvinna i Kina blev bortadopterad som nyfödd, till en familj för att när hon blev stor skulle gifta sig med det parets son. Lyckligtvis blev sonen kär i en annan flicka, som han gifte sig med. Därför kunde denna unga kvinna utbilda sig och har idag både familj och ett eget företag. Hon har det säkert mycket bättre än hon haft med sonen till sina adoptivföräldrar. Men sorgen över att ha blivit bortadopterad och inte veta vilka hennes föräldrar är, finns för alltid i hennes hjärta.

Allt detta har jag tänkt på idag och förstår hur viktigt det är att just Malala fick nobelpriset idag. Världen behöver fler som Malala.