Härligt ljust ikväll

Annonser

Men tyvärr vänder det väl snart och går åt andra hållet. Är lite deppig idag då lokaltidningen kom och det visar sig att de har sommaruppehåll till 5:e augusti.
Jag hade hoppats på att få med en annons i juli, men nu går ju inte det.
Sedan har inte mannen från af hört av sig heller efter att jag skickat ett mail till honom.
Behöver veta när han ska ha semester.

Just nu verkar det som att det blir en liten satsning för mig i juli om nu allt blir klart med alla inblandade.
Folk frågar mig när jag ska börja och det känns som att det är ett sug efter just det jag ska syssla med.
Så lite deppig blir man då jag är sugen på att komma igång. Har ju förberett allt sedan i slutet på april.

En dag kvar tills midsommarafton och jag hoppas kunna fira den med lite glädje.

Man ska inte sätta sig ned

Annonser

Efter rastningen av bägge hundarna och inlämning av dagens dubbel åt pappa, blev jag helt energilös.
Samtidigt verkar det vara åtskilligt med pollen i luften så nu har ögonen börjat svullna igen och svider. Låter inte det som en bra anledning att låta buskarna vara idag? Tar det i morgon istället.

Får duscha ansiktet med vatten så att allt pollen försvinner en stund i allafall. Jag kan ju inte låta bli att kela med hundarna som säker har fullt med gräspollen i pälsarna. Får göra lite inne istället.
De har ju klippt alla offentliga gräsmattor idag också. Allergi mot pollen är jobbigt när man vill vara ute.

Lugnet borta från gatan

Annonser

Det råder full aktivitet här på morgonen, då häckarna runt pensionärsbostäderna klipps. Har pågått hela morgonen, men fint blir det. Jag får dåligt samvete eftersom jag måste frisera våra två buskar vid entrèn. Fråga mig inte vad det är för sort, för det har jag ingen aning om. Men de är gröna och påminner om tujor, fast mannen säger att de heter något annat som jag har glömt. Under de år vi bott här har vi bara låtit dem växa och förra året var de uppe vid hustaket. Det blev väldigt mörkt i detta rum och utsikten mot gatan var minimal. Mannen kapade av hälften och de blev två nästan runda buskar. Jag försökte frisera dem lite och de var hyfsat bra tills nu. De är tjocka och min uppgift är att få dem lite smalare innan de blir alltför stora. Detta är mitt dåliga samvete. För att de ska må bra bör detta göras runt midsommar. Ja, ni förstår att det är dags.

Eftersom jag sitter och tittar på dem varje dag från mitt kontorsfönster, så kan jag inte ignorera dem. Ska samla mig nu på förmiddagen och se om jag gör ett ryck i eftermiddag. Det går ju inte att bara klippa en av dem, då det kommer att se väldigt konstigt ut. Sedan retar det mig att de inte ser likadana ut. Lite kaffe och en blick ut genom fönstret, det är nog dags att göra något idag.

Ute på nattrastning

Annonser

Ser att klängrosorna börjat blomma och många knoppar finns det på dem. Då är sommaren verkligen här. Oj, höll på att trampa på en hundskit när jag skrev detta. Dags att plocka lite sådant också. Längtar efter f-skattsedeln nu. Träffade lite folk på dagen som undrade när jag skulle sätta igång. Tror en del väntar på det. Jag vill ju så gärna berätta om mitt företag, men kan inte göra det innan jag fått klart med starta eget bidraget. Allt måste gå rätt till och det är skttsedeln som fattas nu. Sedan kan jag kontakta af för ett möte. Håll tummarna att den kommer snart.

Har följt debatten om händelsen i Kolmården

Annonser

Jag är mycket engagerad i djur och människans övergrepp på dem. Det man ofta får läsa är vilka hemskheter de blir utsatta för. Människan är en mycket elak varelse ibland. Jag har själv varit hos dessa vargar i Kolmården och fick en helt underbar upplevelse. Att komma så nära ett i vanliga fall vilt djur är väl mångas dröm. Dessa vargar var som väldigt stora hundar och man glömde lätt att de inte är det. Precis som våra hundar hemma lade de sig på rygg och ville bli kliade på magen. När vi gick in fick vi vissa förhållningsorder och rådet att sätta oss ned på huk så de inte skulle hoppa upp på oss, likadant som man gör med hundar för att hålla dem lugna. Vid ett tillfälle började två vargar gruffa med varandra och skötaren sade att vi skulle flytta oss lite, så inte någon av oss skulle komma mellan dem. Hon ingrep inte heller i deras bråk. Det varade bara en kort stund och sedan var de lugna igen.

Så man kan verkligen undra vad som gjorde att den kvinnliga skötaren attackerades denna gång. Ska tillägga att den skötare vi var där med inte är den dödade kvinnan. Man säger att hon var erfaren och hade varit med om att nappa dessa, under 3 år var hon deras ledare i flocken. De var alltså vana vid människor och inte skygga som vargar är i det vilda. Man kan ha många teorier om vad som hände och troligtvis får vi aldrig veta exakt om orsaken till kvinnans död. Men i närvaro med hundar gäller att alltid tänka på att vara lugn och vilka signaler man sänder ut. Hundar känner ju när någon är rädd för dem och blir extra kaxiga. Samma sak gäller de vilda djuren, då de är ännu mer känsliga för signaler. Vår nu döda wolfhound kände på sig saker innan man ens uttalat ett ord. Hon läste av kroppspråket och ibland kändes det som att hon läste mina tankar.

Innan vi var hos vargarna i Kolmården, så var vi inne hos de helt vilda i Skånes djurpark. När vi gick in där förde skötaren ett väldigt oväsen så att de inte skulle bli överrumplade. Dessa vargar levde i en naturlig flock med valpar och kom inte närmare oss än 20 m. De var nyfikna på oss och rörde sig i stora cirklar runt omkring oss hela tiden. Den skötare som vi var där med hade hållit på med vargar i över 20 år och vid endast ett tillfälle hade en varg tagit mat från hans hand. Han hade aldrig blivit attackerad av dem och man ville inte heller att de skulle bli kärvänliga med skötarna. Jag ska inte påstå att de var helt vilda då de var djurparksvargar och hade blivit vana vid att människor kom in i deras hägn. Men de är de vargar som levde så naturligt som möjligt. Tyvärr gjorde detta att när några av dem rymde, var man tvungen att avliva dem. Deras naturliga rädsla för människor var avskalad eftersom skötarna och en del besökare varit inne i deras hägn.

Jag vet inte om det är så bra att socialisera vilda djur på detta sätt som de gjort i Kolmården, då skötarna blir en del av flocken. De förstår inte att människan är annorlunda och kanske inte kan läsa alla signaler från oss. Nu följer jag vad som kommer att hända i djurparkerna runt om och vad varghatarna skriver. Vi måste värna om våra djur och inte försöka förmänskliga dem.

Jaha och vart tog regnet vägen?

Annonser

Inte en droppe har fallit här i eftermiddag, så det blev bara att vattna för mig.
Så är det när man bor i söder och regnbyarna inte når fram. Tydligen har det spöregnat i Malmö och mannen som varit i Danmark, berättade om ösregn vid bron.
Vi bor på gränsen till Österlen och här lyser solen väldigt ofta. Man får alltid ta dessa väderleksprognoser med en nypa salt.

I morgon ska jag rensa i lådor så det blir väl ännu en nostalgitripp. Man börjar nog bli lite gammal.

Nya mattan kom idag

Annonser

Unkas tycker den var fin och vi är också nöjda med den. Lite större än den förra och en hel del dyrare. Men ska man ha en äkta så kostar det. Vi har haft en åttakantig wilton i 10 år eftersom vi inte hade råd med någon dyrare då vi flyttade in i huset. Det var ju en hel del som skulle inhandlas då. Att flytta från en tvårummare till ett hus på 170 kvm innebär att det blir en hel del tomma ytor. Mattor var en bristvara och vi köpte en massa av den varan. Nu byter vi ut en del gammalt efterhand och denna är den andra vi köpt. Eftersom vi köper kontant tar det ett tag att spara till dessa fina mattor. Men jag är jätteglad att vi har den hemma äntligen. Och Unkas njuter i fulla drag.

Minnenas korg

Annonser

Jag berättade ju om en korg jag har som var full med papper från tiden innan vi gifte oss. Men tydligen hade jag stoppat dit en del efteråt också. Jag har inte tittat i korgen på åtminstone 10 år och hade egentligen ingen aning om vad som fanns i den. Nu vet jag. Det var en massa gamla kontoutdrag och meddelanden från pensionsbolaget, vilka jag kastade nästan direkt. Det som är aktuellt idag har mannen i en pärm så nu är det så att säga mer ordning på pappren.

Men så hittade jag en dödsannons från 1998. En av mina trevliga hundvänner från Göteborg var i 70-års åldern. Vi umgicks i en grupp på ca 13 st hundar som älskade att leka på en stor äng, medans vi människor pratade, fikade och hade allmänt trevligt. Det var allt från ungdomar i 17-års åldern och pensionärer uppåt 70. Jag rastade min hund och sedan gick vi bort till ängen, där det oftast var någon av dessa hundar som lekte. Om det inte var någon där när man kom så var det bara att vänta en stund och så kom det alltid någon. Rune som var särbo med Inger hade blandisen Lotta och det var ett roligt par. Jag kom dem nära eftersom Rune ofta passade min bordercollie Ragnar, när jag inte kunde ha honom med någonstans. Inger hittade sin Rune sittandes i bilen utanför garaget en morgon. Han hade dött av hjärtattack. Det var en ledsam dag och alla hundvännerna gick på hans begravning. Efteråt satt vi på ängen och drack kaffe, samtidigt som vi pratade minnen. Bara några veckor tidigare hade jag firat midsommar tillsammans med dem båda.

Strax efter detta bytte vi äng och varför vi gjorde det kommer jag inte ihåg nu. Det kanske bara kändes som rätt eftersom vi aldrig skulle få se Rune komma gåendes mot oss igen.

Jag hittade ett kort från min gudfars 80-års middag. Vi var inte många då han inte ville ha något ståhej. Där var hans sambo sedan några år Inger, som dog ett par år efteråt. Mina älskade kusiner som var som systrar till mig då jag bodde hos dem som liten. Min älskade mor som denna midsommar varit död i nio år. Hon blev dålig på midsommarafton och jag hjälpte dem hem. Senare ringde jag ambulans och när de bar henne ut pratade vi lite med varandra. Jag är glad att jag hann säga till henne hur mycket jag älskade henne. På midsommardagen åkte min far och jag till Malmö och då kunde hon inte prata. Vi satt och pratade med henne för jag tror hon hörde oss. Efter några timmar dog hon och precis innan kramade hon min hand.

Så midsommar har inte samma glada klang, som den hade innan denna händelse.

Det fanns lite fler foton i korgen men dem ska jag skriva om en annan gång.

Vissa nätter är hopplösa

Annonser

Man somnar när man ska men vaknar pang bom och stirrar ut i mörkret. Som jag gjorde inatt och till råga på allt hade jag en obehagskänsla. Som att någon var inne i huset och rumsterade. Jag hade drömt att vi hade inbrott när vi sov. För att få bort den känslan började jag tänka rationellt. Om någon försöker ta sig in så vaknar våra hundar direkt och börjar skälla, det vet jag eftersom de reagerar på om någon går utanför om natten. De skäller inte men vaknar och lyssnar spänt tills stegen försvunnit.

Alltså blev jag lugn ganska snabbt och sedan skulle jag försöka somna om. För att bryta och börja om steg jag upp och drack lite vatten, det brukar hjälpa. Sedan lade jag mig och började tänka på något roligt.

Mina föräldrar flyttade till Vansbro efter att min mor blivit pensionär, de ville bo nära min syster och barnbarnen. De köpte ett litet hus och det fanns en kamin som de kunde elda i på vintern. För att få ved till den köpte de hela träd av en skogsbonde. Min svåger har en vedklyv vilket många har däruppe och tillsammans skulle de klyva träden och hugga upp ved. Min dåvarande sambo och jag var däruppe när ett träd hade inhandlats och han ville hjälpa till. Min svåger skulle lyfta upp en stor stock på axeln och bära den till vedklyven, när han tappade den och höll på att få den över foten. ”Det där hade kunnat gå illa”: sade min sambo, som har en utpräglad göteborgsdialekt. Min far hör inte så bra och ville inte använda hörapparat tidigare så det kunde bli ganska roliga svar från honom. Han utbrast:”Va, har du luggat illa?”.

Gissa om vi har skrattat åt detta många gånger efteråt. Även min far kan se det komiska i situationen.

Så detta tänkte jag på innan jag somnade om och jag kan nästan lova att jag hade ett leende på läpparna när jag somnade.

Jag är stolt över mina rosor

Annonser

De första har börjat blomma och jag njuter när jag ser dem. Gödningen de fick verkar ha gjort dem gott. Nu väntar jag på att klängrosorna ska börja blomma. Lite trädgårdsnörd har jag blivit. Men det står jag för fullt och fast. Jag älskar rosor och att ha dem i trädgården gör mig så glad.