Såg ett gammalt avsnitt av Skavlan, som jag egentligen tycker är överreklamerad. Det bara blev så eftersom jag höll på i datan med vissa justeringar. Nåväl, de första offren för intervju var en ung kvinna, som jag för övrigt inte noterade namnet på, och hennes pappa. Kvinnan har skrivit en bok med titeln:” Min pappa Ann-Kristin”. Hennes pappa är idag kvinna, åtminstone till utseendet och sättet. I hela sitt liv har denne man smygit med sina känslor av att vara kvinna och tillslut bestämt sig för att bli det helt och fullt. Jag kan tänka mig att det måste varit svårt då han var präst i svenska kyrkan och gift. Att i flera år undertrycka den man egentligen är, måste vara fruktansvärt.

Idag lever han som kvinna och hans dotter ville skriva en bok om den förvandling han genomgått och säkert sina egna känslor inför förvandlingen. 

Hur många i världen lever under sådan press och hur få är det inte som vågar vara den de egentligen är? Att få fel kön när hormonerna säger något annat är inte en sjukdom och alla borde få vara precis den de är. Nu syftar jag på den förestående olympiaden i Ryssland och de lagar man där infört. Det är sjukt om något. Att försöka tvinga någon att förneka sina känslor och den man är borde vara straffbart. 

Kärlek och ärlighet borde belönas.