Omtumlande dag

Annonser

Ibland växlar livet på bara ett par minuter och det har jag upplevt idag. I nuläget vill jag inte skriva om det då det är så påtagligt. Men jag kommer att skriva om det senare då saker och ting är på rätt köl igen. Men en sak kan jag säga att man ska aldrig lita på människor. Även om du hållit dem under armarna då de haft det svårt och gråtit hos dig, är det inte säkert att de inte hugger dig i ryggen.

Därför litar jag mer på djur. De visar direkt vad de känner och spelar inte spel bakom din rygg. Allt detta har endast hänt mig indirekt, men jag berörs av det ändå. Jag blir arg och vill hugga direkt, men besannar mig och väntar på det som min mamma sade: synden straffar sig självt. Ett annat bra uttryck är: den som gräver en annans grav ramlar själv däri. Det blir nära till hat och återgäldning, men så lågt tänker jag inte sänka mig. Jag litar på att andra ordnar det. Nej, jag har inte lejt någon att göra någon annan illa.

Jag vet att det som styr våra liv ordnar allt. Jag är troende på makter starkare än vi någonsin kan ana. Vi är mer än vår fysiska kropp. En neurolog har övertygat mig om detta. Vad du gör andra drabbar dig själv. Det du sänder ut får du igen. Meningar som flera gånger bevisat att vara sant. Nu ska jag hålla en som drabbats av slag i ryggen av en vän under armarna. Det blir min uppgift ikväll.

wpid-IMG_29793537343961.jpeg

Grammisgalan mm

Annonser

Såg ni på grammisgalan i tv? Jag gjorde det och blev besviken. Inte över vilka som fick priserna, utan attityden hos flera av dem som tog emot dem. Varför vara så blasé och låtsas som att priset inte betyder något? För visst betyder ett pris något. En visad uppskattning för att andra gillar det man gör borde vara på sin plats. Jag hade gärna tagit emot ett pris för det jobb jag utfört någon gång under min karriär. Men de flesta av oss får knappt ett tack. Idag är det inte många som ens får en guldklocka efter lång och trogen tjänst. Även om vi vill, så får vi inte bli kvar på våra arbetsplatser tills det är dags för klockan. Därför tycker jag att de som har en chans att få en statyett och applåder för det de gjort, ska vara enormt glada.

I Sverige är det en tendens att klä sig så fult det går på festivaler och galor. Det tycker jag som åskådare är tråkigt. Det som är roligt för oss är att skådespelare och artister klär upp sig i fina kreationer. Se och lär av Oscarsgalan i USA. Där slåss klädskapare om de som ska gå på röda mattan och lånar ut vackra skapelser. Lite glitter och glamour i vardagen lättar upp. Jag kommer säkert inte ha råd att klä mig i någon dyr skapelse, men strävar inte efter det heller. Men jag tittar gärna på andra som åtminstone får låna dem.

Årets galor har inte varit några höjdare och inte heller melodifestivalen. Jag vill se show, höra bra musik och se snygga kläder, inte nonchiga artister i kläder som ser ut som jag vet inte vad. Undrar om jag är ensam om att tycka så?