Etikettarkiv: känslor

Jaha då nu blev det vipplardag

Publicerat av
5
Annonser

Vi vaknade till regn idag och det var ju ingen hit. Varken vi eller hundarna tycker om regn fast våra växter gillar det nog. Turbo stod och klippte med ögonen när hon gick eller snarare sprang ut då jag öppnade dörren. JR tog Mackan till Super-U och köpte dagens bröd. Jag körde igång med vipplandet efter frukost. JR fortsatte med att göra golvet vid gaspannan. Ska inte säga att jag tjatat om det men om jag säger som så har jag ingen större lust att gå in på den toaletten. Men med nya förhängen och nytt golv så har det blivit väldigt fint.

Igår gick vi ju nere vid vinfälten och jag tog inte kameran med mig. Men det blir ju fler gånger. JR kom på att han har ju en kamera han också och med teslan kan han fota lite här och där när han är ute på sina irrfärder. Vi fick en Le Bassin idag som är lokaltidningen här där vi får veta vad som händer i byn. Jag sitter med översättningsboken och tragglar mig genom alla artiklar. Först läser jag rakt av för att se hur mycket jag förstår och sedan slår jag upp de ord som är för svåra. Jag ökar på ordförrådet sakta men säkert.

En bild från 2018 då vi bodde i gamla huset. Snö som inte är Kumas älsklingsunderlag. Denna bild är från den 28:e februari.

Samma datum ett år senare 2019 och ingen snö men det var frost ute. Vi stod på en ställplats i Tyskland på väg ner till Frankrike.

Minnen som ploppar upp med bilder och saknad av en fin hund som inte fick flytta in här men som var med på resan ner. Unkas vår älskade stora pojke.

Finaste Unkas vad vi saknar dig. Men så är det ju när man haft en hund som verkligen var en stor personlighet. Vi är glada att få ha haft honom i elva år. Puss

Lite nostalgi blev det idag när jag bläddrade bland foton. Askan av Unkas ligger i en fin kopparburk och vi ska kanske gräva ned den här senare. President Macron har en hund från ett hundhem här i Frankrike och våra hundar är ju omplaceringar allihop precis som Unkas var. Så när det tyvärr blir dags så kommer vi lyda vår presidents uppmaning att adoptera en hund från ett hundhem.

Hoppas på sol i morgon. Men Turbo är trött då hon rantat efter JR då han hämtat verktyg, sågat och gått fram och tillbaka hela dagen. Hon älskar att få vara med. Nosen är hela tiden i händelsernas centrum. Det vi märker är att hon börjat lära sig så många ord nu och lilletösen är riktigt klok.

Sista januari i morgon och nu börjar våren pocka på.

Ännu en skön dag

Publicerat av
5
Annonser

Lite svalkande vind och väldigt lagom temperatur idag med +32 har gjort att vi har suttit ute mest hela dagen. När vi var ute på morgonen med hundarna kom Fimpan fram till staketet och började bubbla om bollen. Vet inte om de varit och rotat i vår soptunna men hon viftade med bollen jag lagt i vår. Jag log bara och sedan vände jag mig till JR och frågade om han förstod vad hon sade. Men det gjorde han inte och vi fortsatte med att fälla upp parasollet. Här vill jag förklara att Fimpan pratar katalonska eller occaitanska och det låter absolut inte som franska.

Lite äckligt är det om någon rotat i vår soptunna. Men skit samma vi vill inte ha apans bollar i vår trädgård. Nu ska vi ändå sätta upp ett tätare staket mot deras trädgård eftersom vi ska ha pool och jag inte vill ha dem gloende när jag kör min vattengympa.

Idag tvättade jag sista tvätten och nu är det vipplardag i morgon. Jag har namnsdag enligt den franska almanackan idag. Det är St Charlotta. Inte jag som är helgonförklarad och absolut inte om man frågar Fimpan. Ångrar att jag inte hade sönder bolldjäveln innan jag slängde den i soptunnan.

Här flög hushållsrullen ned från bordet på Kuma. JR missade att fånga den på flykten. Vi hade precis lyssnat på sommar i P1 med Hasse Kvinnaböske och det var en riktig feelgood lyssning. Kan rekommendera den om man vill må bra. Så många som pratar om problem och sjukdomar, men Hasse levererar en helt underbar stund.

JR köpte en pinne idag men tog den under armen då han cyklade. Han råkade kapa den som skulle hålla allt igår. Jag varnade för att blåsten var förrädisk och han skulle akta sig för solen. I eftermiddags kom han och sade att trots solkräm 50 så sved det på benen. Så det blev långbyxor i tunt materiel efter det. Jag säger bara karlar.

Som sagt så har vi en clown inneboende och hon ger oss många skratt varje dag. Men så kan hon vara så kelen ibland. Jag älskar denna lilla tös.

I morgon är det som sagt min vipplardag och jag älskar att gå runt och vippla. Så rofyllt och meditativt. Jag ser det inte som att jag städar utan går runt och tycker om vårat hem. God musik och att ta det lugnt så blir det inte jobbigt.

Molnen skingras

Publicerat av
4
Annonser

Det har regnat inatt så luften var som en våt disktrasa. Massor av luftfuktighet och det var nästan lite jobbigt att andas. När jag bäddat,dukat frukost,kokat ägg och pressat ny juice såg mitt hår ut som om jag hade stått ute i duggregn. Fast det hade ju slutat att regna. Sedan började att blåsa och molnen skingrades för att till slut inte finnas. En blå himmel med en värmande sol fick vi uppleva.

Ytterligare en regel fick JR lov att montera idag. Här skulle inte jobbas mer än 25% har jag bestämt. Som arbetsledare för trädäcksprojektet har jag bestämt arbetstiden och övervakar den som en hök. Men innan det arbetet inleddes var JR iväg och storhandlade det vi behövde inför helgen. Finns alltid saker som man absolut inte vill bli utan. En sak är vatten.

Jag glömde eller ville inte skriva om att det var ett år sedan Unkas fick somna in. I onsdags var det ett år sedan. Saknaden finns där fortfarande och det gör fortfarande ont i hjärtat att tänka på honom. Hoppas han visste hur älskad han var.

Nu öser vi kärlek över de två fina hundar som vi ändå har i livet. Hoppas de ska tycka om att ligga på trädäcket och vila/spana mot vår gata.

Tänkte berätta om våra hundar som vi fått äran att ha hos oss. Vi började med var sin hund som vi hade när vi träffades. Jag hade min andra bordercollie Berrie som kom till mig som valp. redan rumsren vid 10 veckors ålder och han var både clown och en lite Ferdinand och Annie JR:s golden retriver som vi kallade moster för hon var lite som en sådan. Så snäll och godmodig som gärna låg på gräsmattan och tittade på molnen.

Så kom Ronja till oss då vi trodde Annie inte skulle orka mer och vi ville inte att Berrie skulle bli ensam. En blandning mellan varg och schäfer som var deprimerad när hon kom till oss. Hon var 3 år och visste inte hur man lekte, men var så mild och varsam med våra två andra hundar. Kan säga att Annie levde upp och fick tre år till på grund av Ronja.

Moster fick somna in och vi kände att tre var ett bra tal så det blev Nellie som fick komma till oss. Vid sju månaders ålder hade hon haft tre ägare och var så nervös när man var ute med henne. Men hon tog mitt hjärta och jag bara älskade henne. Hon doftade tvål på hjässan och där var min näsa ofta. När min Berrie fick somna in vid tio års ålder då det visade sig att han hade skelettcancer, var Nellie min stora tröst. Min sorg var enorm länge och där var den lilla sjuvägskorsningen av hundraser.

Som sagt tre var ett bra tal och JR hittade Unkas som var stor som en liten häst med ett hjärta lika stort och ett tyck som bara en stor hund kan ha. Han kom till oss när han var tio månader och var som en orkan till en början. En alaskan huskie med en päls av sammet.Sedan visade han ett temperament som var så fint. Så snäll och mild, aldrig arg eller elak mot vare sig människa eller djur. När Nellie fick somna in på grund av cancer hon också som alla våra tikar drabbats av så tog han mot Kuma som den älskade bror han alltid längtat efter.En Sarloos wolfhound som han är kan vara svår att komma in på livet. De två älskade varandra och när så Turbo stormade in som fyraåring var han lika snäll.

Nu blir talet två och så kommer det att bli i framtiden.

Vårat lilla yrväder som blivit så lugn vid fem års ålder och så kelen. Hon har precis som Kuma levt upp sedan vi flyttade hit. De två.

Fem reglar av nio på plats och jag har faktiskt varit lite hjälp idag. Jag höll i plankan när något skulle sågas av på stödbenet. Det blir stabilt, byggt för elefanter.

Det blir bra detta. Fortsättning följer……

Funderingar på söndagen

Publicerat av
Svara
Annonser

Inte visste jag att flyttkartongen skulle innehålla så många minnen. Jag skriver inte dagbok men almanacka med det som dagarna innehåller. Tycker att det är roligt att se tillbaka på den dagen som är t.ex idag. Hur var vädret och vad gjorde jag? Det blev ett avbrott i plockandet där och när jag sedan fortsatte var det min mammas almanackor som hon skrev i. Men de ska jag ägna hösten åt att läsa. Jag har läst en del och det blev lite jobbigt för saknaden blev så stor.

Hittade också flera foton som det var längesedan jag tittade på. Jag sommarjobbade i en fotoaffär under den tid jag studerade i Uppsala. Då passade jag på att skicka in gamla foton för restaurering. Ville ge dem till mamma och pappa och de blev väldigt glada. Fick tillbaka dem av pappa när han höll på att döstäda förra året. Då lade jag dem i ett stort kuvert och idag tog jag fram dem. De är så fina min farmor och farfar och pappas mormor och morfar. Pappa och mammas bröllopsfoto som jag även har i orginal.

Minnen och tankar flög genom huvudet där jag satt vid lådan och just nu känns det jobbigt. Livet som en gång var och de man pratade med finns inte. Sedan de som man aldrig träffat, men gärna skulle vilja lära känna.

Tänk; vad mycket känslor och tankar en flyttlåda kan väcka. Jag borde ju veta vad den innehöll för jag packade den själv. Men man glömmer när tiden går.

Reflektioner

Publicerat av
1
Annonser

Såhär på årets sista darrande timmar tänker jag tillbaka lite. Vi har ju haft en vår/sommar och höst som verkligen har tärt på psyket.

Jag vill berätta lite om mina känslor inför försäljningen av huset. Något som vi har varit helt eniga om är att vi vill flytta. Där har vi aldrig vacklat och även när vi ska flytta har alltid varit då vi båda kan börja ta ut pension. Förra vintern räknade vi på det hela och såg att det var dags. Sedan följde en hel del arbete med att köra igång det hela. Inte det lättaste att hitta alla instanser och fonder, men i slutet av maj var allt klart och vi var fria från slaveriet i arbetslivet.

I juni kontaktade vi mäklaren och sedan var det fotografering mm. Där gjorde det lite ont då vi måste plocka ned fotografier och annat som ju var vi och vårat liv. Vi skulle liksom utplåna oss från huset. Det kändes vill jag lova. Nästa steg var ju att lägga ut alla foton på hemnet. Där fläktes hela vårt hus ut och vi som hållit en hög integritet när det gäller vårat boende och hur det sett ut hos oss. Visst var det roligt att så många var intresserade och tittade på bilderna. Men en hel del nyfikna i byn passade säkert på att snoka. Jag skriver snoka då de inte tänkte köpa något hus.

Till saken hör att vi köpte ett hus för 18 år sedan som de flesta dregglade över och ansåg vara ett av de finaste husen i byn. Det hade vi inte en aning om då utan vi behövde ha ett hus snabbt då H skulle bo hos oss. Det enda som var till salu var vårat. Nåväl sedan dess har vi ju gjort en hel del inomhus och fått det som vi ville ha det.

Sedan var det visningsdags och vi hade endast bokade visningar. Totalt har vi haft åtta stycken sedan vi lade ut huset till försäljning. Inför varje gång har vi städat noga och piffat till det med kanelbullar och annat. Jag är less på att äta kanelbullar och det kommer att ta ett bra tag innan jag bakar igen.

Hela denna process har gjort att jag tappat känslan för huset och nu känns det endast skönt att packa ner våra saker. Jag vill hitta ett nytt hus som vi gör till vårat och ingen ska få se hur vi har det om jag inte bjuder på bilder här i min blogg eller har gäster hemma. Det gör ont att sälja ett hus. Jag förstår inte den som bjuder in tidningar som fotograferar och visar för alla hur man har det. Mitt hem är min borg och det är få som jag släpper över tröskeln.

Men nu är det gjort och jag tycker att det är så skönt att det är över. Nästa år drar vi till nya trakter och äventyr. Det ska bli så spännande. 

Mackan står och väntar på oss.

Nedräkning

Publicerat av
Svara
Annonser

Har tittat på den första partidebatten i förrgår och snart kommer det fler. Inte för att jag tvekar över var jag ska lägga min röst, utan mer för att höra vad de andra säger. Både moderaterna/alliansen och socialdemokraterna har kommit ut med reklamfilmer och där den ena tar till humor, tar den andra till känslor. Men jag föredrar humor då jag bara blir ledsen av socialdemokraternas filmer. Budskapet går inte fram utan det försvinner på vägen.

Troligtvis kommer det fler nu under hösten och jag ska försöka hitta dem jag tycker bäst om. Inte för att jag sympatiserar med något parti utan där budskapet kommer fram bäst och fastnar i huvudet efter att man sett det. Det tänker jag syssla med nu i höst bara för skoj skull.

Sedan får vi se vilka som vinner valet och hur det blir efter det.

Vädret är i alla fall skönt just nu + 22 med svag ljummen vind och sol. Precis som sommardagarna var när jag var liten tös. Var temperaturen högre än +23 så var det ovanligt varmt. Vattnet höll ca +19-20 grader och det fick man tåla. När man är liten tycker man att det är helt ok temperatur. Fläktarna får vara nu och man sover bättre. Svalt och skönt i sovrummet på natten.

I helgen är det marknad i byn och det brukar alltid liva upp. Skolorna börjar på måndag och även Festivalen i Malmö. Den varar i en hel vecka, medan marknaden här i byn bara en och en halv dag. Ska väl gå till torget en sväng och titta  vad de säljer.

Det blir inte husbilshelg denna helg, men snart ska vi väl få lite tid till det. Mackan står redo nyputsad, städad och fin.

Livet som det är

Publicerat av
Svara
Annonser

Såg ett gammalt avsnitt av Skavlan, som jag egentligen tycker är överreklamerad. Det bara blev så eftersom jag höll på i datan med vissa justeringar. Nåväl, de första offren för intervju var en ung kvinna, som jag för övrigt inte noterade namnet på, och hennes pappa. Kvinnan har skrivit en bok med titeln:” Min pappa Ann-Kristin”. Hennes pappa är idag kvinna, åtminstone till utseendet och sättet. I hela sitt liv har denne man smygit med sina känslor av att vara kvinna och tillslut bestämt sig för att bli det helt och fullt. Jag kan tänka mig att det måste varit svårt då han var präst i svenska kyrkan och gift. Att i flera år undertrycka den man egentligen är, måste vara fruktansvärt.

Idag lever han som kvinna och hans dotter ville skriva en bok om den förvandling han genomgått och säkert sina egna känslor inför förvandlingen. 

Hur många i världen lever under sådan press och hur få är det inte som vågar vara den de egentligen är? Att få fel kön när hormonerna säger något annat är inte en sjukdom och alla borde få vara precis den de är. Nu syftar jag på den förestående olympiaden i Ryssland och de lagar man där infört. Det är sjukt om något. Att försöka tvinga någon att förneka sina känslor och den man är borde vara straffbart. 

Kärlek och ärlighet borde belönas.

Den tiden kommer

Publicerat av
Svara
Annonser

Ju äldre vi blir ju närmare kommer den dag då våra föräldrar försvinner. Vi som har haft lyckan att ha haft båda närvarande och fått en lycklig uppväxt, blir det tomt och saknaden försvinner aldrig. Jag har min mammas dagböcker liggande hemma olästa, då jag inte känt mig redo för att lära känna en sida som jag kanske inte visste om. Min bild av henne kanske förändras och det har jag inte orkat ta. Nu har det gått nio år sedan hon dog och jag närmar mig den tidpunkt då jag kan ta till mig dagböckerna. Börjar t o m med bli lite nyfiken på dem. Kanske är det för att min bild av mamma förändrat sig och jag kan se henne som en människa och inte bara som min mamma.

Mymlan har en helt annan uppväxt och hon beskriver sin pappas död och sitt närmande till honom i sin blogg. Vi har alla växt upp med olika förhållanden till våra föräldrar. Hon skriver så bra om sina känslor inför sin pappa och mitt i allt blir det vackert.

http://mymlanthereal.wordpress.com/2012/10/11/8255/