Jag har börjat lyssna på P1 radio om morgnarna. Det har väl kanske med åldern att göra och även influenser från mannen i huset. Efter att i många år lyssnat på typiska musikkanaler, på väg till och från arbetet, rattade han över till P1. Han har ofta kommit hem och berättat om intressanta program han lyssnat på och jag blev lite avundsjuk över allt han lärt sig. Därför har jag också börjat lyssna på denna kanal när jag gör mig klar på morgonen. Man blir faktiskt lite trött i öronen av all musik som alltid strömmar ut från radion. Även allt strunt som programledarna i dessa kanaler håller på med.

Nu slipper jag bli irriterad på struntet. Bättre än att bli på dåligt humör och gnälla, är att bara ratta över till en annan kanal. Tyvärr har jag inte fått ta del av särskilt intressanta program. Oftast är det ett ringprogram där folk får ringa in och tycka till om precis vad som helst. I och för sig väldigt bra, men jag tycker att det är tråkigt i längden. Sedan har det varit matprogram. Jag har lärt mig en hel del om rawfood, tomater, lök och ägg. Lärde mig förresten att koka perfekta ägg och nu äter vi väldigt goda sådana varje morgon. Även hur man kan använda vitlök så att det blir en mild smak eller stark smak i maträtterna. Sedan vet jag också en hel del om modets uppkomst och hur reklamen för modet utvecklats. Lite allmänbildning med andra ord. Men inte det mest intressanta i mina öron.

Men denna morgon var det ett riktigt intressant program. Det handlade om auktoritära personer och chefer. Man tog upp frågan om hur folk kunde tycka att Hitler hade rätt och följa honom. Men det som fick mitt intresse var en intervju med en psykolog, som skrivit en bok om arbetsförmedlingen. Han hade intervjuat flera anställda om deras arbetssituation och hur de följde alla direktiv från ledningen. Trots att de inte tycker att de har en bra arbetssituation ändå följer de regler som de fått. För det är ju så att från att ha varit en trygghet för de som blivit arbetslösa, så har de istället blivit ett slags övervakare. De ska se till att alla söker arbete och verkligen är aktiva med det.

Jag har själv tänkt på den förändring som blivit. När jag var arbetslös i några omgångar under min tid i Göteborg, så försökte de verkligen hjälpa till att jag skulle få ett nytt arbete. Det kom hem lappar med arbeten jag kunde söka och det var heller inget tvång att jag måste söka dem. Ingen kontrollerade om jag sökt eller inte. Jag behandlades som en vuxen person och kände att de litade på att jag sökte det som var intressant. Idag ska folk skriva aktivitetsrapporter och skicka in, även om det inte finns några jobb att söka. Har grannar som skickar in och söker jobb som de aldrig kommer att få. Dels på grund av att de inte har rätt kunskaper och i de fall de har det så faller det på åldern.

Vi lever i en värld där vi styrs av auktoritära instanser överallt. Vad är det som händer?