Nya skjutningar i närheten av där jag bodde för snart femton år sedan. En spårvagnshållplats längre bort och där jag ofta gick med min hund. Ett litet torg med en pub som ofta visade sport på storbildsskärm. Inte ett ställe där jag brukade sitta på, men det kunde lika gärna varit så att jag hade gjort det då min dåvarande sambo älskade sport. Kanske var det så för någon av dem som var där just igår. De hade tittat in för att prata med någon vän som ofta var där.

Att vara på fel plats vid fel tillfälle. Hör hur det låter. Vart är Sverige på väg? Tidigare har jag ibland sett på reportage från USA och det gängrelaterade våldet som förekommer där. Förfasat mig över att folk inte vågat gå in i vissa stadsdelar. Nu har vi det även i Sverige. I Malmö håller man sig långt borta från vissa områden och särskilt på kvällarna. Likadant är det i Göteborg och Stockholm. Törs man gå ut med sin hund om kvällarna?

Än så länge kan man det ute på landsbygden, men hur länge? När jag flyttade till byn, låste inte villaägarna sina dörrar då de var hemma. Bildörrarna fick vara olåsta när man gick in och handlade. Hundar satt ofta utanför affärerna och väntade på sina ägare. Idag låser alla sina dörrar, även när de är hemma, då det förkommer att okända klivit in genom dörren och stulit värdeföremål. Aldrig att jag skulle lämna bildörren olåst eller lämna någon av mina hundar utanför affären när jag är och handlar. Brottligheten har kommit närmare även här.

Men vi kan fortfarande gå ut med våra hundar på kvällarna utan att någon skjuter eller antastar oss. Frågan är hur länge vi får ha det så? För säkerhets skull har många installerat larm i sina hus. Även vi har det med alla tillbehör som krävs för att kunna ta fast en eventuell tjuv. När vi går hemifrån aktiverar vi det. Osäkerheten finns och tryggheten är inte lika stark som tidigare. Fast jag är glad att bo på landet och inte i någon stad. Vi håller koll på varandra och vet vilka som bor var. En lite trygghet är det.