Vår fina bänk ser så ensam ut när löven fallit. För bara en vecka sedan var det så varmt ute att jag kunde sitta där. När jag pausade i lördags satt jag där med min öl.
Hundarna låg och njöt i solen.
Om någon vecka får bänken komma in i uterummet och där får den stå till våren. Brunnen ska tömmas på vatten och vi drar oss längre in i huset.
Inte tusan är detta en härlig årstid. Vi klär oss i tjocka kläder upp till hakan, tittar ner i marken när vi är ute. Vinden tvingar oss till det.
Om jag inte hade hundarna så skulle jag aldrig gå ut under hösten och vintern. Jag skulle gå i ide och bara hålla mig inomhus.
Men med hundar får jag förmånen att uppleva de få fina dagarna som kommer denna årstid. Tyvärr, även alla skitdagar då vinden biter och det är en pina att vara ute.
Etikettarkiv: årstid
Saknaden
Ibland kommer saknaden efter någon människa ikapp och jag blir lite deprimerad ett tag. Kanske var det att svärmor kom hem till oss igår på mors dag, eller bara dagen som det var. Jag blev dyster när jag skulle sova och kände att tiden bara rusar iväg. Åren går så fort och jag blir bara äldre och äldre, vilket är ju livets gång.
Jag höll kvar dagen i mitt huvud för att försöka memorera känslan av min älskade svärmor. Min egen mamma finns ju inte fysiskt i mitt liv längre och jag saknar henne otroligt mycket. Jag saknar min mormor, som jag aldrig riktigt kände. Hon pratade inte så bra svenska och var inte en person som man bara kunde krama spontant. Jag gjorde det en gång då hon gav mig en födelsedagspresent och blev väldigt besvärad. Varför vet jag inte och jag frågade aldrig heller. Från denna annorlunda dam föddes min mamma, som var den mest kärlekstörstande människa jag någonsin känt. Tror hennes barndom präglat henne och gjorde att hon aldrig kunde känna sig riktigt älskad. Blir man bortskickad som liten, till olika släktingar är det inte så konstigt.
Men jag älskade min mamma precis som den hon var och försökte visa det med kramar och ord under hela hennes liv. Jag hoppas att hon finns någonstans där hon kan känna att jag inte glömt eller slutat att älska henne. Hon fanns alltid där för mig och lyssnade när jag var ledsen eller glad. Jag pratar med henne än idag i mina tankar. Det jag saknar är hennes röst och skratt.
Jag saknar min mamma mest när naturen blommar upp och solen skiner. Det var hennes bästa tid på året.
Därför kramar jag min svärmor på mors dag. Eftersom hon är 89 år, kommer det en dag när jag saknar henne också.
Sommarmorgon
Det bästa med sommaren är enligt mitt tycke morgnarna. En sol som smeker så mjukt och inte steker skinnet, fåglar som kvittrar lagom högt och tystnaden innan byn vaknat ordentligt. Jag sätter mig på bron åt trädgården, med en kopp kaffe och bara njuter. Hundarna sover och jag njuter av stillheten. Mot baksidan skymmer huset många ljud från bilar och annat, vilket gör att jag kan höra insekter och fåglar tydligare. En fågel sitter i biggaråträdet och mumsar på ett bär. Frukost för både djur och människor. Jag har plockat en skål till mig själv och äter av de söta mörkröda bären.
Just här och nu är livet så underbart och det finns inga problem eller frågor som stör. De får jag ta itu med senare, precis som tvätten och annat världsligt. Tankarna på min barndoms somrar ploppar upp och det är precis såhär man minns dem. Lugnet, solen och grönskan. Ett myggbett kliar på benet från kvällen innan. Inga strumpor eller skor. Men visst har livet förändrats mycket med åren och de som var min trygghet är borta eller gamla. Nu är det jag som får vara trygghet åt dem.
Men det är dessa morgnar som gör att jag överlever den mörka kalla årstiden som snart är här. Just nu känns den emellertid väldigt långt borta. Nu ska jag bara njuta en liten stund, innan dagen får börja på allvar.
Borde ta det lugnare
Min rygg är av känns det som. Jag har placerat ut allt granris i blomlådorna och de pottor där växterna är döda. Det blev lite att sätta runt postlådan också och nu är ljuslyktan ute på trappan med kransen på dörren. Låter kanske väldigt juligt, men det är väldigt lite som jag ändå känner för att ha inför denna tråkiga årstid. Lite som kan pigga upp i det mörker vi har just nu. Det som knäckte ryggen var att jag började sopa rent på trappen. Vi har en lönn tvärs över gatan och när det blåser får vi alla löv på vår trapp. Efter allt regn och dimma ser de inte särskilt fina ut och idag bestämde jag mig för att återbörda alla löv till andra sidan gatan. Det är likadant på garageuppfarten och när jag samlat ihop allt där, ville inte ryggen vara med längre. Mannen tog över och nu är vi två stycken med kassa ryggar.
Efter att jag torkat golven ska jag och mannen ta ett helande bubbelbad oc sedan somnar vi säkert i soffan. Inte precis den lördag vi hoppats och väntat på hela veckan. Men det är så mycket man vill och så lite tid över att göra det. Nu är det i alla fall gjort och jag känner mig nöjd. Typiskt den svenska luthernska andan. Man ska vara nyttig hela tiden och får inte lata sig. Men i morgon tänker jag inte göra många knop, utan bara ta det väldigt lugnt. Kanske arbeta lite med företaget, men det är inget måste i nuläget.
Snart kväll fast man kan tro att det redan är det så mörkt som det är ute nu.
