Första frostnatten

Annonser

I morse var det frost i gräset och luften var lite krispig +2 , men solen värmde skönt. Unkas sprang runt mig inomhus och verkade ha ont i magen. Därför tog jag ut hundarna i trädgården direkt efter frukost. Men han verkade inte speciellt nödig och var den förste som ville in, men då jag skulle tvätta mig började han jaga runt igen. Jag öppnade till trädgården och han gick ut direkt. Allt för att slippa få något inomhus som jag inte ville ha.

Vet inte om han gjorde något och när han kom in stängde jag. Lite väl kallt att ha öppet någon längre stund. Nu har han lagt sig och sover efter att ha lunkat en stund. Hoppas hans mage lugnat ner sig, för jag tror att det är den som krånglar. Han har en förmåga att äta saker ute och kan ha fått i sig något i morse när mannen var ute med hundarna. Man blir så orolig när ens djur visar tecken på att inte må så bra. De kan ju inte säga var de har ont eller varför de inte kan ligga still.

Jag avvaktar nu och hoppas att lille Unkas ska må bättre ju längre dagen lider.

wp-1463863036578.jpg

Allvarligt talat 

Annonser

Jag sitter här nu och är beredd på att lyssna på dina problem. Det är bara att öppna upp och berätta. Men kom inte med det gamla vanliga om foten, det har du kört med i sju veckor nu. 

Ut med snacket nu så jag kan få en tuggpinne sedan. För något ska jag väl få i arvode. Kom ihåg att ingenting är gratis och jag är ändå rätt billig. Jag vet att du har arvodet på skrivbordet och det ska väl inte ligga där och bli gammalt? 

Resan fortsätter

Annonser

Efter nio timmars god sömn vaknade vi vid åtta på morgonen. Det var +16 och blåste kyliga vindar, men solen kom fram och temperaturen steg till +18. Hundarna fick en rastning och vi gjorde oss klara för avfärd. Första stoppet blev Skandinavienkai i Flensburg, då Mackan behövde få lite diesel i magen. Vi skulle ju passera Hamburg och där är det alltid risk för köer och en full tank är skönt att ha då. Ju närmare vi kom desto mörkare blev molnen och ett par störtskurar såg till att Mackan inte var lika skinande ren som när vi åkte hemifrån. Hamburg bjöd inte på några överraskningar denna gång och efter en rejäl störtskur då vi kom upp ur Elbetunneln, var vi ute ur staden. En ung kvinna kom farande i en öppen sportbil och hon så rätt våt ut. Snabbt styrde hon ned bilen på en avfart och min gissning är att hon stannade och fällde upp taket på bilen.

Flera timmar på autobahn följde efter det. Vädret blev bättre och bättre hela tiden och snart var himlen blå och solen sken på oss. Vid tvåtiden stannade vi och rastade hundarna, samt passade på att äta lite. Vi måste ned till Köln och ställplatsen där. Men vägarbete gjorde att vi blev sena och halv sju stannade vi vid en McDonalds och gav hundarna mat och rastning. Vi köpte en BigMac för att slippa laga mat då vi kom fram till ställplatsen. En timme senare körde vi in på ställplatsen i Bergisch-Gladbach-Pfaffrath. Nio andra husbilar stod redan där och det verkade vara en lugn plats vid ett fritidsbad. En fördel är ju att den är gratis. Kaffe och en stunds avkoppling innan dusch och sängdags. Vi har kört 63,5 mil idag och det känns i huvudet. Autobahn är snabb men så tråkig och slitsam för huvudet.

När jag duschade tog varmvattnet slut och kylen slutade att fungera. Mindre roligt och mannen fick gå ut i mörkret och byta gasoltub. Vi fick igång kylen men efter en halvtimme slog den av. Trötta stängde vi av gasen och gick och lade oss.

Månaden augusti och ny bild

Annonser

Jag valde denna bild för att illustrera månaden Augusti. Det var för att vi ofta varit ute på vägarna i början av denna månad. Det har visat sig vara helt rätt när vi tillbringat semestern i Sverige, då vädret ofta varit mer fint och varmt än regnigt och kallt. I år åkte vi ut i Europa och nog passar denna bild som en introduktion till min reseberättelse som börjar i morgon här på bloggen. Ni får läsa om allt vi upplevt och sett, och jag får återuppleva vår resa.

Nellie är alltså denna månads kalenderflicka.

Skrivkramp

Annonser

Vet inte vad jag ska kalla mina inlägg den senaste tiden. Tycker själv att de blivit väldigt tråkiga och funderar nu på att försöka hitta nya infallsvinklar. Livet i byn går sin gilla gång, liksom mitt arbete. Kanske har jag det för bra just nu. De flesta skriver ju om sjukdomar, sina problem eller särskilda händelser i sina liv. Jag har haft ett rätt turbulent liv innan jag tillslut landade i denna lilla by nere i skåne. Visst händer det saker hela tiden, men jag har lite svårt att lämna ut det privata eller att hänga ut andra människor i min blogg. Därför kan det verka som att allt bara är lugnt hela tiden.

Men jag ska skriva lite mer om mig själv och saker jag som händer och har varit med om. Kanske kan det hjälpa andra som är i samma situationer. Tidigare relationer, sjukdomar och arbetssituationer kommer att lyftas fram. Jag är ju ingen läkare eller specialist på relationer eller sjukdomar, men jag är specialist på mitt eget liv och mina erfarenheter. Livet är för de flesta en berg och dalbana, där man både slår sig och upplever verklig lycka. Därför tänker jag inte ge några råd eller lösningar, utan bara berätta om hur allt löst sig för mig. Hoppas att jag kan hitta tillbaka till min inspiration med detta.