Hörde på radion i morse om en kvinna som tog mot ensamkommande barn, innan de fått en värdfamilj. Som en slags sluss till ett familjeliv. Kom att tänka på något jag reagerat över då man pratar om dessa ensamkommande barn. I flera fall då det visats reportage på tv, är det unga män man får se. Jag tycker att det är fel att prata om dessa som barn, när de är vuxna i många fall. Hade de varit svenska medborgare så skulle de betraktats som vuxna. Man är ju myndig från 18-års ålder i Sverige. Missförstå mig inte att jag vänder mig mot att dessa unga män kommer hit.

Jag tror att de i många fall har väldigt stora orsaker att komma hit och fly sitt födelseland. Flera av dem kanske flyr eller skickas iväg av sina föräldrar/anhöriga, då de riskerar att tas ut som soldater i krig. De kanske har äldre bröder som blivit dödade och nu står de på tur. Andra har kanske förlorat sin familj av olika orsaker. Därför vänder jag mig mot att de betraktas som barn. De har vuxit upp i sitt land och nu befinner de sig på helt okänd mark helt utlämnade. Många kanske haft framtidsplaner som att gifta sig, ta över gården hemma mm. Allt detta är borta och då anser jag att dessa män har helt andra behov än ett barn. Med rätt bemötande av myndigheter kan de bli en stor tillgång i vårat land.

De har en stor ryggsäck av erfarenheter som de först måste få bena ut och jag tror att de allra helst skulle vilja ha hjälp att komma igång med sitt vuxenliv. Sedan är det väldigt viktigt att se individen som kommer. Detta som socialdemokraterna präntat i oss i många år, att det ska vara lika för alla, har gjort att alla som kommer hit får samma bemötande. Men detta är färdiga människor som upplevt en hel del redan och alla har olika behov.

Därför måste svensk flyktingpolitik bli mer flexibel och dessa tjänstemän som har hand om detta, inte bara se till lagar och förordningar. Varför ska allt vara så förbaskat stelbent? Hade det inte varit så, kanske vi sluppit dessa artiklar i tidningarna om människor som slängs ut, trots att de är väl etablerade i vårat samhälle. Unga män som mår väldigt dåligt, eftersom de aldrig fått adekvat hjälp då dem kom hit. Barn ska behandlas som barn och unga män ska betraktas som det.