Möjligt rånförsök

Annonser

Det är lördag och jag vaknade klockan sju, men somnade om till åtta. Solen sken från en klarblå himmel och det var +29 ute. Det blåste en del och det var riktigt skönt. Brödbilen kom inte förrens klockan elva och då hade vi redan ätit frukost och var beredda att köra från ställplatsen. Vi köpte ett bröd för att ha till lunch senare. Det kändes skönt att köra därifrån då platsen kändes väldigt mycket som något sorgligt övergivet ställe.

Precis när vi körde ut ur staden vid halv tolv, gjorde mannen mig uppmärksam på en vit skåpbil som körde upp bakom oss. Han sade:”föraren har ta mig tusan en balaklava på sig, så nu gasar jag av bara helvete”. Jag greppade kameran och låste dörrarna. Mannen gasade och den vita skåpbilen körde upp i häcken på Mackan. Men som tur var kom det många mötande bilar och då vi var uppe i över hundra kilometer, fanns det inte en chans för bilen att köra om oss.

Min puls var nog också uppe på hundra när vi kom till en rondell och vi var tvungna att sakta in. Den vita skåpbilen körde om oss och även en blå, så det var två stycken. En skulle köra om oss och den andra stå bakom så vi inte kunde backa. Men när vi kört genom rondellen körde bägge bilarna ned till vänster på en avfart mot en kanal, vilken troligtvis var deras flyktväg. Efter den fanns det ingen mer avfart alls på hela vägen genom träskmarkerna och vi insåg att vi med all säkerhet hade klarat oss från vägrånare. Sträckan från staden och rondellen var den sträcka de hade på sig att få stopp på oss, sedan hade de ingen flyktväg. Jag är så glad att mannen är en duktig förare och gasade som tusan för att den vita skåpbilen inte skulle komma förbi oss. Om han hade släppt förbi den så vete tusan vad som hade hänt. Vi brukar släppa förbi bilar som verkar ha bråttom. Men mannen berättade att bilarna som försökte stoppa oss, stod precis på samma plats igår när vi körde in i staden. De stod med varningsblinkers på och var en vit och en blå skåpbil. Det var därför han hade reagerat som han gjorde när de slog av sina varningsblinkers och körde upp bakom oss.

Som tur var gick resten av resan till nästa ställplats flöt på i lugn takt och utan incidenter.

116 Vi såg inte några rosa flamingon idag heller. Men de är sällsynta så vi hade inte väntat oss det. Jag var rätt uppskakad hela dagen.

Vi körde över träskmarkerna i Camargue och vid 14.00 checkade vi in på ställplatsen i Palavas-les-Flots. Vi hade turen att få en plats med skugga och kunde fälla ut markisen en bit. Det var +33 så allt som kan hålla nere värmen i husbilen är guld. Gissa om det var gott med en öl och lite bröd med lufttorkad skinka. Hundarna hade nog också märkt att allt inte var som det skulle då husse körde så fort och våra röster varit annorlunda. De fick en kort rastning och somnade sedan som stockar.

Jag gick ut och fotade lite en stund och det var bra terapi. Vi står på ett inhägnat område med många husbilar och det kanske är vad vi behöver inatt, men inget superställe i mitt tycke.

I morgon ska vi köra vidare västerut och försöka njuta av resan. Men så kom ett sent samtal från Malmö och farmor har åkt in akut till sjukhuset igen. Mannen satt i minst en timme för att hitta henne på sjukhuset. Tydligen en infektion igen och nu blir det antibiotika ett tag. Trötta lade vi oss vid tio tiden.

Vi får aldrig glömma

Annonser

Idag är det 70 år sedan befrielsen skedde från koncentrationslägret Auschwitz. Jag är glad att medierna tar upp denna händelse och allrahelst nu då antisemitismen verkar öka. Snart är de som överlevde helvetet där döda och det inte finns några människor kvar som kan berätta om det de upplevde. Men vi får aldrig glömma det hemska som hände och verkligen dokumentera deras berättelser. Igår såg jag en dokumentär där en kvinna tog med sig två unga flickor till Auschwitz. De gick runt i det som finns kvar av lägret och hon berättade om hur det var och hur hon kunde överleva mot alla odds. Hon var inte mer än sjutton år då hon deporterades tillsammans med sin mamma dit. Samma ålder som de två flickorna vilka var med i programmet.

Jag har ju berättat att jag just nu läser en bok om Himmlers ahneherbe, vilka till en början reste världen runt och gjorde utgrävningar för att hitta bevis att germanerna var de ursprungliga människorna. När Polen invaderades av nazisterna kunde de inte resa överallt och då fick de order om att plundra landet på alla historiska föremål. De skickade järnvägsvagnar med värdefulla saker till Tyskland i trälådor som förvarades i saltgruvor. När de färdades i Polen färdades de tillsammans med Himmlers einsatztruppe. Den trupp som mördade urskiljningslöst, som förde med sig stora vagnar där de gasade ihjäl judarna. Polacker sköts och lades i massgravar. Planen var att utrota dem för att tyskarna skulle ta över allt land och bosätta sig där. Likadant var det på Krim.

Vagnarna var inte effektiva nog och därför upprättade man istället dödslägren. Där kunde man döda fler.

Måste bara nämna ett inlägg i twitter jag nyss läste om att gas = myt. Det skrämmer mig att någon ens kan skriva så. Jag blir både arg och ledsen. Ska säga att jag inte bemötte den som skrev. Tänker varken ödsla min tid eller kraft till att debattera med idioter. För jag vet att resten av världen vet att det inte är någon myt. De som överlevde kan berätta och de som befriade alla kan också berätta. Sedan var ju nazisterna så effektiva att de dokumenterade sitt mördande i filmer,bilder och arkiv. De hann inte bränna upp alla bevis, trots att de försökte.