Vaknade fem i halv fyra av att Mr J hojtar att pannan blinkar rött. Jag lyfter huvudet och ser att kylen också blinkar rött. Det första som far genom huvudet är om någon dragit ur elkabeln. Mr J klär på sig och konstaterar att vi varit utan ström i någon timme då temperaturen inne var +18 och ute var det +5. Brrr, han rusar ut och kollar kabel och byter el-stolpe, men utan positivt resultat.

På med gasen så vi får värme inne och sedan börjar felsökning. Mr J befarar att kretskortet brunnit och vi letar verkstad i närheten. Jag klär på mig och bäddar sängarna vid halv sju. Mr J tar ut sömndruckna hundar som inte alls är pigga på någon rastning vid den tiden. Frukost måste vi ha och jag sätter igång att göra den klar. Kaffe är alltid bra för tankeverksamheten och vi måste ha något i oss om vi måste köra till någon verkstad.

Men först ringde Mr J generalagenten för vår husbil i Sverige. Om någon där kan säga vad felet är kan vi enklare förklara för en fransk reparatör, var vår tanke. De pratade om jordfelsbrytaren och att slå av och på den flera gånger, men det tyckte Mr J att han hade försökt med. Vi bad om närmaste verkstad för Mackan och efter en stund kom det ett sms med adress till Montpellier. Ungefär en timme härifrån och vi tänkte att då kör vi dit. Men innan ville Mr J testa ett par gånger till med jordfelsbrytaren och Voila! vi hade el in i husbilen igen.

När Mr J var ute med hundarna lade han märke till att det var väldigt fuktigt ute och att en granne hade trätt en plastpåse över elstolpen vid sin husbil. Det kanske kommit vatten in i kontakten och jordfelsbrytaren slagit från elen. Nu har vi också en plastpåse över vår stolpe och kontakt. Det regnar ju väldigt sällan här men luftfuktigheten kan vara hög och det är vad som skett de senaste dygnen. Därför finns det inga kåpor på stolparna som i Sverige.

Med el i husbilen igen tittade vi på varandra och sade att vi inte kunde sitta där och glo som trötta ugglor. Vi drog igen gardinerna då solen börjat gå upp och lade oss att sova några timmar. Det var behövligt för nu vid 11.00 känns allt bättre och nu ska vi klara av denna dag utan att ramla ihop. Hundarna är urtrötta och en aning sura på oss, men de får sova vidare och förhoppningsvis är de gladare om någon timme.

Vi behövde inte ge oss av i mörkret och det känns väldigt skönt. Nu vill vi inte ha fler överraskningar på ett tag. Det slutade ju ändå bra.

Sist vi var vid en verkstad var då vi fick monterat fasta gasflaskor i Mackan.