Repris 

Annonser

Det är faktiskt ett nytt foto från denna morgon. Men det skulle kunna vara från alla morgnar hela november. Inte tu tal om att våra hundar är soffpotatisar. 

Jag får endast någon grymtning när jag pratar med dem. De verkar ha gått i ide. 

Förstår dem då byn svepts in i en tjock dimma. Mer ljus åt folket nu. Skönt med fredag. 

Mitt skrivande har stannat upp sedan jag skadade mig och det är ett gnagande dåligt samvete. Jag har uppslag, men det tar emot att börja. Får ta mig i kragen och fortsätta det jag börjat. 

Mitt i veckan 

Annonser

Onsdag och halva veckan avverkad. Alla dagar är väldigt lika för mig just nu, då jag inte får röra på mig så mycket. Ska helst vara stilla med foten vilande på något högt. I övrigt hoppar jag fram. 

Vaknar på morgonen och hoppar in i köket för att äta frukost. Mannen har förberett den med kokt ägg, kaffe, juice och en smörgås. Ser lite morgontv och pratar med Unkas som är vaken. Kuma ligger i sängen och sover vidare. Hoppar in till badrummet och tvättar mig. Klär på mig och hoppar ut i köket. Greppar ett par tuggpinnar, hoppar bort till altandörren och öppnar den. Hundarna tar sina tuggpinnar och kilar ut i trädgården. Jag sitter trånande och tittar ut på dem. Sedan hoppar jag in i biblioteket och där är jag parkerad resten av dagen. 

Låter det tråkigt? Det är det och ibland vill jag klättra på väggarna. 

Det är värst i början sade mannen och jag hoppas han har rätt. För annars kommer jag att bli tokig efter dessa tio veckor. Ok, sju och en halv kvar idag. Efteråt ska jag aldrig hoppa mer. Det är både jobbigt och tråkigt. 

Arbetsglädje

Annonser

Jag undrar hur många som vaknar på måndagsmorgnar och känner glädje över att få gå till sitt arbete? Jag avundas de som verkligen älskar sitt arbete. I början av min så kallade karriär gjorde nog jag det. Det var roligt att träffa sina arbetskamrater efter helgen och spännande att se vad som skulle hända under veckan. Jag tyckte att det var så roligt att lösa problem och kände en stolthet när jag klarat av dem.

Jag hade ingen förståelse för de som kom till arbetet på måndag morgon och suckade att det var en hel vecka tills nästa helg. Eftersom jag levt ensam i en del år var arbetet mitt allt. När jag blev med hund förändrades min inställning. Då förstod jag att dessa suckar ofta var ett uttryck för dåligt samvete. Man hade inte lika mycket tid över för sina nära och kära. Därför var det inte lika roligt att vara på jobbet hela dagarna. Mina helger blev mer meningsfyllda och ägnades åt att vara med min hund så mycket det bara gick. Men jag tyckte ändå att arbetet var roligt.

Arbetsglädjen försvann mer och mer, ju äldre jag blev. Det kändes tråkigt att gå till jobbet. Jag var skicklig på det jag gjorde och det fanns inga problem att lösa längre. Det var som att trampa i samma hjulspår hela tiden. Men att byta inriktning då är inte det lättaste. Man behöver sin inkomst och betala sina räkningar. Att komma på vad man hellre vill göra är inte heller så lätt. Det enklaste är att bara fortsätta i sitt yrke och härda ut.

Men egentligen borde alla byta yrke någonstans mitt i livet. Det borde finnas möjligheter att göra det. Det räcker inte med att bara byta företag. Om jag var tjugo år idag, skulle jag tänka i helt andra banor än jag gjorde då. Våga mer och inte bara tänka på att tjäna pengar. Även hålla öppet för att byta inriktning någon gång i livet. Inte tänka att jag alltid ska hålla på med samma sak. Livet innehåller mer än bara arbete och tiden går så förbaskat fort.

 

 

 

Same old same

Annonser

Hörde en debatt mellan en centerpartist och socialdemokrat idag på svt 1. Centerpartisten ville verkligen ha en konstruktiv debatt och konstaterade att nu är det ju så att den rödgröna regeringen blivit nedröstad för sin budget och alliansen fått genom sin. Då kunde inte den lille sossen bärga sig utan inflikade som en passus att de gått samman med sd. Verkar vara ett slags mantra för sossarna idag och det bärgar ju inte för att de båda blocken ska kunna samarbeta alls. Den budget som sd valde att rösta för råkade denna gång vara alliansens och inte något de kom överens om. Socialdemokraterna har låst in sig i ett hörn med mp och det innebär nog att situationen är låst. Är det någon mening med ett nytt val då?

Just nu tycker jag att riksdagen är rena rama dagis och att det inte verkar vara vuxna människor som sitter där. Låt för i helskotta sd få regeringsmakten då och rösta ned alla deras förslag. Det verkar ju som att riksdagen ändå ska driva det hela och då vore det väl bättre att se till att det parti de är så rädda för, misslyckas totalt.

Kan de inte börja om från noll och göra en valrörelse som är vettig, kan de lika gärna lägga ned. Jag tycker faktiskt att Löfvén inte klarar av att vara statsminister, utan försöker driva regeringen som en fackförening. Det fungerar inte och tror tyvärr att det kommer sluta med ett magplask. Synd för det verkade lovande i början.