Funderar på vad jag ska svara

Annonser

Fick ett brev från arbetsförmedlingen då jag ska få en ny handlingsplan. Man ska fylla i några frågor och den sista förbryllar mig mycket.

Vad vill du att vi ska hjälpa dig med? Vad ska jag svara på det? Skaffa mig ett nytt jobb som jag tycker är roligt och meningsfullt? Det vill väl alla och det är ju något som arbetsförmedlingen inte gör längre. Nu ska man själv ordna det och jag söker varje månad, men vet att det är rätt lönlöst. Trots att jag har universitetsutbildning och lång arbetslivserfarenhet kommer jag inte få ett jobb. Någon kanske tycker att det är lite väl pessimistiskt, men jag är bara realist. Eftersom jag har över femtio erfarenhetsår är jag inte attraktiv på arbetsmarknaden. Särskilt inte då det sitter unga människor som ska sålla alla ansökningar.” Den gamla tanten kan väl mata duvorna i parken, släng ansökningen i papperskorgen.” Jag är inte ett dugg bitter för det då jag vet hur tuff arbetsmarknaden är idag och hur många unga som går arbetslösa. Så vad kan arbetsförmedlingen hjälpa mig med? Ingenting tror jag. Jag mår bra och sköter mig själv, skriver på mina böcker och hoppas att någon vill läsa dem om de blir klara och utgivna. Det skulle vara roligt.

Efter regn kommer sol

Annonser

Man kan alltid vara säker på att efter en dipp i livet, så kommer en uppgång. Precis som i ekonomin. Det är aldrig helt svart genom hela livet om man nu inte vill ha det så. Alla har väl haft tuffa tider på olika plan och sedan har det plötsligt vänt en dag. Många har tyckt att jag alltid varit så stark och målmedveten. Sanningen är att den sida jag visar utåt inte alltid överensstämmer med insidan. Inte för att jag vill visa upp någon slags fasad, utan mer för att jag själv skulle orka har jag bitit ihop och fortsatt med livet. Det finns ingen stålman eller kvinna i verkliga livet som går helt oberörd av livets svängningar. Frågan är väl mer om hur man går vidare under en dipp.

När så kallade vänner sviker och de närmaste visar sig tänka på sig själva. Då känner man sig väldigt ensam och utlämnad. Kändisar väljer ofta att berätta för journalister hur illa behandlade de blivit. Inte sällan lämnar de ut dessa personer, kanske som hämnd eller endast för att de måste berätta för att kunna gå vidare. Jag vet inte hur många dagböcker jag skrivit och sedan rivit sönder. Mitt sätt att gå vidare efter en tuff tid. En dag kommer dessa människor finnas i någon av mina böcker, om än omskrivna till andra personer. Men visst vill jag att de ska känna igen sig och få sig en tankeställare. Jag vill inte hämnas utan vissa av dem kommer att passa så bra i alla historier jag vill berätta.

Man brukar säga att alla har en ryggsäck att bära. Jag har alltid varit noga med att rensa ur den och sedan fylla den med annat. Så min ryggsäck är bara tung under en viss tid. Vissa minnen finns alltid kvar om jag väljer att plocka fram dem. Men jag försöker oftast att välja de fina i det hemska. Som när min älskade bordercollie Ragnar blev påkörd och inte klarade sig. Mitt sista minne av honom är att han ligger under värmelampor och tittar på mig med ögon som säger att han älskar mig. Det är dessa ögon jag sparat i mitt minne av honom. På samma sätt gör jag med andra minnen som kanske inte var så trevliga. Min mammas bortgång på sjukhuset och hur jag höll hennes lilla hand i min. Så svag och liten var hon att hon inte orkade längre. Hur hon kramade min hand innan hon försvann. Det är hennes skratt jag minns och alla fina stunder vi fick ha.

Jag tycker att alla har rätt att välja vad man vill minnas och hur man vill spara dem.

Konstiga kommentarer uppstår

Annonser

När någon påstår att man far fram med osanning, är det bara att svara att man uttryckt sig lite drastiskt med flit. Allt bara för att belysa det hela lite skarpare. Vägra stenhårt att du har fel och be för tusan inte om ursäkt för att det du påstått inte är sant. Det är helt otroligt vad vi lär oss av denne partiledare. Helt nya användningsområden för ord som vi aldrig ens tänkt på. De andra partiledarena ligger hästlängder från honom när det gäller det.

Att gå ut med att man blivit en bättre människa och sedan göra precis samma sak, som gav alla tidningsrubriker förra året. Tänka efter före man uttalar sig och ha ordentligt med fakta, innan man öppnar munnen är väl a och o inom politiken. Jag ser ingen förändring hos denna karl, utan det är rena rama vilda västern med ord när han öppnar munnen. Den förbättring han menar måste väl vara den, att han vägrar säga förlåt jag hade fel. Nu är det drastiska uttalanden som gäller.

Vet inte om jag törs titta på riksdagsdebatten i morgon. Hur mycket drastiskt kommer att sägas då? Man blir riktigt generad av hur han gör bort sig och jag skäms över att jag en gång i tiden röstade på hans parti. Frågar någon om jag någonsin gjort det ska jag svara, att det var nog lite drastiskt att göra det.