Etikettarkiv: vänner
Vänner
Syskonkärlek
Tänker en hel del på detta med vänskap och kärlek mellan syskon. Beror säkert på att vi tittar på serien ”Brothers and Sisters”. Fem syskon bråkar, blir sams och deras mamma försöker medla fred mellan dem. Kort och gott är det vad hela serien handlar om. Allt är ju väldigt komprimerat och uppskruvat, eftersom det som händer i en serie kanske är något som utspelar sig under en hel livstid. Det jag tänker på när jag ser denna är att de alltid försöker hitta tillbaka till varandra och att de verkligen tycker om varandra. När det uppstår ett problem eller någon hamnar i en kris, kommer alla syskon till undsättning.
Jag vet att det finns många familjer som verkligen har en sådan sammanhållning. Tyvärr, har jag aldrig upplevt det. Jag har en syster som är äldre än mig och vi har aldrig gjort saker tillsammans. När vi var små så var vi ju tillsammans hela familjen, men ju äldre vi blev gled vi isär. Våra liv har tagit olika vägar och vi har nog aldrig haft samma intressen. Saken är nog den att min syster aldrig varit särskilt intresserad av mig eller mitt liv. Tror inte att hon ville ha mig i familjen, utan har sett mig mer som en konkurrent om våra föräldrar. Jag har försökt närma mig henne och det har fungerat i vissa perioder, men aldrig hela tiden.
Därför har jag alltid sökt mig till andra människor och nästan blivit som ett syskon till dem. Människor som haft samma intressen och visat att de verkligen tyckte om mig. Därför har jag inte lidit speciellt av att inte min syster funnits där. Men visst hade det varit roligt att ha en nära relation med ett syskon. Jag har en sorg inom mig, för jag vet att vi aldrig kommer att ha det. Idag är vi väldigt långt ifrån varandra, både geografiskt och känslomässigt.
Så ni som verkligen har en fin relation med era syskon, ska vara glada över det och ta vara på den. Blod är tjockare än vatten.
Tråkigt väder
Vi kom fram till träffen och det började stänka. Nu regnar det kraftigt och det är inte speciellt roligt då vi skulle umgås ute. Många Saarlos och Csw har kommit hit. Tror grillen är igång och det snart blir gott grillat. Våra hundar har fått mat och jag sitter i husbilen med dem. Mannen är ute och pratar en stund. Sedan ska jag ge mig ut och träffa vänner.
Vi får turas om då vädret inte tillåter att vi sätter hundarna utanför husbilen. Hoppas det blir bättre i morgon.
Blåsdag
Vaknade upp till en blåsig dag. Men det regnar inte.
Jobbat en stund på morgonen och förmiddagen.
Nu ska vi iväg och träffa vänner och förhoppningsvis nya vänner. Först handla några saker.
Hoppas bara vi hittar dit vi ska.
Husse springer omkring i vanlig ordning och Kuma har fullt upp med att hålla koll på honom.
Min veranda
Just nu är min verandas tak täckt av snö, eller snarare is då blåsten håller i sig. Jag skulle inte vilja sitta där med någon gäst och småprata. Inte för att jag brukar bjuda in någon, vare sig kändis eller icke kändis. För ärligt talat så har jag inte speciellt ånga vänner. Närmare bestämt ingen som kan kvista över till min veranda. Några av dem som bor långt bort, skulle jag gärna se på min veranda, då vädret tillåter det. Den är nämligen inte uppvärmd, utan väldigt kall såhär års. Den enda värmekällan är bubbelbadet som sprider en fuktig värme då vi tar av locket. Min veranda är inglasad, vilket är tur för annars skulle vi nog ha istappar i håret, då vi sitter i badet.
Visst kunde jag bjuda vänner att sitta där med mig, men det är inte så stort och jag har ingen lust att få någons fötter uppkörda i ansiktet. Det är gjort för fyra, då det finns fyra sittplatser och jetstrålar för ryggarna. Skulle man sitta fyra, blir det med rak rygg och knäna nästan vid hakan. Inte skönt med andra ord. Två personer får däremot bra plats och då kan jag sjunka ned till en halvliggande ställning, med hakan vid vattenytan. Så vill jag nog ha det.
Men på sommaren då solen värmer upp min veranda, kan vi sitta vid bordet och njuta av värmen. Ibland kan det nästan bli för varmt och hundarna söker sig till skuggan på marmorgolvet. Visst låter det lyxigt med marmorgolv? Det är svalt när solen ligger på.
Jag funderar på vilka kändisar som jag skulle vilja bjuda in. Då tar jag ingen hänsyn om de lever eller är döda. För jag känner dem inte ändå. Tror mannen skulle uppskatta denna gäst, Elvis Presley. Jag skulle fråga honom om varför han tog alla dessa tabletter och om jag kunde få en Cadillac. Sedan be honom att sjunga lite för oss, när vi sippar på varsin whiskey. Det hade säkert blivit en trevlig dag och kväll. Sedan skulle vi grilla varsin stor biff. Om han ville så skulle han få bada lite bubbelpool. Men han fick sitta där ensam av utrymmesskäl.
Sedan vet jag inte vilken gäst jag skulle bjuda in mer. Får fundera på det eftersom jag är lite kräsen. Återkommer till det i senare inlägg.
Funderingar
Vet inte om det har med åldern att göra eller något annat som får mig att fundera vad alla de jag en gång kände, gör idag. Hur har deras liv gestaltat sig sedan jag gick vidare med mitt? Jag ser dem fortfarande i den ålder de var i då när jag vände ryggen till och av olika anledningar förpassade dem till mitt förflutna. Därför blir jag ofta lite häpen över då någon av dem dyker upp i t.ex facebook.
Några har jag återknutit kontakten med då det helt enkelt bara blev så att våra vägar gick åt olika håll. En del släktingar och några skolkamrater har jag åter kontakt med. Men så finns de som jag inte vill eller har lust att ha kontakt med längre. Men jag kan ändå fundera på hur deras liv har gestaltat sig efter mig. Har de som gjort mig illa också fått uppleva liknande smällar? Har de åldrats med värdighet och lärt sig ett och annat? Svaret på dessa funderingar kommer jag troligtvis aldrig att få, då jag väljer att inte försöka ta kontakt igen.
För det är så i livet att en del människor bara får ta plats i ens liv under en viss period. När allt är sagt eller såren så djupa, finns inget mer att hämta. Jag har bott på många ställen i mitt liv och då har jag lämnat kvar vänner som funnits och arbetskamrater. Byter man som jag har gjort bostadsort och arbetsplats, tappar man kontakter och upprättar nya. Det är bara naturligt att det blir så.
Men ibland funderar åtminstone jag på hur alla har det idag. Fick Eva han med stort H, som hon svärmade för? Bor de kvar i samma stad? Kanske har många flyttat till nya platser och bytt partner, sedan vi hade kontakt. Jag hoppas att alla de som var mina riktiga vänner fått det bra och levt det liv de ville ha.
