Etikettarkiv: syster

Minnen ploppar upp

Publicerat av
Svara
Annonser

I morse när jag satt vid matbordet och drack kaffe ploppade ett minne upp i huvudet. Alla minnen som kommer är inte så roliga, medans andra är rent av dråpliga. Mitt kaffe var lite för varmt så jag smuttade på det och tänkte på en annan gång när kaffet var skållhett.

Jag var troligtvis tretton år och min syster bodde fortfarande hemma. Ja, jag har en mycket frånvarande syster. Det skiljer fem år mellan oss och vi har aldrig varit särskilt nära varandra. Denna dag satt jag med två tjejkompisar i köket. Vi skulle dricka kaffe och hade satt på bryggaren. På den tiden hade vi inte någon elektrisk bryggare, utan en med två kolvar som man ställde på spisen. Vatten i den undre kolven och kaffe i den övre. När vattnet började koka steg det upp i den övre kolven och blandades med kaffet. Då ställde man den vid sidan av plattan och fick vänta tills det färdiga kaffet runnit ner i den undre kolven. Kaffet blev väldigt varmt av den proceduren.

Jag hade dukat upp med mammas hembakade kanelbullar och vi satt och snackade killar. Min syster kom in i köket och började lägga sig i samtalet. Hon retade mig och jag bad henne att gå sin väg, men hon bara fortsatte. Då kastade jag en handfull sockerbitar på henne. Min syster tog kolven med kaffet och hällde över mitt huvud och det gjorde fruktansvärt ont. Sedan sprang hon in i badrummet och låste dörren. Om någon behövt kallt vatten så var det jag. Jag tog en sax och försökte öppna dörren, min syster stod därinne och skrek. Vet inte hur det hela hade slutat om inte pappa kommit hem. Han hjälpte mig att skölja huvudet under kökskranen och satte på nytt kaffe. Mina kompisar var chockade och vi stängde dörren till köket. Sedan gick vi ut.

Som sagt är det inget roligt minne, men det ploppar upp då och då. Än idag förstår jag inte varför hon gjorde så. Men funderar på om det var avundsjuka. Det kan stämma då jag tänker på annat som hon gjort mot mig vid andra tillfällen. Tråkigt men sant.

Nästa gång ett minne ploppar upp i huvudet så hoppas jag att det är något roligt.

 

Nästan klara

Publicerat av
Svara
Annonser

Dagen försvann så snabbt igår och jag hann inte skriva fler inlägg. Var till pappas gamla lägenhet och rensade ut det sista, så nu är det bara att tömma lägenheten. Sedan gick jag till pappa i vanlig ordning och pratade en stund. Han hade pratat i telefonen som fungerar bra, vilket vi ville veta. Men en sak kändes märklig och det var att han pratat med min syster som jag inte har någon kontakt med efter att hon varit så elak mot mamma. Nåväl min gudfar har avlidit i hög ålder och jag har väntat på besked om när begravningen ska ske. Min syster hade sagt att det skulle bli på torsdag och att vi inte behövde skicka blommor. Hon hade pratat med en av min gudfars döttrar. Jag skrev i messenger till min andra kusin och fick kopia på dödsannonsen och det visar sig att begravningen är nästa torsdag och att vi hinner skicka blommor.

Idag ska jag beställa en fin gravbukett från mig och pappa. Får en känsla av att min syster inte ville att jag skulle skicka något och att mina kusiner som jag betraktar som mina storasystrar trott att jag struntar i min gudfar. Detta bekräftar att min syster är elak. Tråkigt men sant.

Måste kila nu då pappa får besök om en stund och vill att jag ska vara med.

Pappa hemma 

Publicerat av
Svara
Annonser

Lite deppig men med all hjälp han behöver. Så trodde han att jag flyttat och det är inte sant. Vi är snart hemma igen och jag hälsar på honom varje dag. 

Min ”syster” tycker plötsligt väldigt mycket om min pappa och tycker att han ska flytta upp till hottahejti. Idioter säger jag bara. Han känner inte en kotte där för alla är döda. Jag blir så arg på henne. 

Men jag försäkrade pappa att jag är hemma om ett par veckor och då kommer jag och hälsar på honom varje dag som vanligt. Jag och Unkas dundrar in och piggar upp honom. 

Undrar varför jag är begåvad med en idiot till syster? 

Dagen idag

Publicerat av
Svara
Annonser

Ett ihärdigt duggregn följde oss på hundpromenaderna idag. Tror gångtakten var näst intill trav för alla hundarna. Jag drog upp huvan och bet ihop tänderna. Med jämna mellanrum var vi tvungna att stanna så jag kunde torka rent glasögonen. Om någon ringt mig eller kommit fram till mig och försökt sälja vindrutetorkare till glasögon, så hade jag köpt direkt. Aldrig att jag hade skrattat åt en så dum idé. Det hjälper nämligen inte med att ha keps när regnet kommer från sidan.

Med regnvått hår tog jag SuvEllen på en tur till Ica. Pappa hade gett mig en lista med saker han ville ha hem. Stannade en stund och pratade med honom, och han berättade att min svåger åkt in på sjukhuset. Men visste inte vad som hänt. Ena sonen hade ringt och de ska höras i morgon. Kanske blir min syster lite spakare nu då hon märker att livet är väldigt skört. Hon har alltid ångat på som att hon var odödlig. En kall människa som vände vår mamma ryggen. Jag orkar inte ha kontakt med henne efter det. Hon ringer aldrig pappa, utan det är min svåger eller den äldste av hans söner.

Vi tar hand om varandra här nere i skåne. Varje dag är en gåva och inget är för besvärligt. En dag har jag ingen pappa att åka och handla åt. Därför känns det inte som något jobbigt trots att vädret kan göra att allt tar mot ibland. Jag skulle aldrig säga nej till pappa.

Men nu:

Syskonkärlek

Publicerat av
Svara
Annonser

Tänker en hel del på detta med vänskap och kärlek mellan syskon. Beror säkert på att vi tittar på serien ”Brothers and Sisters”. Fem syskon bråkar, blir sams och deras mamma försöker medla fred mellan dem. Kort och gott är det vad hela serien handlar om. Allt är ju väldigt komprimerat och uppskruvat, eftersom det som händer i en serie kanske är något som utspelar sig under en hel livstid. Det jag tänker på när jag ser denna är att de alltid försöker hitta tillbaka till varandra och att de verkligen tycker om varandra. När det uppstår ett problem eller någon hamnar i en kris, kommer alla syskon till undsättning.

Jag vet att det finns många familjer som verkligen har en sådan sammanhållning. Tyvärr, har jag aldrig upplevt det. Jag har en syster som är äldre än mig och vi har aldrig gjort saker tillsammans. När vi var små så var vi ju tillsammans hela familjen, men ju äldre vi blev gled vi isär. Våra liv har tagit olika vägar och vi har nog aldrig haft samma intressen. Saken är nog den att min syster aldrig varit särskilt intresserad av mig eller mitt liv. Tror inte att hon ville ha mig i familjen, utan har sett mig mer som en konkurrent om våra föräldrar. Jag har försökt närma mig henne och det har fungerat i vissa perioder, men aldrig hela tiden.

Därför har jag alltid sökt mig till andra människor och nästan blivit som ett syskon till dem. Människor som haft samma intressen och visat att de verkligen tyckte om mig. Därför har jag inte lidit speciellt av att inte min syster funnits där. Men visst hade det varit roligt att ha en nära relation med ett syskon. Jag har en sorg inom mig, för jag vet att vi aldrig kommer att ha det. Idag är vi väldigt långt ifrån varandra, både geografiskt och känslomässigt.

Så ni som verkligen har en fin relation med era syskon, ska vara glada över det och ta vara på den. Blod är tjockare än vatten.

Avslutat mammas dagbok

Publicerat av
Svara
Annonser

Idag har jag läst klart mammas sista dagbok. De sista 6 månderna i hennes liv finns att läsa där. När jag ser handstilen märks det att hon inte var frisk. Hon hade alltid en vacker handstil och skrev oftast skrivstil tidigare. I denna dagbok är bokstäverna spretiga och ojämna. Hon upprepar sig och har svårt att få något sammanhang i sina meningar. Ofta beskriver hon sig som håglös och har svårt att ta sig för något om dagarna. Hon verkar inte se att jag tar kontakt flera gånger i veckan och ofta tittar in till dem när de flyttat ned hit. Hon verkar så ledsen hela tiden och har underliga drömmar nästan varje natt. Något hon inte pratade särskilt mycket om, varken med mig eller pappa. Orken att söka läkare eller be om hjälp fanns inte hos henne och jag blir så ledsen att hon inte gjorde det. Men jag känner att hon var rädd att hamna på sjukhus om hon gjorde det. Men jag är ändå glad att jag äntligen läst dessa rader och fått bekräftat det jag trott sedan hennes död.

Det som gör mig väldigt ledsen är att veckan innan de flyttade hit, blev de bjudna hem till äldsta barnbarnet för första gången. De hade bott i sitt hus i fyra år och hade fått sitt första barn, men varken hälsat på eller bett dem komma på besök. Ändå bodde de i samma lilla samhälle uppe i dalarna. På den tiden hade mina föräldrar bil och kunde mycket väl ta sig hem till dem. Den enda som hälsade på dem någon gång var det yngsta barnbarnet och min systers man. Min syster var aldrig hem till dem eller ringde när de flyttade ned hit till skåne. De bodde några hundra meter från varandra. Men hon ringer aldrig till pappa nu heller, utan det är hennes man som gör det.

Jag har en väldigt konstig nära släkt och förstår inte hur min syster fungerar eller tänker. Efter mammas begravning, då hon inte ens köpt blommor, har jag ingen kontakt med henne. När man känner att någon är elak och bara vill ha saker från en, avstår jag från att ta kontakt. Jag är inte bitter men väldigt ledsen å min mammas vägnar för att hennes dotter vände henne ryggen. Sår som har svårt att läka och jag lärt mig leva med.

När jag nu läst dagboken, är jag ännu gladare för att jag fick sitta vid hennes bädd och säga allt jag ville säga, innan hon dog. Jag hade hennes smala, tunna hand i min och släppte den först när den blev helt slapp. Det ger mig en sinnesro jag aldrig skulle ha haft om jag inte fått göra det. Jag vet att hon hörde mig och förstod det jag sade, för hon rörde sina ögonlock till svar. Hon ville inte dö, men orkade inte leva. Jag blev inte arg som pappa trodde att jag skulle bli när jag läste dagboken, utan älskar henne bara ännu mer.