En vecka på resande fot och idag var det dags att köra sista etappen ned till kusten. Vi tog sovmorgon till nio då det är en bit att köra. Vi kom iväg vid elva och då var det behagliga +23 ute. Dagens resa blir ca 34,6 mil lång och mannen beräknar att vi ska vara framme vid 19.00 på kvällen, men jag tvivlar på det utan tror en timme senare.

Jag slutade räkna rondeller vid tio och kommer nog drömma om Lennarts: ”kör in i rondellen och ta andra avfarten” inatt. Vi skulle först genom Lyon och jag hade lite magvärk efter förra årets protest från bönderna, då vi snurrade runt i staden i flera timmar. Nu gick det lite bättre och köerna var av det mer normala slaget. Men mannen ville ta den vägen och det var bara för mig att acceptera då det är han som kör.

Efter att ha sett en hel del av den franska landsbygden och klockan var 17.00, beslöt vi oss för att stanna på en ”Air de picnic”, då hundarna måste få sin mat och rastas. Vi hade då 10 mil kvar till ställplatsen i Port-Saint-Louis-de-Rhone och anlände dit kl.20.00. Jag fick rätt. Nu står vi vid floden Rhones utlopp, tillsammans med ett tiotal andra husbilar. Först ska hundarna få sin rastning, sedan ska vi äta plockmat.

Ställplatsen verkar vara ett gammalt militärområde, som nu är uppställningsplats för båtar på vintern. Själva staden ligger på andra sidan och det är en bra bit att gå, så vi bryr oss nog inte om att gå dit. Klockan är mycket och vi är trötta. Nu är vi ute på en landtunga långt ute i de franska träskamarkerna, Camargue som de heter. Vi såg inte en enda flamingo på väg hit, endast några svarta tjurar. Vi hade läst i någon reseberättelse om att det var för lugnt här och förutom musiken från andra sidan kanalen var det det. Vi kör vidare i morgon. Fast det är varmt och vi fick en vacker solnedgång.