Dag 5 på resan 8/7 Onsdag

Annonser

Det kom en rejäl regnskur på natten och Nellie hoppade upp hos mig. Där sov hon hela natten. Men när vi vaknade sken solen igen +23 och behagligt väder. Efter vår vanliga morgonritual med kel av hundar, rastning och frukost, åkte vi bort för att tömma tankar och fylla vatten.

Vi hade sett ut tre olika ställplatser vid Mosel lite mer söderut som verkar bra. Vi ställer in Lennart på den närmaste, så får vi se vilken av dem som får den äran att hysa oss inatt.

Det blev ännu en plats som vi stått på 2010. Sankt Aldegund  N 50.4.44  E 7.7.52 som kostar 6 euro/dygn. När vi körde in på ställplatsen så vi två svenska husbilar och efter en stund fick vi en tredje som granne. Vi hälsade på paret som kom från Umeå. De hade rest runt i östeuropa sedan maj och var nu på hemväg. Nästa anhanlt för dem skulle bli Koblenz. Turen idag blev väldigt kort, men eftersom vi behövde tömma och fylla tankarna var det lika bra att byta plats. Här står vi med nosen fem meter från floden. Flodpråmarna går tätt förbi och det är mer att titta på. En promenadväg går utmed floden och folk går,springer och cyklar förbi i en strid ström. Eftersom vi står på gräs är det perfekt för hundarna när vi sitter ute. +25 på dagen och en västlig vind som svalkar skönt.

Semester 2015 Frankrike 023

Efter ett tag drog vi oss inomhus i husbilen då det blev molnigt och vi tyckte att hundarna kunde få sova i lugn och ro. Jag satt och förde över uppgifter på ställplatser vi stått på från borderatlas 2012 till vår nya som vi köpte i år 2015. Jag brukar alltid skriva in egna reflektioner angående ställplatserna, som hur bra det är att rasta hundar och om priserna inte stämmer. För ibland har de ändrats sedan katalogen getts ut. Då kan vi undvika de vi inte tyckte så bra om och välja andra alternativ. Sedan läste vi och lyssnade på radion. Det har tydligen varit tornadon i östra Tyskland som förstört hus för flera miljoner euro. Mellan nyheter och väder var det tyska schlagers så att man höll på att spy. Men för tusan vi är ju i Tyskland så det får man tåla.

Solen tittade fram lite då och då. Jag passade på att ta lite kort på omgivningen.

Vi har sett ut morgondagens ställplats i Frankrike och hoppas att den är bra. Då blir det ett par timmars resa.

Ikväll ska vi se på tv och bara koppla av. Har pratat med nära och kära, så vi vet att allt är bra. Pappa blir så glad när jag ringer och jag tror att han saknar mig lite grann. Men han har det bra och får den hjälp han behöver. Nu på kvällen är molnen tjocka och det verkar bli regn inatt med. Dagens etapp blev kort och gott 2,5 mil.

Som två skepp i mörkret

Annonser

När mörkret faller på drar vi oss ut i trädgården. Med plastpåsar, polygrip och mobilen som ficklampa går jag med böjd rygg och letar huliganerna. Mannen gör likadant och så räknar vi antal mördarsniglar som hittas. Vi betar av meter för meter och hundarna undrar vad för konstig lek vi håller på med och varför vi triumferat ropar till då och då. Så brukar aldrig husse och matte göra innan sängdags.

Med värkande ryggar efter vår jakt, summerar vi kvällens fångst. Igår blev det femtio stycken. Mannen tog på sig att sända dem till sällare jaktmarker. Jag har svårt för att döda något djur, även dessa skadedjur. Jag frågade inte vad han gjorde, men borta är de. Ikväll fortsätter jakten och vi kommer aldrig att ge oss.

Denna morgon strödde jag mer kaffesump vid häcken och jag tror faktiskt att det hjälper för det fanns inga sniglar där jag strött tidigare. Meter för meter ska jag täcka vår tomtgräns och när det är klart ska jag börja om.

Jag älskar kaffe och sumpen som blir när man brygger det. Jag har även gjort rent kastruller med sumpen och toalettstolen. Lite kladdigt, men rent blev det. Tur man inte är te-drickare i detta läget.

Dag 4 på resan 7/7 Tisdag

Annonser

Vi var trötta efter gårdagens långa resa och sov ända till nio. En dam kom och vi betalade för två nätter. Det ska bli skönt att stå stilla en dag. Enligt radion är det köer överallt och det ska bli skönt att slippa allt sådant idag. Hundarna behöver sova en dag ute i gräset och vi vila. Pratade med pojken via skype och visade var vi står. Fick en rapport om huset och trädgården.

+32 i skuggan och där håller vi oss idag. Vi köpte inget bröd från brödbilen i morse då vi har kvar av det vi tog med oss. Det får bli i morgon.

Nu har vi suttit ute hela dagen och temperaturen har stigit till +39 i skuggan. Hundarna har fått x antal skopor med vatten över sig och det har gått bra. Jag hade tänkt läsa i min bok men ärligt talat så orkade jag inte i denna värme. Det känns som att huvudet är ett tomt vakuum. Kan inte tänka eller röra mig. Vi har suttit hela dagen och tittat på vinodlingarna och floden Mosel.

En del flodbåtar har åkt förbi och bort till slussen för vidare färd mot Frankrike. Men vid 16.30 drog vi oss inomhus i Mackan då det börjat blåsa och åskan hördes. Det kunde ju komma en störtskur och vi ville inte bli våta. Nellie är dessutom åskrädd så hon behöver tryggheten i bilen. Hundarna ska även få mat och temperaturen har sjunkit till +34 inomhus.

En kort rastning av hundarna efter att de ätit, då åskan kom närmare och man såg blixtar på himlen. Nu är det +29 inne och riktigt skönt. Om man håller sig stilla förstås. Strax middag för oss tvåbenta. Jag ska sätta igång tv-modulen för att se lite nyheter och väder. Vi ska lägga oss tidigt då värmen har gjort oss trötta och vi ska vidare i morgon. Dagens etapp 0 mil.

 

Dag 3 på resan 6/7 Måndag

Annonser

Vaknade strax efter åtta och det var +21 och riktigt behagligt ute. Solen sken och vi blev på toppenhumör. Pratade en stund med vår granne tysken som tog kort på Kuma. Han ska också åka idag efter att ha varit på ställplatsen i några dagar.

Efter frukost och rastning av hundarna,ställde vi in Lennart på en ställplats vid Mosel. Det visade sig att resan skulle bli rätt lång, men vi ville nedåt och kom överens om att försöka. Om vi inte orkar så får vi ställa oss på någon ställplats i närheten där vi just då befinner oss. Men först måste vi handla lite och körde in i Schneverdingen. Strax hittade vi en Lidel där vi stannade. Mannen kom glad i hågen ut från affären och konstaterade att vi handlat lika mycket som vi brukar, plus öl,vin och whisky, för halva priset mot vad vi betalar hemma. Det bådar gott för semesterkassan.

Vid tvåtiden stannade vi på en rastplats för att äta en bit av smörgåstårta nr 2, som var kvar. Gott med rostbiff och skinka. Hundarna rastades och fick varsitt litet tuggben. Nu fortsatte vi mot Dresden. Inga köer trots att trafikmeddelanden på radion berättade om att det var det vid nästan varenda storstad.

Innan Köln stannade vi och tankade mackan. Det var tur för när vi nådde fram till Köln blev det köer. Som tur var flöt det på sakta framåt och sedan blev det att hålla tungan rätt i munnen och händerna på ratten, på den sexfiliga autobahn runt staden. En lastbil som låg före oss höll på att styra rätt in i vägräcket på höger sida, men lyckades styra upp trailern i sista stund. Mitt hjärta åkte upp i halsgropen och sedan ökade vi på avståndet till den lastbilen, för att släppa en annan lastbil mellan oss och den som nästan orsakat en olycka. Så tog vi oss runt Bonn och vidare mot Koblenz. Tjugo mil kvar och för tusan det skulle vi klara idag. Vidare mot Cochen på A48 och nu var det fina vägar med lite trafik. Vi susade fram mil efter mil. När vi hade sju mil kvar ville Lennart att vi skulle köra av autobahn. Så det gjorde vi och kom ut på mindre vägar mot Moseldalen. Vi mötte två bilar och körde om två cyklister. Nu blev det serpentinvägar ned mot dalen och ställplatsen. Vackra vyer och pittoreska små byar vart man än tittade. Halv åtta på kvällen körde vi över bron och ned till ställplatsen Neef  N. 50.5.43  E.7.8.13 . Vi stod här 2010 då vi reste runt Moseldalen för första gången. Det är en stor ställplats där man står på gräs och har fin utsikt mot floden. Det kostar 6 euro/dygn och vill man ha el kostar det ytterligare 2 euro/dygn. Man kan tömma, fylla vatten och toakassetten.

Vi står exakt på samma plats som då vi var här senast och här blir vi i morgon också. Hundarna fick mat och sedan en längre promenad. Det är bra att rasta hundar här. Jag städade ur Mackan och diskade. En foldbåt från Brecht kom förbi.

Nu ska det smaka gott med en tapastallrik och en dusch efter det. +22 på kvällen och vi njöt av lugnet nedanför vinodlingarna. Dagens etapp blev 51,6 mil och var i längsta laget, men vi ville komma en bit söderut.

 

Nu är det krig!!!!

Annonser

Nu har de kommit och det kommer de att ångra. Hm, har de egentligen någon hjärna? Man undrar verkligen. Vi har varit förskonade från dem i alla år, trots att andra drabbats i byn. Men vi krigar alla mot dessa parasiter som bara vill ha och ha av det vi så träget odlat. Det var i förrgår vi upptäckte de första. Fyra stycken hade tagit sig in i uterummet och fy för den vad äckliga de är. Jag tog en ficklampa och plockade nog ett femtontal. Sedan drömde jag mardrömmar om dem hela natten.

Igår morse gick jag ut och hittade ett tiotal. De hade väl blivit kvar efter nattens åskoväder. Nåväl dem gav jag en gratis charterresa med sopbilen till tippen i Trelleborg. Tar de sig ur påsen där kan de verkligen leva lyxliv. Igår kväll plockade mannen ett trettital som fick gratis skjuts till reningsverket i Trelleborg. Vet inte om de kan överleva i vatten, men det är upp till dem. Sedan tog jag ficklampan och plockade ett tjugotal till. De fick åka samma väg. Hoppas bara de inte kleggar igen filtren i reningsverket.

Denna morgon har jag strött ut kaffesump vid häcken mot grannen. De kommer nämligen därifrån. Han i sin tur hade fått dem från nästa granne. De har mumsat på hans tomater och annat gott han odlat i sitt växthus. Grannen är inte glad. Nu gör vi en gemensam aktion med kaffesump och plockning varje kväll.

Ni får gärna kalla mig rasist, men jag tänker inte se på när de väller in och förstör mina rosor. Jag tänker göra allt för att stoppa dem. De mördar men jag försöker bara stoppa dem. Vi borde införa ett förbud mot mördarsniglar och deras framfart.

Saarlos wolfhound

Annonser

Vår Kuma är av en rätt ovanlig ras och väldigt mycket lik en varg. Det kan bero på att han är ett resultat av ett medvetet arbete att korsa schäfer med varg. Idag är rasen tack vare en otrolig förkämpe för rasen erkänd av Svenska kennelklubben. Ninni Erlandsson jobbade hårt med att ta fram underlag och annat som de kunde besluta om. Rasen var sedan många år erkänd av Internationella kennelklubben, men det hjälpte föga.

Under vår resa i Frankrike fick vi höra ordet varg många gånger och jag fick förklara att Kuma är en hund. Men han är en väldigt speciell hund. Vi känner oss utvalda att ha fått förtroendet att ha honom hos oss. Jag kommer aldrig att tröttna på människor som nyfiket frågar om honom. Det många har svårt att förstå är att detta är ingen hund man bara går fram och klappar. Först måste man vinna hans förtroende. Även om du kunnat kela med honom en gång, så är det inte säkert att du kan kela med honom nästa gång ni träffas. Tålamod är vad som behövs. Mannen och jag har vunnit hans förtroende och nu öser han kärlek över oss. Det räcker för mig. Man behöver faktiskt inte älska alla här i världen.

Dag 2 på resan 5/7 Söndag

Annonser

Efter en natt med tropisk värme vaknade vi vid 08.00 på morgonen. Jag bäddade och borstade mattan på golvet. Mannen rastade hundarna under tiden. En kopp skånerost gör susen med att klarna hjärnan.

Idag ska vi styra Mackan söderut mot Tyskland, och ställplatsen hade jag letat fram igår efter middagen. Temperaturen steg hela tiden och när jag tittade på termometern visade den +34. Vi körde på för fullt med luftkonditioneringen så det var ändå uthärdligt inomhus.

Vid 12.00 stannade vi på en rastplats ett par mil söder om Flensburg. Det blev smörgåstårta för oss allihop, en kall öl till mig, mannen och hundarna fick vatten. Efter en rastning av hundarna åkte vi vidare. Bäst att fylla på diesel och vid första bensinmack stannade vi. Puh, vad varmt de blev när vi stod still.

Radion berättade om köer vid Hamburg på grund av vägarbete. Mycket riktigt. Vi hamnade i en kö som var ca 4 km lång. Fast vi inte har bråttom är det erbarmligt tråkigt att sitta i kö i fyra timmar. En regnskur var inte direkt någon semesterhöjare. Hoppas det var en engångsföreteelse. När vi väl kommit förbi alla vägarbeten, flöt det på bra och den sista sträckan fram till ställplatsen i Schneverdingen  N 53.7.52  E 9.46.18 blev riktigt trevlig. Temperaturen hade sjunkit till +26 vilket är riktigt behagligt. Dagens etapp blev 28 mil och vi hade varit här vid 15.00 om det inte varit kö.

Pratade med en tysk i husbilen bredvid som kunde svenska väldigt bra. Han var på väg till Sverige och skåne i fem veckor. Vi gav honom tips på bra ställplatser. Om vi hade kommit tidigare så kunde vi badat i utomhusbadet för 1 euro. De har byggt det så att det det ser ut som en in sjö med sandstrand. Vi står fin på gräs, med plats för 25 husbilar. Men vi är bara två just nu. Dessutom står man gratis här, man kan tömma och fylla vatten för 2 euro.

Jag passade på att städa ur husbilen med min superborste, köpt på malmömässan för många år sedan. Men har sett att webbshoppen Häromi har den. Helt suverän att borsta bort hundhår på mattan. När jag kör med dammsugaren efteråt blir det superrent. För de som absolut måste ha el, är inte denna ställplats att rekommendera.

Vid 18.30 började det att åska och blixtra. Rastade hundarna mellan regnskurarna. Tog ett par fästingar som kröp på Kuma. Tur vi preparerat dem innan vi åkte.

Fick in tysk tv på lilldatan som jag kör på den vanliga antennen. Det fungerar jättebra. Sedan mat och kaffe. En stunds läsning och vid 22.30 släckte vi lamporna.